Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Holk - Holkyxa - Holl, Elias - Holl, Karl - Hollænderdybet - Holland (provinser) - Historia - Holland (Lincolnshire) - Holland, Baron (titel) - Holland, John Philip
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
409
Holkyxa—Holland
410
Flicka i byxholkar.
Holkyxa från
Skåne.
1500-talen namn på
medelstort
handelsfartyg ; numera
stundom
benämning på gammalt
avtacklat fartyg,
som nytt j as till
upplag för förråd
el. dyl.
4) (Bot.) Se
Blomställning.
5) Holkar
(byxholkar,
m a m e 1 u c k e r),
i 1860-talets
flick-dräkter förekommande vita
underbyxor, synliga
nedanför kjolen.
Holkyxa, det
under äldre
bronsåldern på olika vägar
utvecklade
hugg-redskapet, kännetecknat av den
vanl. trattformiga
urtagningen för det
vinkelböjda träskaftet. Jfr Celt.
Holl [-å-], Elias, tysk arkitekt (1573—1646),
tillhörde en gammal byggmästarfamilj i
Augs-burg. H. blev 1602 stadsbyggmästare i
hemstaden. Där uppförde han ett flertal byggnader,
ss. tyghuset (1602—07) och rådhuset (1615—20;
se bild vid Augsburg), som betecknar
höjdpunkten i den sydtyska renässansarkitekturen vid
övergången till barocken. —- Monogr. av H. Hieber
(1923).
Holl [-å-], Karl, tysk protestantisk teolog
(1866—1926), från 1906 prof, i kyrkohistoria i
Berlin. H:s forskningar rörde
sig mest på det idéhistoriska
området. Synnerligen
betydelsefulla äro de undersökningar,
sammanförda i ”Gesammelte
Aufsätze”, I (”Luther”, 1921;
2:a, omarb. uppl. 1923), som
han ägnat åt
utvecklingsgången av Luthers åskådning.
Nämnas må vidare ”Enthusiasmus
und Bussgewalt bei den
grie-chischen Mönchtum” (1898),
”Der Modernismus” (1908)
och ”Joh. Calvin” (1909).
Postumt har utgivits bd 2 av
”Gesammelte Aufsätze” (1927),
undersökningar om den
österländska kyrkans historia; bd 3
(om den västerländska kristenheten) utkom 1928.
På sv. finnas ”Urkristendom och
religionshistoria” (1925) och ”Luthers etiska åskådning”
(1928).
Hollænderdybet [håT], se Drogden.
Holland. 1) Ofta använt namn på
Nederländerna. — 2) Två provinser i n. v. Nederländerna.
Nordholland omfattar halvön mellan
Nordsjön och Zuiderzee samt öarna Texel, Vlieland
och Wieringen; 2,632 km2 (land), 1,8 mill. inv.
Huvudstad Haarlem. Sydholland, s. om
Nordholland, sträcker sig över Rhens och Maas’
deltaland; 2,811 km2, 2,4 mill. inv. (862 inv. per
km2). Huvudstad: Haag. Provinserna uppfyllas
till stor del av polderlandskap; längs
Nordsjökusten dyner. Så gott som hela H. ligger i nivå
med havets yta el. därunder. Boskapsskötsel med
mejerihantering är huvudnäring. Odling av säd,
sockerbetor, lin m. m.; trädgårdsskötsel. Denna
frambringar i första hand blomsterlökar för
export över hela världen. Betydande fiske och
handel. H. är rikt på städer.
Historia. H. införlivades småningom med
frankiska riket, kom 843 till Lothringen och 870
till Tyskland. Först på 900-talet förekommer
titeln greve av H. Greve V i 1 h e 1 m II (d. 1256)
blev 1247 vald till tysk motkonung mot Fredrik
II. Vilhelms ätt utdog på manssidan 1299, varpå
H. ärvdes av huset Avesnes (i Hainaut), som,
följt av fränder av huset Bayern, regerade där
till 1433. Under 1300-talets senare hälft rasade
i H. svåra partistrider. H. kom 1433 under
bur-gundiskt välde. Med övriga burgundiska länder
tillföll H. 1477 habsburgska huset och 1556
Spanien. H. var en av de 7 provinser, som 1568—
1648 lössleto sig från Spanien och 1648 erkändes
som republiken Förenade Nederländerna. H. blev
republikens mäktigaste provins och dess rika
handelsstäder säte för den aristokratiska oppositionen
mot huset Oranien. 1840 delades H. i två
provinser, Nordholland och Sydholland.
Holland [hå’land], del av Lincolnshire i
England.
Holland [hå’land], Baron H., titel, buren
av medl. av den numera utslocknade släkten Fox.
i:e baron H., Henry Fox H. (1705—74),
spelade från 1738 en stor roll i underhuset som
whig-politiker och var där 1755—56 och 1762—63
regeringspartiets ledare. Om H:s son Ch. J.
Fox (1749—1806) se denne. H:s sonson,
whig-politikern Henry Richard Vassall Fox,
3:e baron H. (1773—1840), var g. m. Elizabeth
Vassall (1770—1845), känd som värdinna i de
litterära och politiska salongerna i Holland
House.
Holland [hå’land], John Philip,
irländskamerikansk uppfinnare (1842—1914). Han var
först skollärare på Irland och emigrerade till
U.S.A. 1875. Som ivrare för Irlands oberoende
hade H. länge grubblat över något medel att
krossa Brittiska rikets sjömakt och därunder
kommit in på konstruktion av undervattensbåtar.
Vid 1870-talets slut byggde H. sin första
undervattensbåt. H. segrade 1895 i en av amerikanska
regeringen utlyst tävlan i konstruktion av
undervattensbåtar. Hans ”Plunger” (driven med ånga;
de äldre hade fotogenmotorer) tillfredsställde ej
H. I stället åstadkom han en ny typ, ”Holland”,
1898 (driven med gasolinmotor, i
undervattens-läge med elektrisk motor). Amerikanska
regeringen inköpte 1900 en förbättrad
”Holland”-typ.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
