Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Holmberg, 2. Cecilia Bååth- - Holmberg, 3. Emma - Holmberg, Werner - Holmbergson, 1. Johan - Holmbergson, 2. Johan Holmbergsson - Holmboe, Knud - Holmboe, 1. Thorolf - Holmboe, 2. Jens - Holmby - Holmbäck, Åke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
423
Holmberg—Holmbäck
424
1920), syster till A. U. Bååth och 1877 g. m.
H.i). Som lärarinna vid Tärna folkhögskola,
där hennes make 1876 blivit föreståndare,
utövade H. en gagnerik verksamhet och tog
sedermera livlig del i hans etiska strävanden. Hon
skrev populära biografier över bl. a. Garibaldi
(1892), Ch. G.
Gor-don (1894; ny uppl.
1913), Fr. B. v.
Schwerin (1901),
Schiller (1905) samt
Theodor Körner och
hans fader (”Far och
son”, 1907; 5:e uppl.
1919). Av hennes
många övriga böcker
må nämnas
Lundaro-manen ”När seklet var
ungt” (1897; 5:e uppl.
1924), ”Västmanland”
(1904), ”Morfars bok”
(2 bd, 1910) och ”En
svensk flickas dagbok ... 1808—09” (1912). Ett
antal uppsatser om historiskt-topografiska
ämnen sammanförde hon i arbetena ”Hemma i
Sverige” (1914), ”1 heta striders land” (1917),
”Orter och människor” (1918), ”Vid slott och
sund” (1919) och ”Från drottningens ö” (1920).
Av biografisk natur äro ”Människor av eld och
tro” (1915; 2:a uppl. 1916) och ”Från gammal
tid och ny” (1916).
3) Emma Erika H., syster till H.i),
författarinna (1858—1927), se Bendz, Emma.
Holmberg, Gustaf Werner, finländsk
målare (1830—60). H. kom 1853 till Düsseldorf, där
han som elev hos Gude snart skapade sig ett
namn som landskapsmålare. Hans landskap skilja
sig från den gängse düsseldorfstilen genom sin
ljusare och glättigare kolorit, och han betraktas
som Finlands förste store konstnär. Typiska för
hans landskapskonst äro ”Kyrö fall” och
”Post-väg i Finland”, båda i Ateneum, Helsingfors. —
Se bild 9 å pl. vid Finlands konst.
Holmbergson. 1) Johan H., rättslärd (1764
—1842). Han blev jur. kand, och docent i
kyrko-lagfarenhet 1790, adjunkt 1807 och jur. dr 1810,
allt i Uppsala. Han blev 1810 jur. prof, vid
Lunds univ. och upprätthöll därefter under 30 år
ensam den juridiska undervisningen där. H:s
betydelse som juridisk lärare måste skattas mycket
högt. Utan att själv i större omfattning utöva
skriftställarverksamhet lyckades han dock bringa
nytt liv i studiet av sin vetenskap och höja den
allfnänna ämbetsmannabildningen i Sverige.
2) Johan Holmbergsson, den före:gs
son, tecknare (1804—35). Han studerade i
Stockholm vid Konstakad. och blev huvudsaki.
tecknare av svensk-historiska scener. Han utförde
oftast dessa i konturer, ibland i etsning eller i
litografi. Större intresse äga hans teckningar ur
det samtida livet i Lund, familjeliv,
marknads-scener o. dyl. I sitt uppträdande var H. en
originell företeelse. Arbeten av H. finnas i Lunds
univ.-bibl. och i Nationalmuseum.
Holmboe [-bo], K n u d, dansk skriftställare
(1902—31). Han övergick 1929 till islam,
företog sedan en bilresa genom Nordafrika från
Ceuta till Egypten, skildrad i ”Örkenen
bræn-der” (1931; sv. övers. 1932). 1931 mördades han
av araber s. om Akaba på en färd till Mecka.
Holmboe [-bo], 1) Thorolf H., målare
(1866—1935). Han debuterade med realistiskt
uppfattade, av fin naturkänsla genomträngda
land-skapsstudier, särsk. kustbilder, men närmade sig
snart en av engelsk och japansk konst influerad,
dekorativ och stiliserande riktning för att åter
på senare år utveckla sig till en impressionist
av måttfull läggning.
2) Jens H., den föreg:s kusins son, botanist
(1880—-1943), konservator vid Bergens museums
botaniska avd. 1906, dir. för museet 1907—17,
prof, där 1914, prof, vid univ. i Oslo 1925. H.
bidrog väsentligt till klarläggandet av Norges
senkvartära vegetationshistoria genom översikter
och monografiska bearbetningar av enskilda
växtarters, ss. järnekens och murgrönans, invandring
och utbredning. Han utforskade Cyperns flora
1905 och utarbetade ”Studies on the vegetation
of Cyprus” (i ”Bergens museums skrifter, Ny
række”, 1, 1914). H. ägnade ingående studier
åt gagnväxter i äldre och nyare tid, ss.
”Nytte-planter og ugræs i Osebergfundet” (i
”Oseberg-fundet”, 5, 1927, särtr. 1921) och ”Gratis mat
av ville planter” (1941; sv. övers. 1942). Han
var red. för tidskr. Naturen 1906—25.
Holmby, socken i Malmöhus län, på Frosta
härads slättbygd, s. ö. om Eslöv; 18,75 km2, 946
inv. (1951). Begränsas i s. av Kävlingeån 1,595
har åker, skog saknas. Vid statsbanelinjen
Käv-linge—Sjöbo ligger stationssamhället Fly in ge
(600 inv., därav 290 inom S. Sandby) med
tegelbruk. Egendomar: Holmby boställe, Gårdala,
Johannesberg och Maltesdal. Den nuv. kyrkan
byggdes 1872—73. Ingår i Gårdstånga och H.
pastorat i Lunds stift, Frosta kontrakt; ingår i
storkommunen Skarhult.
Holmbäck, Ake Ernst Vilhelm, jurist,
politiker (f. 1889 W4), jur. dr 1915 i Stockholm,
docent i rättshistoria
i Uppsala 1916, prof,
i speciell privaträtt
1926, i civilrätt sedan
1938, Uppsala univ:s
prorektor 1947,
rektor 1952. H. har
flera gånger biträtt som
sakkunnig i statsdep.
och var 1930—32
konsultativt statsråd i
ministärerna Ekman och
Hamrin; led. av A.
K. 1937—41, av F.
K. sedan 1942. H.
har utövat en
om
fattande litterär verksamhet:
”Kvarnkommissionerna” (1914), ”Om 1686 års testamentsstadga”
(1916), ”Om äganderätten till
häradsallmänning-ar” (1918), ”Ätten och arvet” (1919),
”Begränsade sakrätter till fast egendom” (1925),
”Uppkomsten av kronans anspråk på skog inom Älv-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
