Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Holmsund - Holmögadd - Holmön - Holocefaler el. havsmusfiskar, helhuvudfiskar - Holocen - Holocyklisk - Holoedri - Holofanglas - Holofernes - Holokristallin struktur - Holostei - Holosteum - Holothuria - Holowczyn - Holsbybrunn - Holsljunga - Holsnöy - Holst, Agda - Holst, Axel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
437
Holmögadd—Holst
438
12,464,000 kr och för svenska aktiebolag
2,292,000 kr.
Holmögadd, fyrplats med elektrisk fyr,
radiofyr och mistsignalstation på Sörgadden, den
sydligaste av Holmöarna, s. ö. om Umeå i n. delen
av Bottenhavet. Fyrplatsen anlades redan 1764.
Holmön, socken i Västerbottens län, Umeå
domsagas tingslag; omfattar de av V. Kvarken
från fastlandet skilda öarna (Holmöarna),
näml. Holmön (22,45 km2), Ängesön,
Grossgrun-det, Gaddarna (med Holmögadd), Stora
Fjäderägg m. fl.; 52,00 km2, 285 inv. (1952). öarna
äro låga och skogtäckta. 131 har åker. Större
delen av befolkningen bor på ön Holmön, vid vars
n. v. udde ligger fiskläget By viken med c:a
15 yrkes- och c:a 50 binäringsfiskare samt hamn
med 130 m kaj vid intill 3,9 m djup. Fiskrökeri
och -salteri. H., Holmögadd och St. Fjäderägg
ha fyrplats med mistsignalstation. Kyrkan av trä
byggdes 1891. H. ingår i Sävars och H:s
pastorat i Luleå stift, Västerbottens s. kontrakt; bildar
storkommunen Holmön. — Litt.: E. Vleugel ”Ett
örike” (i ”Västerbotten”, 1926).
Holocefäler el. h a v s m u s f i s k a r, även
kallade helhuvudfiskar, Holoce’phali, äro
en underordn. av broskfiskarna, från vilka
de skilja sig bl. a. genom förekomsten av ett
gällock och genom att den med starka,
skivlik-nande tandplattor väpnade överkäken är
sammanvuxen med kraniets hjärnskålsdel.
Kotkrop-par saknas och ersättas av ringformade
förkalk-ningar kring ryggsträngen. De fåtaliga arterna
leva i havet. Vid Sveriges västkust finnes h a v
s-musen (se d. o.).
Holocen (av grek, ho’los, hel, och kaino’s, ny),
i England gängse benämning på den yngre delen
av kvartärperioden och på recenta avlagringar
(vad tyska och franska geologer vanl. kalla
a 11 u v i u m).
Holocj^klisk, se Blomma sp. 272.
Holoedri, miner., se Kristallsystem.
Holofänglas, i belysningstekniken brukad
glassort, vars ena sida är slät och vänd mot
ljuskällan, medan den andra har prismatiska räfflor.
Holofe’mes, se Judits bok.
Holokristallln struktur, strukturform hos
bergart, som helt uppbygges av kristaller utan
glasig grundmassa.
Holo’stei, zool., dets som benganoider (se
d. o.).
Holo’steum, bot., se Fågelarv.
Holothüria, zool., se Tagghudingar.
Holowczyn [po. utt. håiå’ft/yn], ry.
Golov-tjin [galå’ftjin], äldre sv. form Holofsin, stad i
Vitryssland, 32 km n. v. om staden Mogilev, vid
Babitja (Vabitj), en högerbiflod till Dnjepr. H.
är bekant genom det mellan svenskar under Karl
XII och ryssar under Sjeremetev där utkämpade
slaget 4 juli 1708. Ryssarna räknade bortåt
40,000 man, svenskarna något över 17,000. Trots
att ryssarna tagit uppställning bakom ån, blevo
de med betydande förluster, sannolikt c:a 5,000
man, drivna på flykten av svenskarna, som
förlorade 1,300 man. Slaget vid H., som bl. a. öpp-
Agda Holst: Stilleben i blått, 1944.
nade vägen över Dnjepr för svenskarna, visar
en för dåtida förhållanden ovanlig
självständighet och manöverförmåga hos de svenska
trupperna och skattades av konungen själv högst av
hans segrar. — Litt.: ”Karl XII på slagfältet”,
3 (1919).
Holsbybrunn, samhälle i Alseda sn i
Småland.
Holsljunga, socken i Älvsborgs län, Kinds
härad, invid v. häradsgränsen; 69,08 km2, 744 inv.
(1951). Myrtäckta bergplatåer mellan glest
bebyggda dalar. 580 har åker. Textilindustri; ett
flertal syfabriker. Egendom: Bredgården.
Kyrkan är från 1834. Ingår i Mjöbäcks, Älvsereds
och H. pastorat i Göteborgs stift, Kinds kontrakt;
tillhör storkommunen Högvad.
Holsnöy [-01], norsk ö i Hordaland fylke, n. v.
om Bergen; 88,23 km2, 2,500 inv.
Holst, Agda, målarinna (f. 1886 2/s),
studerade först i Paris på Académie Colarossi 1907
—08, sedan i München för J. Exter 1910—u
och slutl. åter i Paris för holländaren van
Dongen 1912 samt för Lhote 1920—21. H. följer
i stort sett en dekorativ, svalt reserverad och
mycket smakbetonad linje, under senare år
mindre elegant än förr. Emellertid överraskade
hon 1945 med en rad bibliska skisser samt några
tidigare höst målade flyktingsstudier i parkmiljö
från Tyringe, alla utförda i knivteknik med något
hektiskt, ibland patetiskt, i anslagen.
Holst, A x e 1, norsk läkare (1860—1931), med.
dr 1892, prof, i hygien och bakteriologi i
Kristiania 1893, har skrivit en mängd vetenskapliga
avh. rörande hygien, tuberkulos och
alkoholspörsmålet. Hans undersökningar över skörbjugg
samt förekomsten av beri-beri på norska fartyg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
