Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hopkins, Harry - Hopkins, Johns - Hoplaks - Hopliter - Hopp - Hopparsekten - Hoppe, 1. Bruno - Hoppe, 2. Ragnar - Hoppe, Erik - Hoppe, Otto
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
469
Hopkins—Hoppe
470
U.S.A:s
krigsproduk-tionsråd. Vid
Roose-velts sida deltog han
i ett flertal av de
viktigaste interallierade
konferenserna, och
ehuru svårt sjuk
spelade han i den
amerikanska krigspolitiken
en roll, som gick vida
utanför ramen för
hans officiella
ställning. Sedan Truman
efter Roosevelts död
hade blivit president,
sändes H. i maj 1945 i ännu en speciell
mission till Moskva. Han efterlämnade en mängd
memoranda och anteckningar, som ha lagts till
grund för Robert E. Sherwoods dokumentariska
och som historisk källskrift synnerligen viktiga
arbete ”Roosevelt and H.” (1948).
Hopkins [hå’pkinz], Johns, amerikansk
donator (1794—1873), donerade 3,5 mill. $ till ett
univ. i Baltimore, Johns H. University, vilket
började sin verksamhet 1876, samt ett lika stort
belopp till ett med univ:s med. fakultet
samarbetande sjukhus, som öppnades 1889.
Hoplaks (fi. Huo’palahti), förr kommun i
Nylands län, Finland, omedelbart n. v. om
Helsingfors, varmed den införlivades 1946.
Hopliter (grek, hoplitai, av ho’plon, vapen),
det tungt rustade och i tätt sluten massa (falang)
kämpande fotfolket, som i det forna Grekland
bildade krigshärens kärna. H:s beväpning
utgjordes huvudsaki. av en stor, oval el. rund sköld,
hjälm, bröstharnesk, benskenor, kort svärd och
lång lans.
Hopp, vissa gymnastiska och idrottsliga
övningar, som avse utvecklandet av mod,
beslutsamhet m. fl. psykiska egenskaper samt av
förmågan att övervinna hinder. Ett h. består av
sats, förflyttning och nedhopp; vanl. föregås
satsen av anlopp. Man skiljer på:
A. Gymnastiska h. (med viss form):
a. Fria h. (utan händernas
stödjande å redskap).
b. Bundna h. (med händernas
stödjande å redskap).
B. Idrottsliga h. (prestationshopp):
a. Längdhopp.
b. Höjdhopp.
c. Trestegshopp.
d. Stavhopp.
C. Hopp, hörande till inomhusidrotten. (Urspr.
gymnastiska h., vilka utföras som prestationshopp.)
Jfr Inomhusidrott, Skidlöpning och Simhopp.
Hopparsekten, en extatisk rörelse, som
uppstod i Västbo härad i Småland på 1840-talet.
Den stod mycket i beroende av J. O. Hoof
och genom denne av herrnhutismen. Själva
kallade sig medlemmarna ”rösterna”, enär de
an-sågo sig vägledas av en inre röst, i feom talade
genom ledarens mun. Ledningen var alltid
kvinnlig. Till det yttre strängt kyrkliga, samlades de
därjämte till nattliga, hemliga sammankomster.
Man läste då i Luthers och Hoofs postillor,
därefter sjöngos ”Sions sånger” i ett par
timmars tid, och sedan vidtog bönen. Därunder
kommo många i extatiskt tillstånd med
hysteriskt-kataleptiska anfall, den s. k. andliga dansen.
Rörelsen förlorade snart all betydelse. — Litt.:
Uppsats av J. G. Hazén i Växjö stifts
Hem-bygdskalender 1912.
Hoppe. 1) Bruno Christian H., målare
(1859—1937), utbildades vid Konstakad. och
genom studier i Köpenhamn och Paris.
Porträttkonsten var hans huvudområde.
2) Knut Ragnar Johan H., den föreg:s
brorson, konsthistoriker, kritiker och museiman
(f. 1885 19/5), fil. lic. i Lund 1916, fil. dr i
Uppsala 1933. Han blev 1917 amanuens vid
Nationalmuseum och 1922 intendent, förestående
dess handtecknings- och gravyravd. Bland H:s
skrifter märkas ”Degas och hans arbeten i
nordisk ägo” (1922), ”Honoré Daumier, Gustave
Courbet” (1929), ”Franqois Boucher, 24
reproduktioner i färgfaksimil” (1930), ”Städer och
konstnärer” (1931), ”Målaren Elias Martin”
(dr-avh., 1933), ”Nutida svenskt måleri” (1936),
”Eric Hallström” (1939; tills, m. E. Seth),
”Johan Johansson” (1940) och ”Emil
Johanson-Thor” (1944).
Hoppe, Erik, dansk målare (f. 1897),
tillhör kärntruppen i den danska målargeneration,
som framträdde på 1920-talet och som omkr.
1930 ofta betecknades som romantiker el.
mör-kemalere. H. föddes på Jylland och började som
hantverksmålare. Han har ett mycket begränsat
motivregister och målar ibland samma enkla
kö-penhamnsmotiv gång på gång men vinner
variation genom sin fint koloristiska tolkning av olika
belysningar och årstidstoner. — Litt.: E. Zahle,
”E. H.” (1947).
Hoppe, Ernst Otto Liebegott, lexikograf
(1857—1919), fil. kand, i Uppsala 1882, fil.
he
Erik Hoppe: Wildersplads, 1937. Privat ägo.
Med delad el.
samlad sats
(jämfota
hopp).
Med el. utan anlopp
(stående h.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
