Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hornborgasjön - Hornbostel, Erich von - Hornchurch - Horndal - Horneman, Emil - Horney, Karen - Hornfels (lerskifferhornfels) - Hornfiskar - Hornfåglar el. näshornsfåglar - Horngroda - Horngädda - Hornhinna - Hornhinneinflammation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
485
Hornborgasjön—Hornhinneinflammation
486
Hornborgasjön, insjö i Skaraborgs län,
Gudhems och Valle härader, strax v. om S.
Billingen; omkr. 28 km2, 1,3 m djup, 119,5 m ö. h.
Betraktas som typsjö för de svenska
silurslätt-sjöarna och har flera gånger vetenskapligt
undersökts. Genom sänkningar 1803, 1848—52,
1874—77 och i synnerhet 1904—14 har H.
avsevärt förminskats och samtidigt berövats en
sällsynt rik fågelfauna och flora. Avflyter till Lidan
genom Flian. — Litt.: R. Söderberg, ”H.”
(1932), ”H:s öden som fågelsjö” (1948).
Hornbostel [hå’rnbåstal], Erich von,
tysk musikforskare (1877—1935). Han var från
1906 ledare för fonogramarkivet vid Berlinuniv:s
psykologiska institut samt, sedan han emigrerat
från Tyskland, lärare i New York. H., som i
Nordamerika studerat indianmusik, publicerade i
facktidskrifter talrika studier i musiketnologi och
tonpsykologi. En del av dessa arbeten
publicerades i bd 1 av ”Sammelbände für
vergleichen-de Musikwissenschaft” (1922; utg. tills, m. C.
Stumpf). H. dog landsflyktig i England.
Homchurch [hå’nt/ätf], stad i Essex, s. ö.
England, 25 km n. ö. om London; 105,000 inv.
Horndal, brukssamhälle inom Horndals
kyrko-bokföringsdistrikt av By sn i Dalarne, vid N.
stambanan och sjön Rossens sydända; 908 inv.
(1951). Här finnas masugn, martinugn,
lancas-hiresmedja, valsverk och mekanisk verkstad,
tillhörande Horndals jernverks ab., bildat
1872; verksamheten arrenderas av Fagersta bruks
ab. Bruket, som anlades 1650, tillverkar huvudsaki.
handelsjärn. Ett sågverk jämte ångtork, hyvleri,
träulls-, snickeri- och trähusfabrik (med mekanisk
verkstad) tillhöra ab. Statens skogsindustrier.
Vidare finnas skylt- och stämpelfabrik,
metall-varufabrik, metallgjuteri m. m. En industribana
leder till Näs 15 km åt s.
Horneman [hå’r-], Johan Ole Emil, dansk
tonsättare och pianopedagog (1809—70),
musikhandlare i Köpenhamn. Av hans många
kompositioner för sång och för piano blev ”Den tapre
landsoldat” (1848) särskilt populär.
Horney [hä’ni], Karen, f. Danielson,
tyskamerikansk psykoanalytiker (f. 1885), med. dr i
Berlin 1913, sedan 1932 bosatt i U.S.A.,
föreståndare för American Inst. for Psychoanalysis
sedan 1941. Hon är en av den moderna
psykoanalysens främsta företrädare. Hon har gått
ifrån Freuds ensidigt genetiska tolkning och i
stället anlagt ett djupare kulturperspektiv. Bland
hennes arbeten märkas ”The neurotic personality
of our time” (1936; sv. övers. 1948), ”New ways
in psychoanalysis” (1939; sv. övers. 1949),
”Self-analysis” (1942), ”Our inner conflicts” (1945)
samt samlingsverket ”Are you considering
psychoanalysis?” (1946; sv. övers. 1949). — Litt.: S.
Wermlund i ”Samvetets uppkomst” (1949).
Hornfels (lerskifferhornfels),
kon-taktmetamorf lerskiffer, som genom
omvandlingen förlorat sin skiffrighet och övergått till en
hård, grå, gulgrå el. nästan svart, tät el.
finkornig massa. I vidsträckt bemärkelse omfattar
h. även andra starkt kontaktmetamorfoserade
bergarter, som alltefter utgångsmaterialet benäm-
Hornfisk.
Hornkorp.
nas diabashornfels etc. Ur kalkrik
märgel (och kalksten) bildas h., som på grund av
de däri ingående mineralens kemiska
sammansättning kallas kalksilikathornfels.
Hornfiskar, Balistideae, en benfiskfam.,
tillhörande underordn. fastkäkar, Plectognathi, och
kännetecknad av
fjällbeklädd, från
sidorna hoptryckt
kropp, en främre
taggstrålig
ryggfena och helt el.
delvis förkrympta
bukfenor. Alla äro
brokigt färgade
och finnas i de
varma haven. De
leva av koraller och musslor, som de krossa
med sina starka, mejselformiga tänder. Köttet
av åtskilliga arter är giftigt. Mest känt är
släktet fil fiskar (Balistes), varav en art,
fläckiga filfisken (B. maculatus), en gång
anträffats vid Sveriges västkust.
Hornfåglar el. näshornsfåglar,
Bucerö-tidae, en fam. av de blåkråkartade fåglarna,
Co-raciiformes. Alla h. ha stor,
tjock, i
kanterna sågtandad
näbb. Uppe på
huvudet sitter i
regel ett el.
flera hornliknande
utskott.
Vingarna äro korta,
tårna små och
delvis
sammanvuxna. Storleken växlar
mellan duvans och
kalkonens. H.
leva parvis samt äta frukter, frön, insekter,
maskar o. dyl. Boet bygges i ihåliga träd, där
honan inmuras och kvarstannar, matad av hannen,
åtm. tills ungarna äro kläckta. De förekomma
i de tropiska delarna av Gamla världen. Mycket
kända äro den stora, högbenta hornkorpen
(Bucorax abyssinicus) från Afrika och k a 1 a o n
(Buceros rhinoceros) från Asien.
Horngroda, Cerato’phrys, ett sydamerikanskt
grodsläkte, tillhörande fam. Cystignathidae. Alla
h. äro brokigt färgade och ha egendomliga,
hornliknande utskott ovanför ögonen samt klumpig,
paddlik kropp. C.
cornuta, från
Brasilien, når en längd
av ända till 2 dm.
Homgädda, se
Näbbgädda.
Homhinna, se
ögat.
[-Hornhinneinflammation,-]
{+Hornhinnein-
flammation,+} se
ögons j ukdomar.
Horngroda, Ceratophrys
cornuta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
