- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 10. Hassle - Infektera /
487-488

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hornindalsvatn - Hornkam, pannkam - Hornkoraller - Hornkorp - Hornmjöl - Hornmusik - Hornorm - Hornpipe - Hornrocka - Hornsberg (Stockholm) - Hornsberg (Frösö) - Hornsey - Hornsimpa - Hornslandet - Hornslut - Horns rev - Hornsrud, Christopher - Hornsteklar - Hornsten - Hornsärv - Hornugglesläktet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

487

Hornindalsvatn—Hornugglesläktet

488

Hornuggla (t. v.) och jorduggla.

Ho’rnindalsvatn, norsk insjö i en från
Nordfjord utgående dal, Sogn og Fjordane fylke;
51 km2, 52 m ö. h. Har Europas största
uppmätta insjödjup, 514 m. Avrinner till
Eidsfjor-den, en gren av Nordfjord.

Hornkam, pannkam, randen mellan panna
och nacke hos nötkreaturen. H. är toppformigt
upphöjd i mitten hos obehornade (kulliga) raser.

Homkoraller, se Koralldjur.

Hornkorp, se Hornfåglar.

Hommjöl, malet horn, nyttjat som tillsats till
benmjöl för att höja dettas halt av kväve.

Hornmusik, musik för biåsinstrument, särskilt
mässingsinstrument.

Hornorm, Cera’stes cornütus, tillhör fam.
huggormar; den har små hornlika utskott
över ögonen. De
kölade fjällen äro
ställda i sneda
rader. H. är brungul
och i regel omkr
60 cm lång. Den
är allmän i
Nordafrika och ligger
om dagen nedgrävd
i sanden. H. biter
sällan människan.

Den avbildades ofta av de gamla egypterna, som
med dess namn, fi, betecknade /-ljudet.

Hompipe [hå’npåip], engelsk folkdans från
1700-talet, mest i 4A takt (någon gång tretakt).

Hornrocka, dets. som djävulsrocka (se d. o.).
Hornsberg, stadsområde i Stockholm, på n. v.
Kungsholmen, vid Ulvsundasjön.

Hornorm.

Homsberg, förr
munici-palsamhälle, se Frösö.

Homsey [hå’nzi], n.
förstad till London, i eng.
grevsk. Middlesex; 100,000
inv.

Homsimpa, zool., se
Sim-por.

Hornslandet, halvö, förr
ö utanför Hudiksvall, genom
landhöjningen förenad med
fastlandet.

Hornslut, log., den
slutledning, i vilken översatsen är
ett hypotetiskt-disjunktivt
omdöme och där man sluter
från följdens ogiltighet till
grundens ogiltighet (alltså
enl. modus tollens). Formel:
Om A är, så är antingen B
el. C, nu är varken B el. C,
alltså är icke heller A.
Beteckningen h. (lat. cornutus)
har sin anslutning till ett
beryktat, av Eubulides
uppställt felslut: ”Har du
förlorat dina horn?” — ”Nej”.
— ”Alltså har du dina horn
kvar, ty vad man icke har
förlorat, det äger man”.

Horns rev, ett vidsträckt, av fyrskepp utmärkt
grundflak utanför Esbjerg på Jyllands v. kust.
— Om sjöslaget utanför H. 1916 se
Skagerak-slaget.

Homsrud, Christopher, norsk politiker
(f. 1859), affärsman till 1891, därefter
jordbrukare. 1903—06 var han ordf, i Det norske
ar-beiderparti. H. tillhörde Stortinget 1912—36 och
var 1926—39 dir. i Hypoteksbanken. Jan.—
febr. 1928 var han stats- och finansminister i
Norges första arbetarregering. — Litt.: Biogr.
av H. Amundsen (1939).

Homsteklar, se Vedsteklar.

Homsten, miner., benämning på hornaktigt
skimrande, kompakta, sega, flintliknande
bergarter, bestående huvudsaki. av kiselsyra.

Hornsärv, Ceratophy’llum deme’rsum, en
mörkgrön, nedsänkt sötvattensväxt med kransställda,
upprepat tvåkluvna blad. Frukterna äro
tretaggiga nötter. Växer upp till s. Norrland. Utgör
typ för fam. C-eratophyllaceae.

Hornugglesläktet, A’sio, tillhör underordn.
ugglefåglar, Striges, av de blåkråkartade
fåglarna, Coraciiformes; har fullt utvecklad
ögonfjäderkrets och örontofsar. Vingarna äro långa
och spetsiga. Av de omkr. 30 arterna finnas två
i Sverige. Den ena, hornugglan el. s ko g
s-uven (A. otus), är ovan spräcklig i svart, gult
och vitt, undertill gul; förekommer huvudsaki.
i mell. och s. Sverige. Då bytet företrädesvis
utgöres av smärre gnagare, är den
övervägande nyttig. Flyttfågel. Jordugglan (A.
bra-chyotus) har mindre örontofsar och är rostgul
med svarta fläckar och band. Den finnes i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Apr 19 14:40:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nffj/0300.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free