Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Howells, William - Hovenäset - Hovera sig - Hoverberget - Hoveri - Hovexpeditionen - Hovfruntimret - Hovfröken - Hovfurir - Hovförsamlingen - Hovförvaltningen - Hovgard, Åke - Hovid - Hoving, Gunnar - Hovintendent - Hovjägare - Hovjägmästare - Hovkamrerare - Hovkansler - Hovkapell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
509
Hovenäset—Hovkapell
510
som kritiker. Av hans talrika verk må nämnas
hans New England-studier ”A modern instance”
(1882) och ”Rise of Silas Lapham” (1884), där
sociala problem dryftas. Senare tog H. intryck
av Tolstoj, vilket framträder i hans ”Hazard
of new fortunes” (1889). — Litt.: Biogr. av
O. W. Firkins (1924) och Mildred Howells (2
bd, 1929).
Hovenäset, municipalsamhälle (sedan 1902),
fiskläge och badort i Askums sn i Bohuslän, på
s. delen av Sotenäset n. v. om Lysekil; 0,24 km2,
431 inv. (1952), 70 yrkesfiskare. Stenhuggerier
och sillsalteri med tunnfabrik (tillhör ab. P.
Nilsson & co. i Göteborg). I H. har Reso en
anläggning, Hovenäsbaden, med
sommarrestaurang. H. har bussförbindelse (20 km) med
Hallindens station vid statsbanelinjen Munkedal
—-Lysekil, samt med Gravarne; c:a 8 tim.
sjöväg från Göteborg. Taxeringsvärde å
fastig-hetsskattepliktig fastighet 1,238,000 kr, till
kommunal inkomstskatt taxerad inkomst 855,000 kr
(i95Ü._
Hovera sig (mlty. hov er en), stoltsera, yvas.
Hoverberget, nästan tvärbrant berg i
Jämtland, på en halvö i Storsjöns sydligaste vik; 548
m ö. h. Berömda äro H:s sprickbildningar, den
sägenomspunna Hoverbergsrämnan samt
Hover-bergsgrottan (81 m lång, 25 m hög).
Hoveri (av hof, herrgård) kallades i Danmark
det arbete, som en fästebonde (landbonde) hade
att utföra på godsägarens jord. Under den
svenska tiden reglerades h. i Skåne på Kronans gods
från omkr. 1700 genom s. k. arbetskontrakt,
vilka intogos i häradsrätternas protokoll, tills h.
där vid 1800-talets mitt helt avlöstes av en
årlig penningavgift, som i sin tur sedan själv
avlösts.
Hovexpeditionen, hovets kansli, 1863
sammanslaget med Riksmarskalksämbetet.
Hovfruntimret, i äldre tider
kollektivbenämning på den kvinnliga hovstaten.
Hovfröken, se Hovdamer.
Hovfurir, vid Hovmarskalksämbetet anställd
tjänare, som har uppsikt över hovbetjäningen.
Hovförsamlingen, icke territoriell församling
av ämbets- och tjänstemän samt betjäning (jämte
deras familjer och tjänstefolk) vid de kungl. och
furstliga hovstaterna. H. har som pastor en ord.
hovpredikant och sina gudstjänster i
Slottskapellet i Stockholm.
Hovförvaltningen, ett konungens enskilda
ämbetsverk för förvaltning av hovets finanser.
Hovgård, Ture Åke, jordbruksexpert (f. 1896
13/3), agronomexamen i Alnarp 1921, förvaltare
vid Allmänna svenska utsädes-ab. i Svalöv 1923
—28, föreståndare och rektor vid lantbruksskolan
i Bollerup, Kristianstads län, 1928—51,
landshövding i Gotlands län sedan 1951. H. har under
de senaste decennierna varit en av den svenska
jordbruksforskningens mest framträdande
representanter och har även ådagalagt betydande
administrativ förmåga, främst som v. ordf, och
ordf, i Livsmedelskommissionen 1941—44, resp.
1945—46.
Ho vid, samhälle i Alnö sn i Medelpad.
Hoving, Gunnar Victor, arkitekt (f. 1901
10/6), utexaminerad från Tekniska högsk. 1924,
från Konsthögsk. 1927. Han startade egen
arkitektverksamhet 1931, var stadsarkitekt i Skara
1933—37, i Lidköping 1934—37, i Kungälv 1935
—44 och i Alingsås 1937—44 samt är prof, i
husbyggnadslära vid Chalmers tekniska högsk.
sedan 1950. Han har utfört ritningar för ett
flertal hyreshus, kommunala och industriella
byggnader.
Hovintendent, tidigare en hovämbetsman, som
förestod kungliga konstsamlingar; numera titel,
som konungen förlänar.
Hovjägare, jägare, som har uppsikt över kungl.
jaktpark el. viss del av Djurgården invid
Stockholm.
Hovjägmästare, antingen hovtjänsteman, som
tillhör tjänstgörande hovjägeristaten och biträder
som ledare vid konungens jakter, el. person, som
av konungen förlänats titeln. — ö v e r h o
v-jägmästare, chef för hovj ägeristaten, en av
de högsta hovämbetsmännen vid konungens tj
änst-görande hov; tillhör konungens stora vakt. —
Förste hovjägmästare, förr chef för
hovjägeristaten; numera titel på någon bland
hovj ägmästarna.
Hovkamrerare, hovtjänsteman, som har hand
om kassan vid ett hovs ekonomiförvaltning och
för räkenskaperna; titel, som konungen förlänar.
Hovkansler, förr titel på en högre ämbetsman
inom den centrala stadsförvaltningen. H. omtalas
f. ggn under Johan IH:s regering, men sin
närmare utformning fick ämbetet vid den
nyorganisation av riksstyrelsen, som 1602 företogs av
Karl IX. H. blev den ämbetsman, som utövade
den närmaste ledningen av Kansliet. Genom 1634
års R. F. blev h. led. av det då kollegialt
organiserade Kansliet samt fick sin ämbetsmyndighet
närmare bestämd; 1661 års kansliordning gav
honom en viss uppsikt över Kansliets inre arbete,
i vissa avseenden utvidgad genom 1713 års
kansliordning. Genom R. F. 1809 blev h. led.
av statsrådet samt ägde rätt att bevista
utrikes-ärendenas föredragning och vid förfall för
ut-rikesstatsministern föredraga dessa ärenden. Han
fick samtidigt egen expedition,
Hovkanslersexpe-ditionen. Hovkanslersämbetet indrogs 1840.
Hovkapell, en samling musiker i en furstes
el. konungs tjänst. Redan under medeltiden
fun-nos fast anställda musiker i tjänst hos konungar
och herremän. Gustav Vasa gav 1526
musikkapellet en viss organisation. På 1540-talet
fun-nos såväl sångare, organister, lutenister och
violinister som trumpetare, kornettister, pipare och
trumslagare. Då Gustav II Adolf 1620
förmälde sig, omorganiserades h. Under drottning
Kristina utvecklades h. till ett av de största i Europa.
Kapellmästare var då Anders Düben. Under
1600-talets senare hälft intog dennes son Gustaf
Düben en ledande ställning i h. Under Karl
XH:s krig förföll detta, och först med J. H.
Roman blev hovmusiken på 1720-talet
nyorgani-serad. Då Gustav III instiftade Kungl. teatern,
måste han även reorganisera h., som fr. o. m.
1773 blev en teaterinstitution vid sidan av
sång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
