- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 10. Hassle - Infektera /
523-524

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hud - Hudaida - Hudandning, hudrespiration - Hudatrofi - Huddersfield - Huddinge

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

523

Hudaida—Huddinge

524

Fig. 3. Tagg- och reffelceller i stratum Malpighi.

läderhudens bindvävsceller. — H:s blod- och
lymfbanor gå i stora plexus i läderhuden och
skicka rikligt med slingor in i papillerna. —
Till h. gå dendriter från cerobrospinala
ganglie-celler och upptaga där smärt-, köld-, värme-,
berörings- och tryckretningar. Detta sker antingen
genom fria nervändar el. genom särskilda
änd-organ. Sådana äro Merkels känselkroppar i
överhuden, meissner-wagnerska känselkroppar i
papil-larskiktet (fig. 2), känseländkolvar, de
vater-paci-niska känselkropparna och Ruffinis ändorgan i
läderhuden. — H. utgör kroppens ytliga skyddskikt
mot mekaniska påfrestningar. Härvid spela
hornlagret, bindväven i läderhuden och
underhudsfettet den största rollen. Även h:s mjukhet och
smidighet, som åstadkommes genom talgsekretet,
har betydelse. I oskadat skick är h. i viss mån
ogenomtränglig för bakterier. En ökad
pigmentinlagring i h. är som regel en skyddsåtgärd från
h:s sida mot för stark ljusbestrålning. H.
tjänstgör vidare som ett avsöndringsorgan, vilket
framför allt understöder njurarna i deras funktion.
Däremot har den en ytterst ringa
resorptions-förmåga.

Håren äro delvis nedsänkta i läderhuden.
Den nedsänkta delen, hårroten, är snedställd
och omges av hårsäcken, nedtill intryckt av
en läderhudspapill, kring vilken tillväxten sker.
I hårsäcken mynnar en talgkörtel, vars
avsöndring, bestående av fettvandlade och
sönderfallande celler, ledes till hudytan. Körtelns
tömning befordras genom sammandragning av den
glatta muskel, som löper från hårsäcken snett upp
mot överhuden. Samtidigt resas håren (jfr
Gåshud). De flesta håren i människans h. äro fina
och korta, s. k. ullhår eller lanugohår. På en
del ställen bli de normalt starkare utbildade.
Huvudhåren anses ha en livslängd om 2—4 år. Hos
många djur inträder periodiskt hårömsning två
ggr årl. Håret vitnar, emedan pigmentet
försvinner och luft uppträder mellan hårets förhornade
celler.

Inom h. utvecklas även svettkörtlar,
vilka ha formen av långa slangar, som från
över

huden sänka sig ned i läderhuden, i vars djupaste
lager de rulla ihop sig till nystan. På de ställen
i h., där hår saknas — t. ex. handens och
fingrarnas insida, fotens och tårnas undersida —, äro
dessa körtlar synnerligen talrika (mer än 1,000
per kvcm). Starkast äro de utvecklade i
axelhålan, kring ändtarmens mynning samt i yttre
hörselgången. — Bröst- och
mjölkkörtlar-n a utgöra grupper av modifierade svettkörtlar.
Talg- och svettkörtlarnas mynningsställen på h:s
yta kallas vanl. porer.

Förutom hår utvecklas som förhornade
bildningar av epidermis även naglar på fingrarnas
och tårnas yttersta leder. På sidorna och bakåt
begränsas nageln av nagelvallen. Den bakre, i
ett veck av läderhuden (nagelfalsen) insänkta
delen kallas nagelroten. Nageln är genomskinlig,
till följd varav ”nagelbäddens” talrika blodkärl
förläna nageln en ljusröd färg. Det
halvmånfor-miga, vita område av nageln (lünula), som kan
iakttagas närmast framför nagelfalsen, vilar på
ett område av nagelbädden, där en oavbruten
omvandling av epidermisceller till nagelsubstans
äger rum och där underliggande blodkärl endast
svagt kunna skimra igenom.

2) Garveritekn., se Läder.

Hudaida, se Hudeida.

Hudandning, hudrespiration, gasutbyte
genom huden, varvid syre upptages och kolsyra
avgives. I större el. mindre grad äger h. rum
hos alla djur; hos nässeldjur, koralldjur, de
flesta maskar m. fl. ryggradslösa djur men även hos
en del ryggradsdjur (t. ex. lunglösa salamandrar)
försiggår hela gasutbytet genom huden.

Hudatrofi, se Hudsjukdomar.

Huddersfield [ha’däzfild], stadsgrevskap i
eng. grevsk. York, vid Colne, 22 km s. v. om
Leeds; 130,000 inv. Ylle- (finare damkläder,
ve-lour m. m.), linne-, siden-, maskin- och kemisk
industri.

Huddinge. 1) Socken i Stockholms län,
Svart-lösa härad, närmast s. och s. v. om Stockholm;
132,45 km2, 21,086 inv. (1951); hade 1918 2,940
inv. H. tillhör huvudsaki. n. Södertörns av skog
och vilda bergpartier splittrade odlingsbygd samt
i s. Hanveden; talrika sjöar, bl. a. Orlången och
Trehörningen, på gränsen i n. v. Mälaren, i ö.
Magelungen och Drevviken. 1,700 har åker.
Yttre förorter till huvudstaden äro
municipalsam-hällena H. 2) och Segeltorp, villasamhällena
Trångsund med Stortorp (1,314 inv., 1951)
vid Stockholm—Nynäs järnväg, Län na (361
inv.), Solgård (410 inv.), Glöms t a med
Backen och Kästa (811 inv.) samt Vårby med
strandbad vid Mälaren. S. om det sistn., vid
Albys jön och delvis inom Botkyrka sn,
ligger industri- och villasamhället F i 11 j a (509
inv., därav 123 i Botkyrka) med
mineralvattenfabrik, tillhörande Vårby hälsobrunn ab.,
tegelbruk, motorbåtsvarv, konservfabrik, tvätterier
m. m. Bland socknens många större egendomar
märkas Ågesta, Sundby, Flemingsberg, Länna,
Stensätra, Balingsta (Frälsningsarméns),
Ba-lingsholm, Glömsta och Fullersta. Vidare finnas
här konvalescent-, vilo- och barnhem samt ett

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:17:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffj/0318.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free