- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 10. Hassle - Infektera /
525-526

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Huddinge - Huddunge - Hudeida, Hudaida, Hodaida, Hodeida - Hudene - Hudfjäll, Hudfärg - Hudhorn - Hudiksvall

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

525

Huddunge—Hudiksvall

526

Diakonissanstalten i
Stockholm tillhörigt skyddshem för
flickor. H. har många
forn-lämningar. Ett märkligt
silverfynd från vikingatiden
har gjorts i Vårby. Den lilla
romanska gråstenskyrkan är
från omkr. 1200. H. utgör
ett pastorat i Stockholms
stift, Södertörns kontrakt,
bildar storkommunen
Huddinge (21,658 inv., 1952).
— Litt.: N.-I. Roslund, ”H.
kyrka och gårdar” (1932).

2) Municipalsamhälle i H.
1), vid V. stambanan 10 km
s. s. v. om Stockholms
centrum; 13,92 km2, 13,753 inv.
(1952). Det nuv.
municipal-samhället H. tillkom 1947
genom sammanslagning av de
dittillsvarande
municipalsam-hällena H., Fullersta närmast
n. v. därom, Hörningsnäs
villastad vid sjön Trehörningen
samt Stuvsta och Snättringe
i n. H. är Sveriges
folkrikaste municipalsamhälle. I den
täml. kuperade och skogiga
terrängen började
villabebyggelse av i allm.
anspråkslösare art uppstå i
Hörningsnäs redan omkr. 1904, i H.
1912, i Fullersta och
Snättringe 1917 samt i Stuvsta
1918. Flertalet inv. ha sin
utkomst i huvudstaden; H:s

största industriföretag är ab. Stockholms
strumpfabrik. Bland mindre industrier märkas
betong-gjuterier, mekanska verkstäder och
metallvaru-fabriker. Ett tidsenligt kommunalhus uppfördes
1946—49. Taxeringsvärde å
fastighetsskatteplik-tig fastighet 79,363,000 kr till kommunal
inkomstskatt taxerad inkomst 40,616,000 kr (1951).

Huddunge, socken i v. Uppland, Våla härad,
Västmanlands län, n. ö. om Sala; 115,04 km2,
967 inv. (1951). Genomflytes av övre Harboån
el. Vretaån (till Tämnaren), därintill odlad bygd,
f. ö. skogsmark och kärr. 1,946 har åker.
Tegel- och kalkbruk. Kyrkan byggdes 1799—1800.
Resterna av den lilla 1300-talskyrkan utgrävdes
och konserverades 1930—34. 8,189 har
skogs-och hagmark. Pastorat i Ärkestiftet,
Fjärdhundra kontrakt; tillhör storkommunen Västerlövsta.
— Litt.: A. Johansson, ”Från 1800-talets H.”
(1940); A. östlund, ”H. kyrka 1797—1949”
(1949)-

Hudeida, Hudaida, Hodaida, H o d e
i-d a, stad i Jemen, s. v. Arabien, vid Röda havet;
c:a 50,000 inv. H. är Jemens huvudhamn;
export av kaffe och dadlar.

Hudene, socken i Älvsborgs län, Gäsene
härad, inom de forna Svältorna, s. ö. om
Herr-Ijunga; 48,02 km2, 981 inv. (1951). Genomflytes
av Nossan. 811 har åker. I tätorten Fågla-

För publicering godkänd i Rikets allmänna kartverk !2ln I952-

vik (391 inv., 1951) vid v. stambanan ligga ab.
Fåglaviks glasbruk och Gäsene härads
friluftsmuseum. Kyrkan är från 1929, kapellet i
Fågla-vik från 1894. Ingår i S. Björke, Vesene, Grude,
Jällby och H. pastorat i Skara stift, Kullings
kontrakt; tillhör storkommunen Gäsene.

Hudfjäll, Hudfärg, se Hud.

Hudhorn (lat. co’rnu cutäneum), en av
för-hornade överhudsceller bestående utväxt, som
mer eller mindre liknar ett kreaturshorn; kan
förekomma var som helst på huden och antager
någon gång betydande dimensioner.

Hudiksvall, stad i n. Hälsingland, Gävleborgs
län, omkring inre delen av Hudiksvallsfjärden;
omfattar efter inkorporering (1 jan. 1911) av de
s. om staden belägna förstadssamhällena Åvik
och Fridhem 21,35 km2, 9,816 inv. (1952). H. är
Norrlands näst äldsta stad, anlagd på Johan III :s
befallning 1582 i avsikt att dit samla de på
landsbygden i Norrland boende köpmännen. På grund
av sin goda hamn och sitt läge i en folkrik
jordbruksbygd utvecklades staden hastigt till en av
de mest betydande handelsplatserna utefter
Bottenhavets kust, vilken utveckling dock 1636
avklipptes genom det s. k. bottniska
handelstvånget. Först i samband med trävarurörelsens
uppsving i Norrland vid mitten av 1800-talet blev
det åter fart i stadens affärsliv. H. ligger vid

HUDIKSVALL

1. Betaniaka pellet

2. Emanuetskyrkan

3. Stadshusesplanoden

h. Hä/smg/ands museum

5. Post o. telegraf

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:17:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffj/0319.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free