- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 10. Hassle - Infektera /
545-546

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hull, Cordell - Hullaryd - Hullgren, Oscar - Hulmanen - Hulock - Hult (liten skog) - Hult (skeppsbyggeri) - Hult (socken i Jönköpings län) - Hult, 1. Alrik - Hult, 2. Phillips - Hult, Jöran - Hult, Olof - Hultaby

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

545

Hullaryd—Hultaby

546

rifferna. Under de första åren av H:s
utrikesministertid voro utbyggandet av det allmänt
internationella samarbetet, fredens tryggande
samt den panamerikanska rörelsens
befrämjande de främsta målen för U.S.A:s
utrikespolitik. Redan som anhängare av utvidgat
samarbete mellan nationerna visade sig H. som
motståndare mot isolationismen. Efter
krigsutbrottet i Europa 1939 ville H. liksom Roosevelt
ge västmakterna så stor och effektiv hjälp som
möjligt och samtidigt skärpa politiken gentemot
axelmakterna och Japan. I vad mån han och
Roosevelt syftade till att provocera ett japanskt
angrepp 1941 är omtvistat. Säkert ansåg han
lång tid före det japanska angreppet mot Pearl
Harbor ett krig med Japan oundvikligt samt
delgav i tid de militära myndigheterna detta. Efter
U.S.A:s inträde i kriget hade H. att handlägga
alla de många och svåra ärenden, som skapades
av den militära situationens utveckling, oenigheten
mellan de allierade, de neutrala makternas
hållning samt nödvändigheten att planera och
organisera efterkrigsvärlden. Emellertid blev H:s
hälsa alltmer vacklande, och han avgick i nov.
1944 av hälsoskäl. 1945 tilldelades han Nobels
fredspris. Han utgav 1948 ”The memoirs of C.
H.” (2 bd; sv. övers. 1949).

Hullaryd, storkommun i Jönköpings län,
omfattar socknarna Lommaryd, Haurida och Vireda;
2io,i8 km2, 2,418 inv. (1952).

Hullgren, Carl Oscar, målare (1869—
1948). Han studerade vid Konstakad. i
Stockholm och kortare tider i London (elev av
Her-komer) och i Paris. Han slog sig tidigt på
marinmåleri, gjorde många och långvariga resor
samt målade hav och kuster i Norden och i
Södern, alltid med frisk och hurtig uppfattning, med
fart och liv och kraftig färgbehandling. Med
förkärlek vistades han på den lilla ön Christiansö
n. ö. om Bornholm. Representerad bl. a. i
Nationalmuseum.

Hulmänen, se Languren.

Hulock, Hylo’bates hoo’lock, är en meterhög
gibbon, till färgen helsvart med en vit strimma
över pannan. Den finnes i de skogiga
bergstrakterna i Bortre Indien. Se Gibboner.

Hult, ”liten skog”, ”dunge”, ingår i många

Oscar Hullgren: Himmel och hav, 1927.

NF X- 18

svenska ortnamn, t. ex. Hulta, Älmhult,
Fager-hult. I allm. beteckna de nybyggen från
medeltiden. På vissa håll har av -hult som efterled
blivit -It (Brånalt o. dyl.).

Hult, i skeppsbyggeri och sjötermer ingående
ord, betecknande trä eller föremål av trä, ss.
bärghult, krysshult, rundhult, råhult.

Hult, socken i Jönköpings län, S. Vedbo
härad, ö. om Eksjö; 105,62 km2, 1,000 inv. (1951).
Sjörik, kuperad skogstrakt kring Brusans och
Skedeåns övre lopp; högsta punkt Skuruhatt (337
m), närmast s. v. därom går sprickdalen
Skuru-gata. 1,146 har åker. Vid statsbanelinj en
Nässjö-Hultsfred ligger tätorten Hult (301 inv., 1951)
med någon träindustri. Egendomar: Bjärsby,
östraby och Skälsnäs. Nuv. kyrkan byggdes
1839. Ingår i H:s och Edshults pastorat i
Linköpings stift, Ydre och S. Vedbo kontrakt; tillhör
storkommunen Höreda.

Hult. 1) Carl Alrik H. uppfinnare (f.
1867 W12). Han var 1891—94 verkstadschef
vid Mejerimaskin-ab. Excelsior, var 1896—1903
verksam vid ab. Centrator, blev 1903 disponent
vid ab. Pumpseparator och var 1907—20
konsulterande ingenjör där. H. var 1907—12 chef
för ab. Archimedes. H. var en av
initiativtagarna till Svenska uppfinnareföreningen och
var dess ordf. 1920—37. — Tills, m. brodern,
ingenjör Oscar Walfrid H. (1863—1937),
överingenjör och konstruktör vid ab.
Archimedes till 1930, har han gjort ett flertal
uppfinningar, t. ex. bröderna Hults
rotationsång-maskin, centratorväxeln, archimedesmotorn
m. fl.

2) Wendel Phillips Adalrik H., den
förege son, jurist (f. 1895 21/s), jur. kand. 1920,
jur. dr 1930, doc. i speciell privaträtt 1927, i
civilrätt 1933, allt vid Stockholms högsk., prof, i
civilrätt med internationell privaträtt i Uppsala
1939, i civilrätt 1947. H. har utg. ”Bidrag till
läran om försäkring av tredje mans intresse”
(1927), ”Om kommissionärsavtalet” (1936),
”Föreläsningar över försäkringsavtalslagen” (s. å.).

Hult, Nils Edvard Jöran, fiskeriman (f.
1909 27/e), fil. lic. 1936, fil. dr i Uppsala 1941.
H. var fiskeriassistent i Lantbruksstyrelsen 1942
—43, fiskeriintendent i Nedre n. distriktet 1943
—48 och blev sistn. år överdir. och chef för den
nyinrättade Fiskeristyrelsen med Statens
fiskeri-försök. H. var fiskeribiolog i
vandringsfiskutred-ningen 1945—48 och har utg. skrifter rörande
fiskerifrågor.

Hult, Olof Torgny, läkare (f. 1868 2/i2),
med. lic. i Stockholm 1899, med. dr 1914
(”Forschungen über das Auftreten des Typhus
recurrens in Schweden”), doc. i epidemiografi vid
Karolinska inst. 1916, i medicinens historia 1924
—40, livmedikus 1921, prof:s titel 1934. H. har
utg. ett stort antal arbeten, huvudsaki. i
medicinens historia.

Hultaby, medeltida borganläggning i Näsby
sn, Småland, belägen på en udde i sjön
Grum-lan, s. v. om Vetlanda. — Vid en preliminär
arkeologisk undersökning 1934—-35 har det
visat sig, att en tidig medeltida anläggning av

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:17:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffj/0331.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free