Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hundraser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
561
Hundraser
568
franska dvärgbulldoggen, utmärkt
av stora upprättstående öron, och m o p s e n,
som bl. a. utmärkes av ringlad svans. Genom
korsningar med andra raser ha framkommit
rottweilern, en tätbyggd, kraftig, som
polishund använd form, och
sanktbernhards-hunden, en vanl. långhårig, vit och rödgul,
kraftig h., känd som sanitetshund från klostret
S:t Bernhard.
Grupp IV. Herdehundar (jfr grupp VI).
Stora, långhåriga, med hängande öron försedda
h., som bevaka men ej valla hjordarna. Hit
höra den ungerska kommondoren, den
kraftiga tyska leonbergerhunden och den
för sin klokhet bekanta pudeln, vars ulliga
päls är svart el. vit. Dalmatinern är
kort-hårig och vit med likformigt fördelade svarta
el. bruna fläckar.
Grupp V. Jakthundar. Stövarna
äro uthålliga h., som under skall driva
villebrådet (hårvilt). Hit hänföras engelska
rävhunden (foxhound), en medelstor,
snabb-sprungen h., vanl. vit med svarta och bruna el.
röda fläckar, vilken användes vid parforcejakt
och alltid jagar i flock (koppel), den något
mindre engelska harhunden (harrier), den
ännu mindre lilla engelska harhunden
(beagle) och den norska dunkerstövaren.
Våra svenska stövare äro
hamiltonstö-v a r e, kopparbergsstövare, s c h i
1-lerstövare och smålandsstövare.
Färgen är hos alla brun el. brungul med svart
mantel och ofta vit teckning på bringa och
tassar. Som stövare användes även
dachsbrac-k e n el. d r e v e r n, en form med långsträckt
kropp och låga, raka ben. Hit hänföras även de
från Spanien härstammande, som jakt- och
lyx-hundar använda spaniels, lågbenta,
långsträckta och långhåriga h. med kort nos och
hängande öron; de förekomma i ett flertal
raser, ss. irländsk vattenspaniel, 55
cm hög, leverbrun och med korta krusiga
lockar, clumberspaniel, lång, tungt byggd,
lågbent, med stort fyrkantigt huvud och lång,
mjuk, rak fäll, vit med gula fläckar,
cocker-spaniel, kortare, mera högbent än föreg., med
mjuk, vågig fäll, brun, brun och vit el. svart,
fältspaniel, en mellanform mellan de två
föreg., svart, glänsande, samt va k te 1 hu
n-d e n, den lilla dvärgartade bolognesaren
och den närstående, lång- och mj ukhåriga m a
1-teserhunden. Dvärgformer, besläktade med
den från Kina importerade pekingesern, en
knähund med litet, runt huvud, kort nos och stora
utstående ögon, lång och mjuktrådig fäll av
växlande färg, äro lyxhundarna King Charles,
Prince Charles, ruby spaniel och
blenheimspaniel. Till spår- el.
blodhundarna, som äro kraftigt byggda och
utrustade med fint luktsinne och därför användas
vid jakt för att uppspåra skadskjutet och även
fällt villebråd, höra den tyska sch w e i s sh
un-den, engelska blodhunden, en
medelstor h. med stort huvud, rynkig panna och stora
hängande öron, samt den engelska r e t r i
e
v e r n, med långt huvud, relativt små, hängande
öron, kort och satt bål, slät- el. krushårig, svart
el. leverbrun fäll. Höns-, rapphöns- el.
fågelhundarna uppsöka tryckande vilt,
och bli, när de funnit det, stående orörliga. Hit
höra de från spaniels härstammande medelstora,
lättbyggda och långhåriga setterraserna
engelsk setter (laveracksetter), vit med
svarta el. gulbruna fläckar, irländsk
setter, rödbrun, och gordonsetter el.
skotsk setter, svart med rödbrun teckning.
I England har också den medelstora, korthåriga
och lättbyggda p o i n t e r n utdanats. Färgen
är vanl. vit med svarta, bruna el. gula fläckar
el. helt svart el. gul. De tyska v o r s t e h h
un-d a r n a, av vilka en korthårig, en
sträv-hårig och en långhårig ras finnas, likna
pointern och äro bruna med el. utan ljusare
fläckar. Svansen stubbas vanl. Som grythundar
användas taxarna, av vilka korthåriga,
strävhåriga och långhåriga raser
finnas. Kroppen är långsträckt, öronen hängande,
benen korta och frambenen starkt krökta.
Färgen är svart med brun teckning, enfärgat
rödbrun el. grå tiger färgad.
Grupp VI. Vallhundar (jfr grupp IV)
stå jakthundarna nära. I mots. till
herdehundarna valla de boskapshjordarna. Tyska
vallhunden el. schäferhunden är en
lätt-byggd, kraftig hund med upprättstående öron;
den användes mycket som polishund. C o 11 i e n
(skotska vallhunden el. får hunden),
som är något tyngre byggd och har lång
sil-keslen fäll, är huvudsaki. lyxhund. Som
bruks-hund användes i Skottland en korthårig ras.
Old English sheepdog är den största
av de engelska vallhundarna. Den är mest kä.nd
under namnet bobtail.
Grupp VII. Vinthundar omfatta stora h.,
kännetecknade av smärt kropp med djup
bröstkorg och starkt indragna ljumskar samt spetsigt,
fint byggt huvud. De äro ytterst snabba och
uthålliga och användas därför vid hetsjakter. I
mots. till övriga h. ledas de härvid av den skarpa
synen. Luktsinnet är svagt utbildat. Stamformen
är slughin el. gasellhunden, känd redan
på faraonernas tid och tidigt överförd till Asien,
där den exempelvis i Persien väsentligt
utvecklats (persisk vinthund, saluki). En om
salukin till det yttre påminnande vinthund är den
afghanska hunden el. balkanska
vinthunden. Hårfällen är på denna lång,
spec. på öron, framben, fötter och bakdel. Alla
färger förekomma hos afghanska hunden. Den
långhåriga ryska vinthunden användes
förr vid vargjakt men hålles nu endast som
lyxhund. Andra raser äro den korthåriga
engelska vinthunden och den betydligt
mindre whippet el. lilla vinthunden. Med
vinthundarna sammanföras stundom
irländska varghunden och skotska
hjorthunden {deerhound), som nå en boghöjd av
mer än 1 m och därmed äro de största h., som
någonsin frambringats.
Litt.: ”Svenskt rashundsgalleri” (1940; red. M.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
