Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hundraser - Hunraårskriget - Hundrova - Hundseid, Jens - Hundsfott - Hundshögen - Hundskatt - Hundsläktet - Hundstjärnan - Hundtunga, munklöss - Hundturk - Hundvakt - Hundäxing - Hunehals, Hunahals - Hungaria - Hunger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
569
Hundraårskriget—Hunger
570
Kalling); I. Carlin, ”Våra h., deras skötsel och
vård” (1940); H. Strandberg, ”H:s uppfostran
och dressyr” (4æ uppl. 1947); C. Hubbard och
C. Leuhusen, ”H.” (s. å.).
Hundraårskriget, se England, sp. 705.
Hundredweight [ha’ndrada)éit], eng. (förk.
cwt), engelsk el. amerikansk centner = 50,8,
resp. 49,304 kg.
Hundrova, Bryönia, släkte bland
gurkväxterna (Cucurbita-ceae), innefattande fleråriga,
klättrande
örter med
hjärtlika, handflikiga blad, små,
gröngula
blommor och små
bärfrukter. B.
alba har svarta
bär och tj ock,
köttig, giftig
rot, som
innehåller en
alka-loid, b r y o n i n.
Växten
förekommer förvildad i s. och
mell. Sverige.
Hundseid
[hu’ns-], Jens
Falentinsen,
norsk
jordbruksexpert och
politiker (f. 1883), rektor vid Telemarkens
lantbruksskola 1918—35. H. blev 1925 led.
av stortinget, där han snart framträdde som
en av bondepartiets ledande män. Han var
ordf, i partiets centralstyrelse 1929—38 och ledare
för dess stortingsgrupp 1931—40. Vid
statsminister Kolstads död i mars 1932 blev han dennes
efterträdare samt även chef för jordbruksdep. till
mars 1933. H. blev 1935 fylkesman i Buskerud.
Han inträdde i okt. 1940 i Quislings parti
Na-sjonal samling och förblev medl. till den tyska
kapitulationen 1945. Han åtalades för landsförräderi
i okt. 1945 och dömdes i jan. 1946 till 12 års
straffarbete, böter och förmögenhetskonfiskation.
Hundsfott, ty., lymmel, fähund; även litet säte
på en släde.
Hundshögen, det högsta av Oviksfjällen, s.
Jämtland, Ovikens socken; 1,371 m ö. h. Vid
foten av H. ligger Arådalens turiststation.
Hundskatt. Enl. k. f. ang. skatt för hundar
17 maj 1923 är h. obligatorisk för hund, som
uppnått 3 mån. ålder. Skatt erlägges till den
kommun, där hunden stadigvarande innehas, och
bestämmes av kommunen till ett för varje hund
lika belopp, lägst 10, högst 50 kr. Anmälan om
innehav av hund skall av skattskyldig göras
under jan. varje år el., om skatteplikt inträder
under löpande år, inom 30 dagar; underlåtenhet att
göra anmälan medför böter och skyldighet att
erlägga dubbel h. Skattemärke skall vara anbragt
å hunden i halsbandet el. på annat sätt.
Hundrova, Bryonia alba.
Hundsläktet, Ca’nis, omfattar ett stort antal
arter av fam. hunddjur, Canidae, och uppdelades
förr i två grupper: rävgruppen, Alopecoidea, och
varggruppen, Thooidea. Till den förra hänfördes
former med lodrät pupill och utan hålighet i
pannbenen, till den senare sådana med rund
pupill och stor pannbenshålighet. Genom
mellanformer gå dock grupperna över i varandra,
varför h. nu vanl. blott indelas i rävar, schakaler
och vargar, till vilken senare vargen, dingon och
(tam)hunden hänföras. H:s stamformer äro
kända från Europas och Nordamerikas oligocen. Den
första verkliga hunden är C. etruscus från
Italiens miocen.
Hundstjärnan, astron., se Sirius.
Hundtunga, munklöss, Cynoglo’ssum,
släkte av fam. strävhåriga,
kännetecknat av breda, tillplattade delfrukter
med hullingborst. I Sverige växer
C. officinale, en äckligt luktande,
5—7 dm hög, tvåårig ört med
rödbruna blommor.
Hundturk, skymfnamn på
turkarna, beroende på en gammal
föreställning, att de voro
kannibaliska halvmänniskor med
hundhuvud. Denna tro, som hystes även
om hunnerna, leder sina rötter
långt tillbaka i medeltiden, vars
författare framställde fjärran
boende folk som mer el. mindre djur-
gestaltade. I Tyskland och Skandinavien spreds
om frimurarna det ryktet, att de sålde insaltat
människokött åt ”hundturken”.
Hundvakt, vakten från kl. 12 midnatt till kl.
4 f. m. ombord på fartyg.
Hundäxing, Da’ctylis glomeräta, ett ända till
meterhögt, flerårigt gräs med plattade bladslidor
och ofta violett anlupen vippa, bildad av täta,
ensidiga småaxgyttringar. H. växer allmänt i
s. och mell.
Sverige och är ett
värdefullt fodergräs.
Hunehals, H
u-n a h a 1 s, fordom
fäste i Halland,
på
Kungsbacka-fjordens ö. strand,
anlagt omkr. 1290
av greve Jakob av
Halland och andra
danska ”fredlöse”
Omtalas ej efter
1328. Jfr Hanhals.
Hungäria, nlat.
namnform för
Ungern.
Hunger (lat.
/a’-mes). Genom h.
och törst
meddelar organismen, när
den för sitt
uppehälle behöver ny
näring, och detta
sker långt innan
Hundäxing.
[-Hundtunga.-]
{+Hund-
tunga.+}
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
