Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hrriter, churriter - Hurst, Fannie - Hurter & Driffield - Hurts - Hurukufåglar - Hurum, Alf - Hurva - Hus - Hus, Jan (Johan) - Husaby (kungsgård) - Husaby (Skaraborgs län)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
577
Hurst—Husaby
578
Hurritisk dubbelstaty från Tell Halaf.
nedomen om h:s litteratur är ytterst
bristfällig; de synas emellertid ha haft en ganska
betydande episk diktning. — Även h:s konst är
ännu otillräckligt känd. Den bästa föreställningen
om den ge de rika fynden från den
nordmesopotamiska orten Tell Halaf, även om dessa äro
yngre än den hurritiska tiden i egentlig mening.
— Litt.: M. v. Oppenheim, ”Der Tell Halaf”
(1931); A. Götze, ”Hethiter, Churriter und
As-syrer” (1936); A. Ungnad, ”Subartu” (s. å.) ;
R. T. O’Callaghan, ”Aram Naharaim” (1948).
Hurst [häst], Fannie, amerikansk
författarinna (f. 1889). Bland hennes populära romaner
märkas ”Lummox” (1923; sv. övers. ”Den
trygga famnen”, 1937), hennes första stora
framgång, ”Appassionata” (1925), ”Mannequin” (1926;
”En mannekäng”, 1927), ”A president is born”
(1928), ”Five and ten” (1929;
”Femtonöresba-sar”, 1931), ”Back Street” (1931; ”Kärlekens
bakgata”, 9133) och ”Anitra’s dance” (1934) samt
teaterpjäser. H. är realist, närmar sig gärna det
sentimentala och har sin styrka i teckningen av
arbetande kvinnor.
Hurter & Driffield [hä’tar an dri’fild],
fo-togr., förk. H & D, ett i England av F. Hurter
och V. C. Driffield 1890 infört
känslighetssystem för angivande av negativmaterialets
allmänkänslighet.
Hurts, plur. hurtsar (jfr. eng. hutch, kista),
skrivbordsskåp, underbyggnad med lådor (ibland
även med fack) till skrivbord.
Hurükufåglar, se Surukuer.
Hurum, Alf, norsk tonsättare (f. 1882),
studerade för bl. a. M. Bruch och J. Vianna da
Motta i Berlin samt M. Steinberg i Petrograd
och var 1924—27 prof, i pianospel vid
Honolu-lus musikhögsk. H., som är en talangfull
instru-mentör, har komponerat den symfoniska dikten
”Bendik och Aarolilja”, exotisk svit för orkester,
NF X — 19
en stråkkvartett, två violinsonater, ”Lilja” för
manskör a cappella, romanser, pianostycken m. m.
Hurva, socken i Malmöhus län, på Frosta
härads slättbygd, s. ö. om Eslöv; n,i6 km2, 605
inv. (1951). 1,036 har åker; skog saknas. Vid
statsbanelinjen Eslöv—Ystad ligger
stationssamhället Hurva med 357 inv. (1951). Egendom:
Äspinge. Kyrkan torde härstamma från
1200-ta-lets förra del. Ingår i Gudmuntorps och H.
pastorat i Lunds stift, Frosta kontrakt; tillhör
storkommunen Snogeröd.
Hus, fiskläge i Rone sn på Gotland.
Hus [hos], Jan (Johan), tjeckisk
reformator (omkr. 1370—1415). Han blev mag. i Prag
1396, prästvigd 1400, dekanus i teol. fakulteten
1401, univ:s rektor 1402 och samtidigt predikant
vid Betlehemskyrkan i Prag. H. lånade sin teologi
mest från Wyclif. Sålunda anslöt sig H. i sitt
förnämsta arbete, ”Tractatus de ecclesia”, till
Wyclifs kyrkobegrepp (kyrkan är de till salighet
predestinerade, dess huvud är Kristus) och
krävde liksom denne evangelisk fattigdom av
prästerskapet. Däremot bröt han aldrig med det
katolska systemets sakramentalism, hierarki och
förtjänsttankar. H:s styrka låg i hans slaviska
na-tionallidelse och ovanliga folktalarbegåvning. Då
tyskarna vid univ. togo parti mot Wyclif, för
mådde H. konung Venceslav (Wenzel) att bryta
deras maktställning (1409), varefter dessa
flyttade till Leipzig och univ. blev rent tjeckiskt. H:s
ljungande straffpredikningar mot (det till större
delen tyska) prästerskapet och den politiserande
påven Johan XXIII :s avlatshandel medförde
bannlysning av H. och hans anhängare. Då
upphetsningen steg i Prag, sände kungen bort H.
från staden (1412); därigenom spred sig rörelsen
till landsbygden. Kallad att infinna sig vid
konsiliet i Konstanz, begav sig H. dit i hopp att
vinna mötet för sina reformplaner, försedd med
lejdebrev av kejsar Sigmund (enl. somliga endast
ett pass för resan). Av tyskarna anklagades han
där för wyclifitiskt kätteri och fängslades. Läget
förvärrades, då hans anhängare i Böhmen
började vid nattvarden utdela kalken åt lekmän. H.
vägrade, med hänvisning till Bibelns auktoritet,
att återkalla, dömdes därför som kättare och
brändes levande 6/t 1415. — H:s ”Opera omnia”
utgåvos av W. Flajshans 1903—08. — Litt.: G.
v. Lechler, ”J. H.” (1890; sv. övers. 1915); T.
G. Masaryk, ”J. H.” (1923); M. Vischer, ”J.
H.” (2 bd, 1940).
Husaby, fordom namn på större kungsgård.
Ordets uppkomst sammanhänger sannolikt
därmed, att i vissa större byar funnos konungens
”hus”, d. v. s. förvaringsmagasin för konungens
naturainkomster, gästningsplats för honom och
hans folk m. m. — Husabyman, konungens
fogde.
Husaby, socken i Skaraborgs län,
Kinnefjär-dings härad; 22,w km2, 820 inv. (1951). Omfattar
sydöstligaste delen av Kinnekulle samt därintill
liggande slättbyggd. 1,333 har åker. Egendom:
Blomberg. Flera kalkbruk, tillhörande Skånska
cement ab. II. är rikt på allehanda fornminnen
men framför allt berömt för sin kyrka. H. var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
