Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Husaby (Skaraborgs län) - Husaga - Husarer - Husbehovsbränning - Husbehovsskog - Husberg, Karl - Husbloss, husblåsa - Husbock - Husbondens röst - Husby (Kopparbergs län) - Husby (Uppland) - Husby (Östergötland) - Husby-Lyhundra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
579
Husaga—Husby-Lyhundra
580
Husaby kyrka.
på iooo-talet biskopssäte, innan detta förlädes till
Skara. Kyrkan är av romansk typ. Dess äldsta
och märkligaste parti (möjl. från iooo-talet) är
det breda västtornet med halvrunda trapptorn
i n. och s. Långhus, kor och absid äro från
noo-talet. Flera märkliga inventarier, särsk. möbler
från äldre medeltiden samt bildverk (i tornet ett
litet museum). V. om kyrkan S:ta Brigidas
(Birgittas) källa; en annan i ö. kallas S:t Sigfrids.
På en höjd v. om kyrkan den ståtliga ruinen av
en borg, en gång (vid slutet av medeltiden)
uppförd åt biskopen i Skara. Ingår i H., Skälvums,
Ova, Kinne-Kleva och Sils pastorat i Skara stift,
Kinna kontrakt; bildar tills, m. Hangelösa, Skeby,
Källby, Broby, Ova, Skälvum, Kinne-Kleva och
Ledsjö storkommunen Husaby; 143,24 km2, 4,399
inv. (1952).
Husaga, kroppslig bestraffning, som husbonde
tilldelar tjänstehjon. I Sverige upphävdes 1920
den sista återstoden av sådan rätt för husbonde.
Husarer (av ung. husz, tjugu, och ar, pris),
urspr. uppbåd till häst (20 hushåll lämnade
gemensamt 1 ryttare), som redan på 1400-talet uppsattes
av ungrarna. Såväl ungerska som polska h. voro
till en början tungt rytteri. Med tiden uppsattes i
Österrike även lätt rytteri, kallat h., och dettas
användbarhet på slagfältet medförde, att från slutet
av 1600-talet h.-reg. uppsattes i flera härar. Dessa
voro beväpnade med sabel och karbin samt buro
med snörmakerier besatt dolma el. attila,
husarmössa samt en kort päls. Fredrik II skapade de
under sjuåriga kriget berömda preussiska h.-reg.
under ledning av Ziethen. I Sverige uppsattes
h.-trupper i mitten av 1700-talet, och i nuv. tid
fin
nes 1 h.-reg., Livreg:s husarer, som dock endast
till namnet skiljer sig från annat kav.
Husbehovsbränning, se Rusdryckslagstiftning.
Husbehovsskog, se Skogslagstiftning.
Husberg, Karl Sigfrid, ämbetsman
(1854—-1928). Han blev jur. dr i Uppsala 1882,
lands-sekr. 1884 och landshövding i Norrbottens län
1893 samt innehade under denna tid förordnande
(1889—93) som expeditionschef i Ecklesiastikdep.
H. var 1900—1905 konsultativt statsråd i
ministärerna v. Otter, Boström och Ramstedt, blev
juni s. å. ecklesiastikminister i den sistnämnda
och avgick med denna, 2 aug. Han blev s. å.
landshövding i Älvsborgs län och tog avsked 1922. H.
var en driftig ämbetsman och framträdde även i
det politiska livet (led. av riksdagen många år).
Husbloss, h u s b 1 å s a, Ichthyoco’lla, Co’lla
pi’scium, ett limpreparat, som fås av simblåsorna
hos Acipenser Huso (därav namnet) m. fl.
störarter. H. kommer mest från Ryssland. H. nyttjas
till munlim, muschplåster och diverse tekniska
preparat. — F i s k 1 i m förr dets. som h., nu
vanl. namn på lim, som fås från delar av andra
fiskar än stör.
Husbock, zool., se Långhorningar.
Husbondens röst, se Grammofonindustri.
Husby, socken i Kopparbergs län, Hedemora
tingslag, n. om Hedemora, kring och n. om
Dalälven; 370,90 km2, 5,983 inv. (1951).
Odlingsbygder kring älven och Amungen m. fl. sjöar i s.;
höglänt skogsterräng samt sjöar i n. 4,899 har
åker. Vid Byvalla—Långshyttans järnväg ligga
brukssamhällena Långshyttan och Stjärnsund. I
H. ligga vidare en landstingets sjukstuga,
Älvgårdens alkoholistanstalt, Långmora arbetshem
och en hembygdsgård med ett antal äldre
byggnader. Egendomar: Husby och Näs kungsgårdar.
Flera mindre träindustrier finnas. Klosters
krutbruk anlades 1741 och drevs till slutet av
1870-talet; ett järnbruk fanns här 1801—88. Silfhytteå
masugn för järn drevs från slutet av 1700- till
slutet av 1800-talet (tidigare silverhytta),
Engels-fors likaledes nedlagda järnbruk från 1821.
Husby el. Gudsberga cistercienskloster, varav
ruiner finnas kvar, stiftades 1477, invigdes 1486
och upphävdes 1538. På en ö i Dalälven ligger
Amundshögen, Dalarnes ståtligaste gravhög
(järnåldern). Kyrkan av gråsten är delvis
medeltida. Stjärnsunds kapell uppfördes 1885—87.
Pastorat i Västerås stift, Hedemora kontrakt;
bildar storkommunen Husby; 6,085 inv. (1952).
— Litt.: J. E. Franzén, ”H. sn” (1937).
Husby, socken i Uppland, se Kungs-Husby.
Husby, socknar i Östergötland, se Västra
Husby och östra Husby.
Husby-Lyhundra, socken i Stockholms län
(Roslagen), Lyhundra härad, kring Norrtäljeån
och v. delen av sjön Lommaren; 44,00 km2, 626
inv. (1951). Slättbygd och spridda bergkullar i
v. och n., skogsplatåer s. om Lommaren. 1,578
har åker. Egendom: Sundsta. Snickerifabrik.
Kyrkans långhus är från iioo-talet. Ingår i H.
och Skederids pastorat i Ärkestiftet, Sjuhundra
kontrakt; tillhör storkommunen Sjuhundra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
