Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Husflugan - Husförhör - Husgerådskammaren - Husgudar - Hu Shï - Hushyresförsäkring (hyresförsäkring, hyresförlustförsäkring) - Hushållningssällskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
583
Husförhör—Hushållningssällskap
584
Husfluga.
talrika bakterier,
som den bär
framför allt på de
klibbiga utskotten
mellan benens klor och
på mundelarna. —
H:s utveckling sker
i avskrädeshögar
och soplårar,
framför allt i
stallgödsel, och honan
avsätter i medeltal
600 ägg, fördelade
i flera kullar. En
flugkulls utveckling
från ägg genom
larvstadiet och
puppstadiet till
full-bildade flugor sker
synnerligen snabbt; 3—4 generationer om året
antas vara det minsta i tempererade trakter (i
varmare vida flera), och en enda flugas avkomma
kan därigenom från april till sept. stiga till
bortåt 26 mill. individer. Genom att städse
förvara gödsel och avfall i slutna kärl bör man
hindra flugorna att finna kläckningsställen.
Upptäckten av DDT-preparatens användbarhet för
bekämpning av insekter har helt revolutionerat
flugbekämpningen. Effekten mot flugor såg
i början ut att vara total, men det har senare
visat sig, att vissa flugstammar ännu kunnat
motstå de nu tillgängliga preparatens giftverkan.
Åtgärderna bli verksammast på våren och
försommaren, då det gäller att oskadliggöra
stammödrarna till högsommarens och höstens flugskaror.
Husförhör, prövning av folkets
kristendoms-kunskap, vilket verkställdes av prästen i
sockenbornas hem. H. började hållas på 1600-talet;
konventikelplakatet 1726 gjorde h. till
prästerskapets tjänsteplikt, och genom k. f. 1735 och 1743
ålades folket vid vite att infinna sig. Omkr.
1800 började man vid h. rätta och komplettera
befolkningslängderna. På gr. av
folkundervisningens utveckling och den tilltagande ovilligheten att
underkasta sig offentligt förhör kommo h.
under 1800-talet nästan överallt ur bruk.
Bötesstraffet för uteblivande borttogs 1888. —■. Litt.:
J. Wahlfisk, ”Den kateketiska undervisningen i
Sverige ifrån reformationen intill 1811” (1889).
Husgerådskammaren, ett under
Riksmar-skalksämbetet lydande förvaltande verk, som har
till uppgift att handhava, underhålla och
redovisa alla såväl på Stockholms slott som på de
kungl. lustslotten befintliga, staten tillhöriga och
till konungens disposition upplåtna möbler,
tapeter, konstindustriella föremål m. m. Chefskapet
över h. utövas av en överintendent, som även
handhar skötseln av konungens privata samlingar.
Husgudar, gudomligheter, vilka tänkas såsom
skyddsandar vara fästa vid de enskilda husen och
deras invånare. Sådana ha funnits inom de flesta
månggudadyrkande folks religioner. Särskilt må
nämnas romarnas 1 a r e r och p e n a t e r.
Hu Shi [ko /i], kinesisk lärd och diplomat
(f. 1891), 1917—27 prof, vid nationella
kinesis
ka univ. i Peking, 1928—31 chef för nationella
kinesiska inst. i Wu-sung vid Shanghai, 1931
ånyo prof, i Peking, 1938—42 ambassadör i
U.S.A.,1945 medl. av den kinesiska delegationen
vid FN:s upprättande, 1946 rektor vid nationella
kinesiska univ. i Peking. H. är f. n. Kinas
mest betydande kulturpersonlighet. Han ivrar
för nyorientering av Kinas andliga liv; framför
allt vill han skapa ett nytt, efter modernt
kinesiskt talspråk orienterat litteraturspråk. Hans
talrika skrifter röra sig mest inom kinesisk
historia och filosofi.
Hushyresförsäkring, även kallad h y r e
s-försäkring el.
hyresförlustförsäkring, är försäkring mot förlust genom
utebliven hyresinkomst. Ganska vanlig är h. mot
förlust genom att uthyrd fastighet drabbats av brand.
Hushållningssällskap, sammanslutningar med
syfte att främja jordbruket och därtill hörande
binäringar ävensom fiske och hemslöjd. Redan
1742 föreskrevs genom ett kungl. brev, att ett
h. med uppgift att främja lanthushållningen skulle
bildas i varje socken, vilken tanke dock
förverkligades först omkring följ, sekelskifte, då
Gotlands h. stiftades 1791, Finska h. 1797 samt
Örebro och Värmlands läns 1803, Västernorrlands
1805, Skaraborgs 1807, Kalmar och Hallands
1811 samt Älvsborgs 1812. Sedan den 1811
stiftade Lantbruksakad. uppgjort ett förslag till
grundstadgar, vilket av K. m:t tillställdes
länsstyrelserna 1813, bildades h. i Kronobergs,
Västmanlands, Uppsala, Östergötlands, Malmöhus,
Kristianstads, Göteborgs och Bohus,
Västerbottens, Gävleborgs, Jönköpings, Södermanlands,
Blekinge och Norrbottens län 1814 samt
Jämtlands 1817. I Stockholms län stiftades h. först
1847 och i Kopparbergs län 1850. Några h.
upphörde och blevo senare ånyo konstituerade:
så Gotlands 1817, Norrbottens 1850. I
Älvsborgs län 1844 och i Kalmar län 1858 har
området delats mellan två sällskap, så att antalet
sedan dess uppgår till 26. — Sedan 1913 erhålla
h. statsanslag. Förutom dessa medel upptaga h.
medlemsavgifter samt ha i vissa fall erhållit
anslag av landstingen. — H:s organisation
regleras numera genom statliga föreskrifter. Nu
gällande k. k. med allmänna grunder för h:s
organisation är av 10/? 1947. Den tillkom i
samband med en omorganisation av den lokala
lant-bruksförvaltningen, varigenom i de olika länen
tillskapades nya statliga organ,
lantbruksnämnderna, som förutom de dittillsvarande
egnahemsnämndernas åligganden i utvidgad form övertogo
en stor del av h:s uppgifter, särsk. förmedlingen
av statslån och statsbidrag till
grundförbättrings-verksamhet och befrämjande av det mindre
jordbruket (yttre och inre rationalisering). Som h:s
huvuduppgift kvarstår därefter rationalisering av
driftsmedlen samt undervisnings- och
försöksverksamhet. Envar kommunalt röstberättigad äger
vinna inträde som led. i det h., inom vars
område han är mantalsskriven. H:s beslutanderätt
utövas på sammanträden av lantbruksombud, vilka
i regel väljas till samma antal som antalet
lands-tingsmän inom länen. H:s styrelse utgöres av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
