Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Husitkrigen - Huskurer - Huskvarna - Huslig ekonomi - Husligt arbete - Husman - Husmaskar - Husmodern - Husmodersföreningar - Husmoderssemester
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
587
Husitkrigen—Husmoderssemester
588
Husitkrigen (1419—34) framkallades av två
orsaker. Dels gällde det att tvinga husiterna
att underordna sig romersk-katolska kyrkan, dels
att till Böhmens tron förhjälpa Sigismund, vars
arvsanspråk tjeckerna ej ville erkänna. På grund
härav fick striden en internationell prägel, och
många gånger deltog hela Västeuropa i
”korstågen” mot tjeckerna. Under första tiden
anfördes de trosvissa tjeckiska frivilliga av Jan
Zizka (d. 1424), som icke blott vann ett par
glänsande segrar över Sigismunds härar utan
även kuvade husiternas motståndare bland den
inhemska adeln och några av de fientliga
städerna. Efter Éizkas död övertogs ledningen av
prästen Prokop H o 1 y. Korshärar från
utlandet tillbakaslogos vid Stfibro och Tachov
1427 och vid Domazlice 1431. Efter nya
misslyckade fälttåg började motståndarna
underhandlingar med h. Därvid förde Pragpartiet ordet,
särskilt efter slaget vid Lipany 1434, där
tabo-riterna besegrats av utrakvisterna.
Förhandlingarna ledde till de s. k. kompaktaterna (jfr
Hu-siter), och det kom även till förlikning med
Sigismund, som 1436 blev Böhmens konung.
Huskurer, kurer, som användas utan läkares
förordnande. Åtskilliga äro, rätt använda, fullt
rationella; men om h. tillgripas efter felaktig
diagnos, kunna de medföra de vådligaste följder
(t. ex. om avföringsmedel ges mot buksmärtor
vid blindtarms- el. bukhinneinflammation).
Huskvarna, stad i Jönköpings län, vid
Vätterns sydända, strax ö. om Jönköping; 6,os km2,
12,832 inv. (1952). H. är beläget i en naturskön
trakt i en dal, som är en fortsättning av
Vätter-sänkan. Den ö. dalsluttningen genomskäres av
H.-ån i en 1 km lång ravin med 8 fall samt
mellanliggande forsar. Det största fallet, Slipstensfallet,
har en höjd av omkr. 25 m. De 4 nedersta
fallen utnyttjas av Husqvarna vapenfabriks
kraftstation (3,900 kW), de 4 översta av Munksjö
ab:s kraftstation (2,100 kW). En ny landsväg,
Ådalsvägen, går nu genom ravinen. H:s äldsta
delar äro de från 1700-talet bevarade, med röda,
knuttimrade envåningshus bebyggda
Stockmakar-byn och Smedbyn, den förra belägen n., den
senare s. om ån. H. är, frånsett fabriksområdet,
en utpräglad trädgårdsstad med öppen
bebyggelse. Sluten bebyggelse förekommer i huvudsak
endast i n. stadsdelens affärscentrum utmed Erik
Dahlbergsgatan och Kungsgatan, vilka
tillsammans med mellanliggande plantering benämnas
N. esplanaden, samt Rosenborgsgatan. Dessutom
förekommer lamellhusbebyggelse i tre våningar
på ett område v. om Erik Dahlbergsgatan och
intill järnvägsstationen vid stambanan. Nära
åns mynning ligga de obetydliga resterna av
Rum-laborgs fäste. Ovanför förkastningsbranten
utbreder sig inom Hakarps kommun
egnahemsområdet Fager slätt, liksom det i v. belägna Vätter
s-näs grundat av H.-arbetare och geografiskt sett
utgörande en del av H.; Vättersnäs tillhör det
med Jönköping inkorporerade Lj ungarum.
Omedelbart utanför den ö. stadsgränsen ligger (i
Hakarp) industrisamhällena Stensholm och
Ju-taholm. Där Huskvarnaån mynnar ut på
sandslät
ten, ligger Husqvarna vapenfabriks stora komplex.
H:s tillkomst och utveckling äro på det närmaste
förbundna med denna industris historia (se
Husqvarna vapenfabriks ab.). 1907 utbröts H. ur
Hakarps sn som egen köpingskommun med 4,680 inv.
och blev 1911 stad med 5,887 inv. — H. har
station vid S. stambanan. Sedan den smalspåriga
järnvägen Jönköping—Vireda nedlagts 1935, har
en normalspårig linje för godstrafik framdragits
till H. från Jönköping. För sjöfarten på
Vättern (och Göta kanal) finns en c:a 80 m lång
lastpir vid 8—2 m djup. H. är Sveriges mest
industribetonade stad. 1950 sysselsattes vid 24
industriella arbetsställen 3,932 arbetare. Utom
Husqvarna vapenfabrik finnas av större företag
det 1936 från Jönköping hitflyttade Junex
kon-fektions-ab., bildat 1927, c:a 500 arb. (herr-,
dam- och barnkläder), samt en borst- och
penselfabrik, tillhörande ab. Husqvarna borstfabrik.
Av snickerifabriker tillhör den största ab. K.
Andersson & söners möbelfabrik. H. har bl. a.
statlig samrealskola och yrkesskola, sjukhem och
fornminnesmuseum. Kyrkan av trä med
klockstapel byggdes 1907—08. H. tillhör Tveta, Vista
och Mo domsaga, Jönköpings fögderi samt
utgör tills, m. Hakarp ett pastorat i Tveta
kontrakt av Växjö stift. Taxeringsvärdet å
fastig-hetsskattepliktig jordbruksfastighet var 1951
253,000 kr och å annan dyl. fastighet 56,935,000
kr; den till kommunal inkomstskatt taxerade
inkomsten uppgick s. å. till för fysiska personer
m. fl. 35,605,000 kr och för svenska aktiebolag
4,757>ooo kr. — Litt.: R. Lindstam, ”H.
krönika” (1923—26); G. Weiler, ”H.” (1926).
Huslig ekonomi, se Hushållsundervisning.
Husligt arbete sammanfattande benämning på
det arbete, som avser ett hems skötsel från
ekonomiska och praktiska synpunkter. Inom
undervisningsväsendet brukar termen h. avse
barnavård, kvinnlig slöjd samt hushållsgöromål el.
enbart de båda sista ämnena.
Husman, i Danmark benämning på jordägare
med några få har jord och utan främmande
medhjälpare.
Husmaskar, zool., se Nattsländor.
Husmodern, veckotidskrift för hem och
hushåll, uppsatt 1917 av Th. Holm och E. Nyblom,
sedan 1920 utg. av Åhlén & Åkerlunds förlag;
dess red. är Margit Strömmerstedt.
Husmodersföreningar, se Sveriges
husmodersföreningars riksförbund.
Husmoderssemester. I Sverige ha under de
senaste årtiondena upprättats ett antal
husmoders-semesterhem av olika föreningar och stiftelser och
även av vissa kommuner. Sedan 1946 är denna
verksamhet statsunderstödd och regleras i viss
mån genom statliga bestämmelser. I varje
landstingsområde (och stad utanför landsting) skall
finnas en husmoderssemesternämnd,
utsedd av landstinget (stadsfullmäktige), vilken
skall leda och övervaka verksamheten inom
området och verka för dess utvidgning. De
husmödrar, som uttagas till vistelse på
husmoders-semesterhem, få, därest makarnas sammanlagda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
