Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Husmoderssemester - Husqvarna vapenfabriks ab. - Husrannsakan, husvisitation - Husröta - Huss, släkt - Huss, 1. Magnus - Huss, 2. Gunnar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
591
Husqvarna vapenfabriks ab.—Huss
592
till statlig inkomstskatt beskattningsbara inkomst
understiger 4,000 kr, fri resa till och från
hemmet och kunna även efter behovsprövning erhålla
stipendier på i regel 50 kr, i undantagsfall 100 kr.
Husqvarna vapenfabriks ab., Huskvarna,
grundat 1867, driver i Huskvarna tillverkning av
jaktgevär och handeldvapen, symaskiner,
motorcyklar och cyklar, dessutom gjuterirörelse med
emalj erings- och förtenningsverk. Vid
Norrahammars bruk driver H. aduceringsverk, gjuteri
och mekanisk verkstad, vid Åminne bruk gjuteri
och mekanisk verkstad. Gjutgodstillverkningen
utgöres av byggnads- och handelsgjutgods-, ved-,
gas- och elspisar, kaminer, värmeledningspannor,
emalj erade hushållsartiklar, köttkvarnar jämte
el-artiklar. — Aktiekapitalet är 20 mkr. Antalet
industriarbetare utgör c:a 4,200. — H. leder sitt
ursprung från 1600-talet, då frågan uppkom att
koncentrera Kronans vapentillverkning till ett
fåtal ”faktorier”; i detta syfte anlades 1620
Jönköpings faktori. En del av faktoriets
tillverkning överflyttades 1689 till det närbelägna
Huskvarna, närmast i syfte att utnyttja där
tillgänglig vattenkraft. Huskvarna-fabriken övertog
snart huvudparten av tillverkningen. Kronan
överlät 1757 företaget till F. Ehrenpreus, varefter
anläggningarna stannade i enskild ägo. Under
W. Thams ledning 1877—1911 utvecklades H.
kraftigt och fick en annan karaktär än tidigare.
Vapenleveranserna till Kronan blevo allt
sällsyntare, varemot tillverkningen av jaktgevär fick
betydande omfattning. 1875 började man tillverka
symaskiner, 1896 cyklar och 1908 motorcyklar.
— Litt.: E. Göransson, ”Husqvarna vapenfabrik
1687—1939” (1939).
Husrannsakan, jur., h u s v i s i t a t i o n, ett
straffprocessuellt tvångsmedel, innebärande i
laga ordning gjort intrång i den genom lag eljest
skyddade hemfriden. Olaga h. är straffbar som
hemfridsbrott enl. Strafflagen kap. 15, § 27. —
I svensk rätt erhöll h. en mera fullständig
reglering först genom lagen 1933 om vissa
tvångsmedel i brottmål. Gällande regler återfinnas i
Nya rättegångsbalken kap. 28, §§ 1—10. Om
anledning förekommer, att brott, varå frihetsstraff
kan följa, blivit begånget, får h. företagas i hus
(bostadshus, ekonomibyggnad, fabrik etc.), rum
(även kontors- och lagerlokaler, hytter och rum
i fartyg etc.) el. slutet förvaringsställe (t. ex.
stängd bil, kassafack) för eftersökande av
föremål, som är underkastat beslag, el. eljest till
utrönande av omständighet, som kan äga
betydelse för utredning om brottet. H. får även, oavsett
brottets svårighetsgrad, ske för eftersökande av
person, som skall gripas, anhållas el. häktas el.
hämtas till förhör el. inställelse vid domstol. H.
hos annan än den misstänkte får endast äga rum
under särskilda strängare förutsättningar. I
lägenhet, som är tillgänglig för allmänheten (t. ex.
butik, restaurang, biograf- el. teaterlokal) el.
som plägar utgöra tillhåll för lösdrivare etc.,
samt i pantlånelokaler o. dyl. får h. ske även
i andra fall än ovan sagts. Förordnande om h.
meddelas av undersökningsledare, åklagare el.
domstol. Polisman må företaga h. utan sådant
förordnande, om det gäller efterforskande av
någon, som skall gripas el. häktas etc., el. om fara
eljest är i dröjsmål. — I smugglings- och
rus-dryckslagstiftningen finnas vissa särskilda
bestämmelser om h. Under världskrigen gällde
särskild tvångsmedellagstiftning, enl. vilken h. fick
företagas i vidare utsträckning än eljest.
Husröta, jur., kallas dels den försämring
(”brist”), som byggnaderna på en fastighet
undergått till följd av underlåtande — från arrendators
el. annan innehavares sida — att behörigen
underhålla desamma (se Byggnadsskyldighet), dels
ock det belopp, vartill botandet av denna brist
vid husesyn uppskattats (vartill ”h. insynats”).
Huss, vitt utgrenad svensk släkt,
härstammande från bonden Nils Ersson Tecklo el. Talo i
Hussjö by, Hässjö socken (Medelpad), under
1500-talets senare hälft. Till en endast på
mödernet släkten H. tillhörig gren hörde
sundsvalls-köpmannen Magnus H., ”Vild-Hussen” (se
Indalsälven), vars brorson, H.i), adlades 1857 men
själv slöt sin ätt. — Litt.: F. J. V. Huss,
”Genealogi af H.-slägten” (1889).
1) Magnus H., läkare (1807—90). Han blev
fil. mag. 1830, kir. mag. och med. dr 1834, allt
i Uppsala. Han blev 1835 adjunkt i medicin och
kirurgi vid Karolinska
institutet, 1840 e. o.
prof, där (ord. prof.
1846) och 1840
överläkare vid
Serafimer-lasarettet, där han
1839 öppnat den första
medicinska kliniken i
Sverige. H. var 1860
—64 ordf, i
Sundhetskollegium och 186c—
76 generaldir. för
rikets samtliga sjuk-
vårdsinrättningar. —
H: s f ramträdande
som klinisk lärare
blev epokgörande i den svenska medicinens histo-
ria. Han utövade en betydelsefull verksamhet även
som vetenskaplig författare, framför allt genom
sitt stora arbete ”Alcoholismus chronicus el.
chronisk alkoholssjukdom” (2 bd, 1849—51).
Utmärkta voro hans monogr. om tyfus (1855) och
lunginflammation (1860). — Arbetet om den
kroniska alkoholismen gjorde H. till en varm
nykter-hetskämpe. Bland hans nykterhetsskrifter märkas
”Om bränvinsbegäret och bränvinssuperiet i
Sver-ge” (1853) och den vitt spridda ”Om
drycken-skapen och dess följder” (1882). 1865 utgav H.
folkskriften ”Om kaffe; dess bruk och
missbruk”. På hans och C. P. Dahlgrens initiativ
tillkom Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för
sjuka barn, och han medverkade även vid
upprättandet av Stockholms sjukhem. Vid
reorga-nisationen av Allmänna barnhuset i Stockholm,
för inrättandet av barnkrubbor och för
förbättrad lagstiftning rörande sinnessjuka verkade han
energiskt.
2) Erik Gunnar H., ämbetsman (1871—
1939). H. blev fil. dr i Uppsala 1902, anställdes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
