Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Huss, 2. Gunnar - Huss, 3. Ragnar - Hussarek (von Heinlein), Maximilian - Hussborg - Husseini, 1. Jamal - Husseini, 2. Amil el - Hussein ibn Ali - Hussein Kemal - Husserl, Edmund - Hussiter - Husspindel - Hussvamp - Hustavlan - Hustjuvnad - Hustrupper - Husum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
593
Hussarek—Husum
594
s. å. i Kommerskollegium, blev byråchef och
chefens ställföreträdare i den 1912 upprättade
Socialstyrelsen, t. f. generaldirektör 1919,
generaldirektör och chef 1921—37. En betydelsefull gärning
utförde H. som Sveriges främste expert på
ar-betslöshetsfrågan. Han tillhörde 1914—23
Statens arbetslöshetskommitté och var dess ordf,
sedan 1931. Han var vidare ordf, i 1927 års
arbetslöshetsutredning.
3) Ragnar Helmer H., den föreg:s brorson,
läkare (f. 1897 24/io), med. lic. 1926, med. dr vid
Karolinska inst. 1933, doc. i hygien och
bakterio-logi i Uppsala s. å.; 1 :e stadsläkare i Malmö
sedan 1935 och därjämte doc. i hygien vid Lunds
univ. sedan 1936; led. av A. K. (Folkpartiet)
1949—52, av F. K. från 1953. H. har publicerat
arbeten i hygien, epidemiologi och bakteriologi.
Hussarek [ho’s-] (före 1919 H. von H e i
n-lein), Maximilian Johann, österrikisk
jurist och politiker (1865—1935), dr jur.,
ämbetsman och univ.-lärare i Wien, inrikesminister 1911
—17, ministerpresident juli—okt. 1918. H. stod
bakom kejsarens manifest 16/io 1918 om
dubbelmonarkiens förvandling till en förbundsstat av
fria nationer, det sista försöket att rädda
riksenheten.
Hussborg, lantmannaskola m. m. i Torps
kommun i Medelpad.
Husseini [hoséi’-]. 1) Jam al H., arabisk
politiker i Palestina (f. 1892). H. var 1920—34
generalsekr. i Palestina-arabernas exekutivråd
och grundade 1935 Palestinas arabiska parti. Han
ledde delegationer till London 1929, 1936, 1937
och 1939, hölls 1941—45 internerad i Rhodesia
av britterna och blev sistn. år v. president i
Pa-lestine Higher Arab Committee.
2) Haj Amin el H., den föreg:s kusin,
politiker (f. 1895), född i Jerusalem, officer i
turkiska armén under 1 :a världskriget, började 1920
arbeta som nationalistledare i Palestina, dömdes
s. å. in absentia till 10 års fängelse för
upprorisk agitation men benådades efter ett par år
av brittiska mandatregeringen och blev 1926,
främst av politiska skäl, mufti i Jerusalem samt
något senare president i högsta muhammedanska
rådet där. Under den självtagna titeln
”stor-mufti” försökte han bli panislamisk ledare och
utsträckte sin politiska verksamhet till flera av
arabländerna. Sedan han åter hade kommit i
konflikt med britterna, flydde han 1937 till
Libanon men fortsatte att konspirera, var
inblandad i Rashid Alis revolt i Irak 1941, flydde
därpå via Persien och Turkiet till Italien och
anlände i nov. s. å. till Berlin. H. medverkade
länge i den tyska Orient-propagandan,
internerades i Frankrike vid det tyska sammanbrottet
1945, flydde i juni 1946 till Egypten och
beviljades där fristad av konung Faruk.
Hussein ibn Ali [hoséi’n] (1854—1930),
konung av Hidjaz (se d. o.).
Hussein Kemäl [hoséi’n], sultan av Egypten
(1852—1917), son till kediven Ismail, se
Egypten, sp. 324.
Husserl [ho’sarl], Edmund, tysk filosof
(1859—1938), från 1916 prof, i Freiburg,
grun
dare av den fenomenologiska riktningen. H.,
som påverkats framför allt av F. Brentano och
B. Bolzano, ägnade sig först åt undersökningar
om aritmetikens väsen men gjorde sin
revolutionerande insats genom sina ”Logische
Untersuch-ungen” (1900—01). Där riktar H. en
synnerligen skarpsinnig kritik emot den psykologism,
som så länge härskat i filosofien. H. söker även
bygga upp en logik och filosofi på
antisubjekti-vistisk grundval. H. skiljer mellan tre olika slag
av sammanhang: 1) det psykologiska, 2) tingens
och 3) sanningarnas, vilket sistnämnda består av
giltiga, tidlösa satser. Logiken har till uppgift
att utforska det sistnämnda sammanhanget men
ej det psykologiskt givna medvetandet. 1913
utgav H. ”Ideen zu einer reinen Phänomenologie
und phänomenologischen Philosophie”. Sin
senare ställning till brytningarna mellan objektivism
och transcendentalism samt till den nutida s. k.
fysikalismen klargjorde H. i ”Die Krisis der
europäischen Wissenschaften und die
transzen-dentale Phänomenologie” (i tidskr. Philosophia,
1936). — Litt.: A. Nyman, ”Psykologism mot
logism” (1917).
Hussiter, se Husiter.
Husspindel, Agelèna el. Tegenäria, ett till
underordn.
rörspindlar hörande släkte,
av vilket flera äro
vanliga inomhus, där
de, särskilt uppe vid
taket, förfärdiga sina
hängmattliknande
vävar. Störst är den
ända till 19 mm
långa A. domestica.
Hussvamp, bot.,
se Timmersvampar.
Hustavlan, se
Katekes.
Hustjuvnad, jur.,
tjuvnad inom ett hus
(gård etc.),
begången av någon, som
tillhör hushållet.
Mera spec. användes h.
förr om visst slag av
förskingring, näml, om tjänstehjon, lärling el.
annan enskild tjänare förskingrade el., i uppsåt
att sig el. annan det tillägna, undandolde vad i
dess vård av husbondefolket el. deras gäst var
lämnat. Sådan förskingring bestraffades till
1937 som tjuvnad.
Hustrupper, trupper, som utgöra heders- och
skyddsvakt hos ett statsöverhuvud. Gardena
utgjorde i början i allm. h. men miste denna
karaktär, då de deltogo i krig och ökades i antal.
Vissa reg: ten kallas i Sverige av gammalt
K. m:ts liv- och hustrupper.
Husum, industrisamhälle i Grundsunda socken,
Ångermanland, vid Husumåns mynning i
Bottenhavet, 22 km ö. om Örnsköldsvik; 2,069 inv.
(1951). Sulfatfabrik, tillhörig Mo och Domsjö ab.,
snickerifabriker m. m. Hamnens kaj längd är 420
m, djup vid kaj 7,6—2 m.
Husspindel, hanne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
