Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Huvudskål, kranium, skalle, huvudskelett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
601
Huvudskål
602
heterna i vårtutskotttet och framåt genom
öron-trumpeten {tuba pharyngo-tympanica) öppnar sig
till svalget. I trumhålan befinna sig de tre
hörselbenen. Framåt utåt bildar trumbenet en
djup ränna, yttre hörselgången {meatus acusticus
externus, 50 g), vars tak utgöres av fjälldelen.
I dess inre ända sitter trumhinnan infattad och
vid dess yttre ända är ytterörat fixerat.
Å den inre ytan av hjärnskålens botten, d. v. s.
kranie- el. skallbasen, talar man om den f r ä
m-re, den mellersta och den bakre
skallgropen. I de båda förstn. ligga storhjärnans
pannlob, resp, tinninglob, i den sistn. lillhjärnan.
En hjärnskål utan ansiktskranium benämnes
inom antropologien calvarium.
De båda överkäksbenen {ossa
maxilla-ria, 19) förena sig med varandra i mittlinjen
under näsan. De bilda undre och inre främre
begränsningar av ögonhålorna, stora delar av
näshålornas sidoväggar nedanför silbenets
labyrintdelar, störrre (främre) delen av hårda
gommen genom sina gomutskott {processus palatini,
19 d) samt de nedåtriktade tandutskott, vilka i
gropar {alveoli) bära överkäkens tänder. I
vartdera överkäksbenets inre finns en utbredd
hålig-het, käkhålan {sinus maxillaris, 19 b), som
öppnar sig till näshålan genom en glugg ovanför den
undre näsmusslan. Den främre delen av
överkäken utgöres av två särskilda ben,
mellankäks-benen {ossa intermaxillarid) t vilka bära de fyra
framtänderna och oftast tidigt sammansmälta med
varandra till ett enhetligt ben, os incisivum {19 c).
På överkäksbenets yttre främre del sitter det
pariga kindbenet {os zygomaticum, 51), som
med ett bakåtriktat utskott stöder mot
tinningbenets okbågsutskott och därmed fullständigar
okbågen. Den stora grop, som befinner sig
därinnanför och ovanför och vars inre vägg utgöres
av tinningbenets fjälldel, kilbenets stora vinge och
hjässbenet, är tinninggropen. Okbenet skickar
även ett utskott uppåt mot pannbenet och bildar
därmed en väsentlig del av sidoväggen i ögon-
Fig. 6. Vertikalt längdsnitt genom människokranium
med h. näshålans sidovägg.
Fig. 7. Ansiktsproportionerna i den vuxnes kranium i
jämförelse med den nyföddes.
hålan. Gommen fullständigas bakåt av de
pariga gombenens {ossa palatina, 24)
horisontala delar. Gombenen ha emellertid även
uppstigande delar, vilka ingå i begränsningen av
näshålornas sidoväggar omedelbart framför
processus pterygoides. Tårbenen {ossa lacrimalia,
16) bilda delar av ögonhålornas inre väggar
framför silbenets labyrintdelar. Näsbenen {ossa
nasalia, 15) bilda näsryggen och begränsa tills,
m. käkbenen den främre näsöppningen
{apertu-ra piriformis, 54). Underkäken {mandibula,
53) har närmast U-form och består på vardera
sidan av en horisontell del, kroppen {corpus
man-dibulae, 53 n), och en uppstigande del, grenen
{ramus mandibulae, 53 b). De båda delarna
förenas nedåt bakåt i underkäksvinkeln {angulus
mandibulae, 53 c). Den uppstigande grenen
avslutas uppåt med två utskott, av vilka det bakre
bär ledhuvudet för käkledsförbindelsen och
därför kallas ledutskott {processus articularis, 53 d),
medan det främre utgör ett viktigt muskelfäste
och därför benämnes muskelutskott {processus
muscularis, 53 e). Den horisontella delen bär
det framåtriktade hakutskottet {protuberantia
mentalis, 53 f) samt det uppåtriktade utskott, i vilket
tänderna sitta infattade på samma sätt som i
överkäken.
De olika benen äro sammanfogade med
varandra genom sömmar el. suturer. De viktigaste
av dessa äro kronsömmen {sutura
corona-ria, 55) tvärs över skallen mellan pannben och
hj ässben, nacksömmen el. 1 a m b d a s ö
m-m e n {sutura lambdoides, 56) mellan nackbenet
och hjässbenen samt pilsömmen {sutura
sa-gittalis, 57) mellan de båda hjässbenen. Hos det
nyfödda barnet finnas på vissa ställen luckor
mellan benen, där endast hårda hjärnhinnan bildar
hjärnskålens vägg. Sådana luckor benämnas
fontaneller, av vilka de viktigaste äro den
främre el. fyrkantiga och den bakre el.
trekantiga, belägna i den främre, resp, den bakre
delen av den blivande pilsömmen.
Den nyföddes hjärnskålsomfång är 60% av
den vuxnes, dess ansiktshöjd blott 42%, dess
näshöjd 38% och dess alveolarhöjd endast 25%
(se fig. 7). Medan vissa av ansiktets höjdmått
måste utväxa till 200 å 300 % av födelsemåtten,
utväxa hjärnskålens dimensioner blott till 50%
av födelsemåtten. — Mannens h. är i allm. större
än kvinnans, ansiktet är i relation till
hjärnskå-len likaledes större, glabella och ögonbrynsbå-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
