- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 10. Hassle - Infektera /
615-616

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hyby - Hycklinge - Hydartros - Hydaspes - Hydatidsjukdom - Hydatod - Hydatogen - Hyde, släkt - Hyde, Douglas (An Craoibhin aoibhinn) - Hydén, Holger - Hyde Park (London) - Hyde Park (New York) - Hyderabad, Haidarabad (Indien)N

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

615

Hycklinge—Hyderabad

616

Tegelbruk. Bland de många större egendomarna
märkas Klågerup, Hyby (med bränner i), Tejarp,
Vinninge gård, Bökebergsslätt och Vinneberg.
Den treskeppiga tegelkyrkan i nygotik byggdes
1876—77. Av den romanska 1100-talskyrkän
kvarstår blott koret. Ingår i H., Bara och
Möl-leberga pastorat i Lunds stift, Bara kontrakt;
tillhör storkommunen Bara.

Hycklinge, socken i Östergötlands län, Kinda
härad, mellan sjön Asunden i n. v. och
Smålandsgränsen i s. och ö.; 115,51 km2, 1,196 inv. (1951).
Ar en av sjöar och nordväst—sydöstliga
dalgångar uppdelad skogs- och bergsbygd. 1,492 har
åker. Egendomar: Bro, Gröninge (Riddarhusets),
Vallingedal och Mörby. Tegelbruk och sågverk.
Kyrkan, belägen vid Å sundens s. ö. ända, har
långhus från 1778. Ingår i Horns och H.
pastorat i Linköpings stift, Kinds kontrakt; tillhör
storkommunen S. Kind.

Hydartros [-a’s], ledgångsvattusot,
utgjut-ning av klar vätska i en led, vanl. på grund av
skador, lindriga inflammationer el. befintligheten
av en fri kropp i ledgången.

Hyda’spes, grek., den västligaste av
”femfloderna” i Punjab.

Hydatidsjukdom vållas av bandmasken
Tae-nia echinococcus i dess ”blås”-stadium. Jfr
Binnikemaskar och Masksjukdom.

Hydatod [-ä’d], ett på många växters blad
förekommande organ, som avsöndrar vatten.
Oftast består h. av i bladkanten befintliga
vattenporer (se d. o.). Vattnet pressas av
ledningssträngarna (bladnerverna) ut genom
porerna. Hos vissa tropiska växter stå h. ej i
samband med ledningssträngarna utan äro
plasmarika epidermisceller el. hår, strödda på
bladskivan, vilka utsöndra vatten.

Hydatogen [-jè’n], avsatt i el. ur vatten.

Hyde [haid], engelsk släkt, se Clarendon och
Rochester.

Hyde [håid], Douglas (pseud. An
Crao-ibhin aoibhinn), irländsk författare och
folklorist (1860—

1949), prof, i Dublin
i nygaeliska 1909—32.
Han utgav gaelisk
folkdiktning, bl. a.
”An sgéaluidhe
Gaed-healach” (1895—

1901), ”Cois na
teine-adh” (1890),
”Abhrå-in diadha” och
Ab-hråin grådh” (1894),
den förstnämnda med
fransk, de övriga med
engelsk övers. För att
hej da
avnationalise-ringen och återuppliva

en rent irländsk kultur stiftade han 1893 Gaelic
League, vars president han var t. o. m. 1915 och i
vars syfte han bl. a. skrev korta skådespel på
gaeliska. Banbrytande är H:s ”A literary history
of Ireland” (1910). H. valdes 1938 enhälligt till
Irlands förste president; han avgick 1945.

Hydén, Viktor Holger, anatom (f. 1917

31/i), med. dr och doc. i histologi vid Karolinska
inst. 1943, doc. där i medicinsk cellforskning
1946, prof, i histologi vid Medicinska högsk. i
Göteborg 1949. H. har utg. skrifter i cellernas
kemi, huvudsaki. rörande nervsystemet.

Hyde Park [hai’d pä’k], park i London.

Hyde Park [hai’d pä’k], ort i staten New
York i U.S.A., på ö. stranden av Hudson River
120 km n. om Manhattan. Här ligga president
F. Roosevelts lantställe och det 1941 öppnade
Rooseveltbibl.

Hyderabad [häi-; eng. utt. haTdarabäd],
Hai-darabad. 1) Den folkrikaste furstestaten i
Främre Indien; 214,179 km2, 16,3 mill. inv.,
därav c:a 10% muhammedaner. H. upptar det
centrala Dekkan, huvudsaki. inom Godavaris och
Kistnas flodområden. Det består av två
huvudområden, Mahratwara i n. v. med fruktbar
svartjord och det magrare Telingana i s. ö.
Bomull av hög kvalitet odlas på c:a 14,200 km2,
särsk. i n. v. delen; andra huvudprodukter äro
ris, hirs, vete, majs, oljeväxter, sockerrör och
indigo. Stora skogar finnas, främst i s. ö. Får
och hornboskap hållas i mängd. I Singareni
finnas Indiens sydligaste kolgruvor; även koppar,
järn, guld och diamanter förekomma men
utvinnas ej rationellt. Industrien grundar sig i första
hand på bomullsodlingen, men även läder-,
kvarn-och cementindustri spela stor roll. Järnvägsnätet
omfattar 1,240 km normalspåriga och 1,050 km
smalspåriga banor. Utom huvudstaden H.2)
finnas inga större städer. Fursten har vid sin sida
ett lagstiftande råd med 22 medl. Förutom
huvudstaden indelas H. i 17 förvaltningsdistrikt.
— H. är en fortsättning av det tidigare sultanatet
Golconda, som 1518—1687 omfattade ung. samma
område men av Aurangzeb införlivades med
Delhi-riket. 1713 gjorde sig emellertid
mogul-kejsarens guvernör, Tjin Kilidj kan, självständig
och grundade 1724 under namnet Asaf Jah
Nizam-ul-Mulk den dynasti, vars härskare sedan dess
burit titeln ”nizam av H. och Berar”. Under
1700-talet loverade H. skickligt mellan de
kämpande makterna i Indien för att till sist sluta sig
till det brittiska väldet. H. lyckades i denna
allians bevara sitt oberoende. Dess nuv.
härskare, Sir Mir Osman Ali kan, som regerat från
1911, var intimt förbunden med den brittiska
regeringen. Vid Indiens frigörelse i aug. 1947
var H. den enda stat av betydelse, som vägrade
ansluta sig till vare sig Indiska unionen el.
Pakistan. Detta ledde till segslitna förhandlingar
med indiska regeringen. I juli 1948 vägrade H:s
regering att ansluta sig till Indien och vädjade
kort därefter till FN. Den indiska regeringen
sände 13/g trupper in på H:s område. Efter
obetydliga strider inställde nizamen motståndet och
skaffade sig en ny, förhandlingsvillig regering.
Han kvarstår som regent, sedan H. 1949 anslutit
sig till Indiska unionen.

2) Huvudstad i H.i), belägen vid Kistnas
biflod Musi, c:a 500 m ö. h.; 740,000 inv., till
storleken Främre Indiens 4:e stad. Befolkningen
är mycket blandad och till ung. Vs
muhammedaner; i H. har islam ett av sina största centra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:17:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffj/0372.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free