Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hypospadi - Hypostas - Hypostasera - Hypostyl - Hypotek - Hypoteks-bank, -förening - Hypoteksförsäkring (inteckningsförsäkring) - Hypoteksinrättning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
643 Hypostas—Hypoteksinrättning 644
på manslemmens undersida; hos kvinnor består h.
i att urinrör saknas och blåsan tömmer sig direkt
i slidan. Behandlingen är kirurgisk.
Hypostäs (grek. hypo’stasis), väsen,
personlighet. i) (Teol.) Se Kristologi. — 2) (Med.) H.
el. sänkningshyperemi, en passiv
blod-överfyllnad hos personer med försämrad
blodcirkulation i organ, som längre tid intaga en låg
ställning, ss. nedre bakre delen av lungorna vid
långvarigt stillaliggande. Ett så förändrat organ
inflammeras lätt.
Hypostaséra, uppfatta som självständig
verklighet (förtingliga) något, som eg. icke i och
för sig utgör en dylik verklighet. Platon t. ex.
hypostaserade allmänbegreppen.
Hypostyl, täckt pelargång.
Hypotèk (grek, hypothéke, pant), jur., eg.
pant, som ej är i panthavarens besittning utan
behållits av ägaren och brukas av denne. Motsatsen
är handpant, vanligare än h. i fråga om lösören.
I nutida rätt kan egendom göras till h., allenast
under villkor av inskrivning el. registrering i
offentlig myndighets minnesbok. Den till h.
avsedda egendomen måste härvid noga
individualiseras. I denna ordning kan enl. svensk rätt dels
fast egendom (även enskild järnväg), dels
tomträtt och vattenfallsrätt, dels fartyg å minst 5
registerton, dels spannmål, dels
jordbruksinventa-rier göras till h. — En annan betydelse har ordet
h., då det begagnas om värdepapper, vilket
lämnats som handpant till säkerhet för
betalningsförpliktelse på gr. av skuldebrev. Enär ett sådant
värdepapper, som kan vara ett annat, med
borgens- el. inteckningssäkerhet försett skuldebrev,
oftast inneslutes i det pappersark, varå det
förstnämnda skuldebrevet är skrivet, är det vanligt att
kalla detta ”omslagsrevers” i mots. till
”hypoteks-reversen” (handpanten).
Hypoteks-bank, -förening, se
Hypoteksinrättning.
Hypoteksförsäkring (intecknings
försäkring) är till sin natur närmast ett slag av
kreditförsäkring. H. torde knappast förekomma
i Sverige. H. närstående är
hypoteksliv-försä k ringen, där vid en låntagares
från-fälle återstående skuld automatiskt amorteras
genom ett utfallande livförsäkringsbelopp.
Hypoteksinrättning, penninginstitut med
uppgift att utlämna lån mot säkerhet av inteckning i
fast egendom. Lånen äro antingen
återbetalningslån med en viss årlig amortering el. stående
(fasta) lån utan avbetalningsskyldighet under
lånetiden. Finansieringen av låneverksamheten sker
vanl. genom emittering av obligationer. I
Sverige är hypoteksväsendet numera ordnat efter två
huvudlinjer, en för jordegendomars och en för
stadsfastigheters kreditbehov, vartill komma en
del speciella organisationer för bostads- och
far-tygskredit m. m.
Den första h. för jordbrukskredit,
Skånska hypoteks fö reningen i Lund, ■ bildades
1836. Den följdes av ett flertal andra med
arbetsområden inom ett el. flera landskap.
Del-ägarskap i förening kan vinnas av ägare till
självständig jordlägenhet, och medl:s ansvarighet
bestämmes efter oguldna beloppet av lån, som
erhållits från föreningen. Lån beviljas mot första
inteckning till högst 60 % av den brandförsäkrade
egendomens belåningsvärde. Numera utlämnas
även sekundärlån mot statsgaranti. 1861 bildades
Sveriges allmänna hypoteksbank
med uppgift att vara en gemensam central för
hy-poteksföreningarna. Hypoteksföreningéyna, till
antalet 10, äro delägare i banken på ung. motsv.
villkor, som de enskilda jordägarna äro delägare
i föreningen. Som grundfond för banken har
staten överlämnat från innehavarens sida
oupp-sägbara 4 V2 °/o statsobligationer. Egna
obligationer få av banken utges till ett belopp, som
uppgår till högst 10 ggr grundfonden. Det
statliga stödet till banken har föranlett ett visst
statligt inflytande över dess ledning. Sålunda
utser K. m:t ordf, i bankens styrelse och
Riksgälds-fullmäktige v. ordf, i styrelsen samt ordf, i
revisionen. Övriga 3 styrelseled. utses av
delägarna. Genom en 1948 träffad överenskommelse
mellan banken och Svenska jordbrukskreditkassan
har samarbete inletts mellan hypoteks- och
jord-brukskasserörelsen. Den senares organ äga att
åt medl. utlämna primära fastighetslån på upp
till 60 % av fastighetens sammanlagda
jordbruks-och skogsvärden.
Fast i g hetskredi ten för städerna
är ordnad efter grunder, liknande dem, som gälla
för jordbruksfastigheter, alltså med föreningar
och en centralorganisation för dessa. 1871 hade
Allmänna hypotekskassan för
Sveriges städer börjat sin verksamhet som ett
privata företag, men dess rörelse blev alltför
begränsad för att kunna möta de växande behoven.
1910 bildades Konungariket Sveriges
stadshypotekskassa, i vilken Allmänna
hypotekskassan samtidigt uppgick. Som
grundfond har staten tillskjutit ett belopp, som vid
1948 års utgång uppgick till 200 mkr. Kassan
äger rätt att för anskaffande av erforderliga
medel uppta obligationslån till högst 10 ggr
beloppet av grundfond och reservfond tillhopa.
Stadshypoteksföreningarna äro ansvariga för
kassans förbindelser på samma sätt som jordbrukets
hypoteksföreningar gentemot Sveriges allmänna
hypoteksbank. Lånegränsen för delägarna i
stads-hypoteksförening utgör i allm. 50 ®/o av vid
värdering fastställt uppskattningsvärde och
likaså 50 "/o av taxeringsvärdet men kan i de större
städerna i regel höjas till 60%. Antalet
stads-hypoteksföreningar utgör f. n. 22, vartill
komma 3 föreningar, som kvarstå från tiden före
1910. Av stadshypotekskassans 5 styrelseled.
utser K. m :t ordf, och efter förslag av
föreningar4-nas representanter 3 led., medan den 5 :e led’,
tillika v. ordf., utses av Riksgäldsfullmäktige.
K. m :t utser även kassans 3 revisorer. — Redan
vid stadshypotekskassans bildande ansågs det på
många håll nödvändigt att skapa en organisation,
som tillhandahöll sekundärkredit för
stadsfastigheter. Ett sådant kreditinst.
tillkom först 1929, då K. m :ts’ förordning om
Svenska bostad skr editkas san och
b o s t a d s k r e d i t f ö r e n i n g a r utfärdades.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
