Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hållfasthetsprov - Hållnäs - Håll- och lastplats - Hållrot - Hållsta - Hållö - Hålobjektiv - Hålogaland - Hålogaland bispedöme - Hålrumsstrålning - Hålskepp - Hålsöm - Hålta - Håltegel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
667
Hållnäs—Håltegel
668
höjden i utgångsläget kan den för
avslagning-en förbrukade arbetsmängden, specifika
slagarbetet, beräknas. Den vanligaste provningsmetoden
har angetts av Charpy (jfr fig. 5).
Mesna-gersegheten bestämmes i samma apparat
som charpysegheten, men provstaven har annan
form. Izodsegheten slutl. bestämmes i en
speciellt utformad maskin, och totala slagarbetet
anges. — Den vid utmattningsprov
bestämda utmattningshållfastheten
definieras som hållfasthet mot krafter, vilka
under en längre tid på bestämt sätt växelvis öka och
minska. Man bestämmer
utmattningsgrän-s e n, som anger
den högsta
påkän-ning materialet
förmår uthärda
under ett
obegränsat antal
be-lastningsväx-lingar utan att
brista.
Utmatt-ningsgränsen ligger avsevärt
un
der brottgränsen för materialet. — För
på-känningar genom s k j u v n i n g, som
uppkomma, då krafterna verka i ett plan och sträva
att avskära kroppen efter detta plan,
saknas fullgoda prov, emedan rena skj uvpåkänningar
av direkt mätbar storlek icke kunna åstadkommas
vid praktisk provning. Ett prov, som emellertid
användes för ändamålet, är vridprovet, dock
huvudsaki. för vetenskapliga ändamål. Man
bestämmer därvid vridningsvinkeln för ett visst
vridande moment, varav den mot
elasticitetsmo-dulen svarande skjuvmodulen kan beräknas, samt
vridhållfastheten och ev. andra
gränsvärden av samma art som vid dragprovet. — Vid
utförandet av h. har temperaturen och även
prov-ningshastigheten ett avgörande inflytande.
Alltför stor provningshastighet ger för höga värden
på brottgränsen, sär sk. vid högre temp., där den
s. k. krypningen blir avgörande för
hållfastheten. Krypningen innebär en småningom
skeende formändring under belastning.
Krypgränsen definieras som den dragspänning,
som hos ett material vid en viss temp.
framkallar en viss töjningshastighet, t. ex. 0,00005% per
tim.
Hållnäs, socken i Uppsala län, Olands härad, på
n. Upplandskusten; 228,92 km2, 2,421 inv. (1951).
Omfattar den jämna, skogtäckta halvön mellan
öregrundsgrepen och Lövstaviken samt
omgivande, .skärgård. 2,389 har åker. Fiskläget F
å-gel$undet med livräddningsstation och 2—1,5
m djup hamn har 50 yrkesfiskare, övriga
fisk-lägenAåv vilka de största äro Fagerviken
med 4%3 m djup hamn, G u d i n g e och K1 u n
g-Sten, ha tillsammans ett 100-tal yrkesfiskare.
Längst norrut i skärgården står Björns fyr med
mistsignalstation. Någon träindustri finnes. En
stor del av socknen tillhör Gimo ab. Kyrkan
av gråsten byggdes på 1200-talet. Pastorat i
Ärkestiftet, Örbyhus kontrakt; bildar
storkom
munen Hållnäs (2,402 inv., 1952). — Litt.:
O. Larsson, ”H. förs:s hembygdskrönika” (1934).
Håll- och lastplats på järnväg, för såväl
person- som godstrafik, vanl. bemannad med
plats-vakt.
Hållrot, bot., se Aristolochiaceae.
Hållsta, samhälle i Husby-Rekarne sn i
Södermanland.
Hållö, fyrplats, mistsignal- och radiopej Istation
strax s. om Smögens fiskläge.
Hålobjektiv, se Hålkamera.
Hålogaland (Haalogaland) hette fordom det
nordligaste landskapet i egentliga Norge. Detta
omfattade nuv. Nordland fylke och en del av
Troms fylke. S. delen av Nordland fylke kallas
alltjämt Helgeland.
Hålogaland bispedömme (före 1919
Tromsö stift), Norges nordligaste stift;
114,635 km2, 382,000 inv. Omfattar Nordland,
Troms och Finmark fylken; 15 prosterier.
Hålrumsstrålning, fys., den strålning, som
härskar inuti ett helt slutet rum, vars väggar
överallt ha en och samma temp. Då ett dylikt
system befinner sig i jämvikt, emittera väggarna
på en viss tid lika mycket strålningsenergi, som
de på samma tid absorbera. H. kallas då svart
strålning.
Hålskepp, nedre delen av ett fartygs inre.
Hålsöm, en ofta använd prydnadssöm. Sedan
ett lämpligt antal trådar utdragits ur ett tyg
(linne el. dyl.) på den ena leden, snärjer el.
stoppar man över de löst liggande trådarna,
varigenom något mönster bildas.
Hålta, socken i Bohuslän, Inlands Nordre
härad, innanför Älgöfjärden, v. om Kungälv; 28,97
k1712, 563 inv. (1951). Delvis skogtäckta
bergplatåer; mellan dem bördiga lerslätter. 734 har
åker. Egendom: Gullbringa. Kyrkans långhus
är från äldre medeltiden. Ingår i Solberga,
Jör-landa och H. pastorat i Göteborgs stift,
Älv-syssels s. kontrakt; tillhör storkommunen Kode.
Håltegel, tegel, vanl. av betong el. lättbetong,
genomdraget med en el. oftast flera kanaler.
Syftet med kanalerna är att öka
värmeisola-tionsförmågan och minska vikten.
Snärjd hålsöm (t. v.) och stopphålsöm.
Fig. 5. Provstav enl. Charpy.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
