Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hägrar - Hägring, luftspegling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
687
Hägring
688
Ägretthäger (t. v.), dvärghäger och rördrom.
san, ryggen och bröstet äro ofta förlängda.
Baktån är lång och sitter på samma höjd som
övriga tår. H. flyga tungt och hålla därvid halsen
indragen över ryggen. De häcka i regel kolonivis
i träd el. vass. De flesta leva mest av fisk,
men äta även andra kallblodiga ryggradsdjur
och insekter, sniglar o. dyl. De omkr. no
arterna förekomma i varma och tempererade zoner
av alla världsdelar. — Grå hägern, Ardea
cinerea, finnes över hela Gamla världen och
Australien. I Sverige häckar den i kolonier på
åtskilliga ställen i de sydliga landskapen och
strövar omkring ända upp i Norrland.
Fjäderdräkten är askgrå och blågrå med en svart
strimma ovanför ögat, svarta fläckar på halsen och
svarta vingpennor. Iris är gul liksom näbben.
Längden uppgår till i m. Den är flyttfågel men
återkommer redan i mars. Den något mindre
purpurhägern, A. purpurea, med roströd
el. rödbrun färg på hals, bröst och sidor,
förekommer i s. Europa, Afrika och s. v. Asien.
Grå hägrar.
Samma utbredning har ägretthägern el.
vita hägern, E gr ett a {Herodias) alba, med
bländvit fjäderdräkt. Under fortplantningstiden
bära denna och närstående arter, däribland s i
1-keshägern, Egretta garzetta, på ryggen
egendomliga prydnadsf jädrar, ägrettfjädrar.
Kohägern, Bubulcus lucidus, har mer satt
kropp och kortare näbb. Längden är omkr. V2
m. Den finns vid Medelhavskusten samt över
hela Afrika och v. Asien. Dess föda utgöres
huvudsaki. av insekter, som den gärna plockar
från ryggen av nötkreatur. Den är vit med
bruna el. röda fjädrar på huvud, bröst och rygg.
Dvärghägern el. dvärgrördrommen,
Ixobrychus (Ardettd) minutus, har tjock hals och
blir blott 40 cm lång. Den är ovan svart el.
brun, undertill rostgul. Den finns i s. och
mellersta Europa. Rördrommen, Botaurus
stel-laris, är spräcklig och fläckig i svart och
rost-gult och når en längd av 72 cm. Kroppen är
satt och halsen tjock men lång. Om dagen sitter
den orörlig med uppåtsträckt näbb och liknar då
en spetsig påle. Nattetid jagar den och utstöter
då stundom ett starkt, bölande läte. Den var
förr rätt allmän i s. och mellersta Sverige.
Natthägern, Nycticorax nycticorax, är ovan
grönsvart och askgrå, under gulvit och blir
något mer än V2 m lång. Finns i s. Europa, Asien
och Amerika. Den jagar blott nattetid. En
egendomlig natthäger är den brasilianska b å t n ä
b-ben (se Cancroma).
Hägring, luftspegling, uppkommer
genom ljusstrålarnas brytning och reflexion vid
gången genom olika täta luftlager. Om tätheten
hos luften, såsom fallet vanl. är, avtager med
tilltagande höjd över marken, så rör sig ljuset
från ett avlägset föremål, t. ex. en stjärna,
utefter en linje, som är krökt på ett sådant sätt,
att föremålet förefaller att befinna sig högre,
än det verkligen gör (atmosfärisk refraktion).
Vid starka täthetsskillnader, t. ex. då kall tung
luft är lagrad under varm lättare luft, kan
denna ”upplyftning” stundom bli mycket tydligt
framträdande, t. ex. då man en varm
sommardag ser stränderna på motsatta sidan av en sjö
starkt upplyfta, beroende på ljusets böjning vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
