Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hälsingborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
699
Hälsingborg
700
stadens stora betydelse för motortrafiken som
huvudöverfartsorten till Danmark och
kontinenten, som centrum för det tättbefolkade
Nord-västskånes stora och välutbyggda vägnät och som
Skånes näst Lund främsta bussknut.
Industrien i H. omfattade 1950 206 fabriker
med en arbetarpersonal på 9,437 personer, och
H. delar nu med Örebro platsen som landets
7:e industristad. Liksom i flertalet andra städer
är järn- och metallindustrien även H:s största
industrigren med nära 3,000 arbetare; dess
största företag äro det numera till Aseakoncernen
hörande Svenska elektromekaniska industri ab.
(1,070 arb.), Helsingborgs varfs ab. (800 arb.),
radiator-, plåtarbetes- och syrgas fabriken ab.
Plåtförädling, transportanordningsfabriken
Verkstads ab. Mekano, en av SJ :s huvudverkstäder
samt en del cykelfabriker. Läder- och
gummi-varuindustrien, som helt domineras av
Helsingborgs gummifabriks ab. med c:a 2,500 arbetare
och Malmgrens sko fabriks ab. i Ramlösa, är
emellertid nästan lika betydande som
metallindustrien, och även textilindustrien med över 1,000
arbetare, den kemisk-tekniska industrien,
livsmedelsindustrien samt pappers- och grafiska
industrien med vardera c:a 1,000 arbetare äro mycket
starkt utvecklade i H. De viktigaste
textilfabrikerna äro ylle- och sidenväveriet Helsingborgs
jacquard väfveri ab., Skånska jutefabriks ab., det
mångsidiga sidenväveriet och blomsterfabriken
Nordiska industri ab. Otto Lion & co.,
Trikå-fabriks ab. Å. G. Hedbrandh och Fredrik Gedins
blomster fabrik; de viktigaste kemisk-tekniska
industrierna äro det mångsidigt utvecklade
Rey-mersholms gamla industri ab. med över 500
arbetare i H., takpapp fabriken m. m. Evers & co.
ab., skoindustripreparatfabriken Boston Blacking
Co. ab. samt läkemedelsfabriken ab. Leo.
Livsmedelsindustrien är särsk. kraftigt utvecklad betr,
chokladindustrien med främst ab. Hälsingborgs
choklad & konfektfabrik Kärnan,
margarinindustrien med främst Fabriks ab. Victoria,
konservfabriken Globus ab., det ab. Kvarnintressenter i
Malmö tillhörande Hälsingborgs ångkvarns ab.
samt en rad kafferosterier, varjämte H. är säte
för den betydande bryggerikoncernen ab.
Skåne-bryggerier. De viktigaste grafiska industrierna äro
Hälsingborgs litografiska ab., Johnssons
pappersindustri ab., ab. Almquist & Cösters vykorts- och
klichéfabrik samt Allers familjejournals tryckeri.
Inom övriga industrigrenar märkes det främst i
fråga om fasadtegel ledande företaget
Hälsingborgs ångtegelbruk; ab. Svenska
superfosfat-fabriker har sitt huvudkontor i H. men saknar nu
fabriker där. — Frånsett ångfärjeleden har H.
blott 3 direkt från stadens båda huvudj
ärnvägs-stationer, H:s centralstation för
Hässleholms-(med Värnamo-) och Eslövs- (med
Lund—Mal-mö-)banorna samt H:s färjestation för
Ängelholm—Göteborgs-(med Mölle-) banan, utgående
järnvägar och saknar nästan betydelse som
järnvägsknut men är en mycket betydande
bussknut med 16 från busscentralen på
Hamntorget utstrålande linjer. Som rederistad intog Fl.
3æ rummet efter Stockholm och Göteborg med
84 fartyg om 112,925 nettoton (1948); de största
bland de omkr. 40 rederierna äro nu Rederi-ab.
Skåne, Rederi-ab. Helsingborg och övriga
Hiller-ströms-rederier, ab. Transmarin och övriga
Redigs rederier samt Gorthons, Fänges-Påhlssons,
Börjessons, Wincks och Bancks rederier. H. är
landets 4:e hamn. H. är också landets 4æ
handelsstad. H. är en av landets främsta
handels-trädgårdsstäder med ett 90-tal
handelsträdgårds-mästerier inom stadsgränsen och lika många i
förorterna; främst märkas Ramlösa plantskola N.
P. Jensen och ab. Bror Engkvists
blomsterodlingar. — H. är även ett betydande
kulturcentrum med landets näst Stockholm och Göteborg
första fasta teater, Hälsingborgs stadsteater, ett
livligt till H:s konserthus och Nordvästra
Skånes orkesterförening knutet musikliv, stora
mu-seianläggningar och en rad högre specialskolor
och sjukhus, medan H. som administrativt och
militärt centrum nu är av mindre betydelse. H:s
museum har sina olika avd. skilda åt.
Stadsmuseet i stadens centrum, konstmuseet i V
i-kingsberg i Vikingsbergsparken och
allmogens och högre ståndens kultur och
byggnadskonst i Friluftsmuseet Fredriksdal, som
omfattar Fredriksdals herrgård med stor park, bl. a.
med friluftsteater. Till H:s museum hör även
Kärnan.
H:s cityområde utbreder sig väsentligen
nedanför branten med det ståtliga Stortorget och dess
fortsättning Hamntorget som genomgående
centralaxel mellan Kärnan uppe på platån med den
sammanbindande Oskar II :s terrass (1903) och
de äldre hamnanläggningarna. Stortorget är
jämte kringliggande delar av Järnvägsgatan stadens
förnämsta bank- och hotellcentrum med det 1892
—96 uppförda rådhuset (i gotisk stil av A.
Hel-lerström), flera bankpalats, huvudpostkontoret
samt en rad större hotell, medan Hamntorget med
busscentralen omges av H:s färjestation i n.
och H:s centralstations bangård i s.; mellan de
båda torgen reser sig Magnus Stenbocksstatyn
(1901, av J. Börjeson) samt på Hamn torgets
mot havet vettande del Karl XIV Johans
monument och Sjöfartsmonumentet (1922, av Milles).
Det gamla huvudborgtornet från 1300-talet,
Kärnan, som restaurerades 1894, har kvadratisk
grundform och är uppfört av tegel och sandsten
i sju våningar till en höjd av 35 m med 15 m
sidor och upp till 4,5 m tjocka murar. Från
Stortorget utgå de tre huvudaffärslederna,
Drottninggatan—Järnvägsgatan, Kullagatan och N.
Storgatan—S. Storgatan—Södergatan; i den inre
nedre staden, vars gatunät ganska väl bevarat
sin medeltida karaktär, märkas i övrigt S :ta
Ma-riakyrkan, Maria församlingshus (1942) och
stadsteatern (uppförd 1877) i s. samt i n. det
förnämliga konserthuset med stadsbibl. (1932,
arkitekt S. Markelius) strax n. om Sundstorget och
det vackra, 1641 uppförda och nu till
samlingslokaler inredda renässanskorsvirkeshuset Jakob
Hansens hus jämte Tyge Brahefontänen (1927,
av G. W. Widmark). S:ta Mariakyrkan är en
treskeppig tegelbyggnad i gotik, som i sitt nuv.
skick härrör från omkr. 1400 (omnämnd redan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
