Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hälsingborg - Hälsingborg—Hässleholms järnvägar - Hälsingborg—Landskrona—Eslövs järnvägar - Hälsingborgs - Hälsingborgs idrottsförening - Hälsingborgs kopparverk - Hälsingborgs stadsteater - Hälsinge flygflottilj - Hälsingegården - Hälsingelagen - Hälsinge regemente - Hälsingerunor - Hälsingland - Naturförhållanden - Geologi - Klimatet - Växtvärld - Djurvärld - Befolkning och bebyggelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
701 Hälsingborgs-Hässleholms järnvägar—Hälsinge flygflottilj 702
1299) och har åtskilliga förnämliga inredningar
från 1400- och 1600-talen. Lågstaden begränsas
nu i v. av de betydande, genom uppfyllningar i
Öresund under senaste årh. tillkomna
hamnanläggningarna N. hamnen, Centralhamnen, Inre
hamnen, S. hamnen och Oceanhamnen med
olje-hamnen jämte Förhamnen. Innanför
hamnanläggningarna med den stora, 1938 färdiga torrdockan
märkas Helsingborgs gummi fabriks ab:s stora
komplex och Hälsingborgs ångkvarn ab. i s.
samt nya Centraltullkammaren och en del nyare
stora spannmålssilos i n. Gamla lågstaden
begränsas i övriga riktningar av en rad parker,
Krookska planteringen (Stadsparken), Gamla och
Nya begravningsplatserna, parkområdena kring
lasarettet, handelsgymnasiet och gossläroverket,
S lottshagen samt parkkomplexet kring
huvuduppfartsvägen till platåbebyggelsen, S:t
Jörgens plats, Vikingsbergsparken och
öresunds-parken med den gamla brunnsinrättningen
Hälsan (numera nedlagd). Vid huvudgatan
söderut, Södergatan, märkas det förnämliga
Sim-hallsbadet (1941, arkitekt Mogens Mogensen)
och den i gotisk stil uppförda Gustav
Adolfs-kyrkan (1897), medan områdena ö. därom
upptas av ångtegelbruket och v. därom ännu bestå av
ganska skräpiga industrikvarter. Längre söderut
utbreda sig invid Eslövsbanan Elektromekanos
och Evers & co:s samt, invid den nu mest som
spårväg trafikerade Rååbanan, ab. Plåtförädlings
stora, moderna industrianläggningar och längre
ut vid Kopparverkshamnen
Reymersholmsbola-gets väldiga anläggningar. De s. stadsdelarna
upptagas i övrigt främst av villaområden, vilka
i Råå med dess gamla hamn- och
varvsanlägg-ningar förtätas och få fiskestadens prägel, medan
Ramlösa, trots en del industrier o. a. modern
bebyggelse, fortfarande främst får sin prägel av
de stora brunns- och brunnsparkanläggningarna.
Platåstaden ö. och n. om Kärnan är nu H:s
främsta bostadsområde med ett centralt
höghusområde, omgivet av bl. a. villaområdena Wilson
park, Stattena och Tågaborg; längre ut inom
detta stadsparti märkas också idrottsplatsen
Olympia, Fredriksdals friluftsmuseum och skogspark,
den stora naturparken Pålsjö skog samt det nu
indragna Skånska kavalleriregementets,
epidemisjukhusets, S:ta Maria sinnessjukhus’ och
Kungs-hults sanatoriums stora komplex, ävensom det
förnämliga krematoriet (1929, arkitekt Ragnar
Östberg). Strandremsan avsmalnar norrut alltmer
och ger n. om Margaretaplatsen blott plats åt ett
förnämligt hyreshus- och villaområde; längst i n.
invid stadsgränsen ligger kungaparets
sommarresidens, Sofiero. De flesta stadsdelarna
förbindas genom ett nu av 6 från centrum utstrålande
linjer bestående spårvägsnät.
H., som icke ingår i landstingsområdet, är säte
för Hälsingborgs fögderi, för Luggude härads
tingslag och har högre allmänna läroverk för
såväl gossar som flickor, privat gymnasium,
han-delsgymnasium, tekniskt gymnasium,
folkskolese-minarium, Sundsgårdens folkhögskola samt en
rad specialsjukhus, varav främst märkes
Vanfö-reanstalten i Hälsingborg. — I H. utkomma fyra
dagliga tidn., Helsingborgs Dagblad, Kvällsnytt,
Skånska Social-Demokraten och Nordvästra
Skånes Tidningar Öresunds-Posten. Rundradiostation.
— Taxeringsvärdet å fastighetsskattepliktig
jordbruksfastighet var 1950 7,116,000 kr och å annan
fastighet 395,436,000 kr; för svenska aktiebolag
101,922,000 kr; den till kommunal
inkomstskatt taxerade inkomsten uppgick s. å. för
svenska aktiebolag till 29,548,000 och för fysiska
personer till 213,393,000 kr. — H. är kyrkligt delat
i 3 förs., H:s Maria-, H:s Gustaf Adolfs- och
Raus förs., vilka bilda var sitt pastorat i
Luggude s. kontrakt av Lunds stift. — Litt.: ”H:s
historia”, under red. av L. M. Bååth (3 bd,
hittills utg. 1—2:2, 1925—34); ”Gillet Gamla H:s
handlingar”, 1—8 (1931—46); ”Beskrivning över
H. med omnejd” (1936); K. T. G. Mårtensson,
”H. Resehandbok” (1939); ”En bok om H.”
(1943)-
Hälsingborg—Hässleholms järnvägar,
spårvidd 1,435 m, omfattade linjerna
Ramlösa—Hässleholm, 74 km, och Bjuv—Billesholm, 5 km, båda
byggda 1872—75. Senare tillkom linjen Klippan
—Eslöv, 40 km, vars sista del öppnades för
trafik 1898. Staten förvärvade 1938
aktiemajoriteten i bolaget, som ägde H., och banan införlivades
1940 med Statens järnvägar. Sträckan
Hälsingborg—Hässleholm elektrifierades 1943. Den
regelbundna trafiken på bandelen Bjuv—Billesholm
upphörde 1939 och nedlades efter ytterligare
någon tid helt.
Hälsingborg—Landskrona—Eslövs järnväg,
se Landskrona och Hälsingborgs järnvägar.
Hälsingborg—Råå—Ramlösa järnväg, urspr.
byggd som järnväg med 0,6 m spårvidd, senare
ombyggd till 1,435 m spårvidd samt elektrifierad;
tillhör numera Hälsingborgs stad och trafikeras
som spårväg.
Hälsingborgs ..., se även Helsingborgs ...
Hälsingborgs idrottsförening, HIF, bildades
1907 genom sammanslagning av två
hälsingborgs-föreningar (Swithiod och Stattena). Den har
gjort sig bemärkt genom sina framgångar i
fotboll.
Hälsingborgs kopparverk, Hälsingborg,
framställer koppar ur kisbränder, vilka erhållas vid
svavelsyretillverkning. H. äges sedan 1918 av
Reymersholms gamla industri-ab.
Hälsingborgs stadsteater. Föregångare till
H. var Hälsingborgs stads teater, som invigdes
1877. Teatern hade till 1921 ingen fast ensemble
utan besöktes av ambulerande in- och utländska
sällskap med växlande repertoar. Sistn. år invigdes
H., vars initiativtagare voro konsulerna Ivar
P:son Henning och Ivar Aspegrén samt red. Nils
Christiemson. Teaterchefer ha varit: Rudolf
Wendbladh 1921—23, Torsten Hammarén
(konstnärlig rådgivare Gerda Lundequist) 1923—26,
Gösta Cederlund 1926—29, Rudolf Wendbladh
1929—44, Ingmar Bergman 1944—46, Lars Lewi
Laestadius 1946—50 och 1950—53 John
Zacharias, därefter J. Falck.
Hälsinge flygflottilj, F. 15, Söderhamn,
jaktflottilj, beslutad enl. 194a års försvarsbeslut,
uppsättning påbörjad 1945.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
