Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hälsingland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hälsingegården—Hälsingland
703
Hälsingegården, lanthushållsskola i Järvsö sn
i Hälsingland.
Hälsingelagen, medeltida uppteckning av den
rätt, som fordom gällde i Norrland och Finland,
verkställd i början av 1300-talet. H. visar stark
påverkan av Upplandslagen men är ej så litterärt
överarbetad och i många hänseenden
ålderdomligare; utg. av C. J. Schlyter i ”Samling af
Sveriges gamla lagar”, 6 (1844), nysv. övers, av
Å. Holmbäck och E. Wessén (1940);
faksimil-uppl. 1948.
Hälsinge regemente, I 14, Gävle, leder sitt
ursprung från de fänikor, vilka under senare
delen av Gustav Vasas regering uppsattes i
Gästrikland och Hälsingland; äldsta bevarade
handlingar äro från 1552. 1624 indelades fotfolket från
landsregementet i Norrland i 3 reg., varav från
1630 ett benämndes H. 1682 blev reg. indelt. Reg.
har sedan 1689 vapenövats på Mohed och
inflyttade 1909 i nya kaserner i Gävle; det tillhör 2:a
militärområdet.
Hälsingerunor, se Runor.
Hälsingland, landskap i s. Norrland, beläget
mellan 6o° 59’ och 62° 21’ n. br. samt o° 30’ och
30 18’ v. Igd från Stockholm. H. gränsar i n.
till Medelpad, i v. till Härjedalen, i s. v. till
Da-larne, i s. till Gästrikland och i ö. till
Bottenhavet; landareal 14,236,72 km2; 156,687 inv.
(1952). Största delen av H. tillhör Gävleborgs
län. Till Jämtlands län höra Ytterhogdals och
Ängersjö församlingar.
Naturförhållanden. H. är ett bergigt
skogsområde, som från gränstrakterna till Härjedalen
sänker sig mot ö. och s. ö. Högst är Garpkölen
(671 m) i s. Ängersjö. I denna trakt nå många
höjder 500—600 m ö. h., i mellersta H. nå ännu en
del höjder över 500 m, och ännu längst i s. v. på
dalagränsen når den bergiga skogsterrängen upp
till 400—500 m. H. genomdrages av dalgångar, i
allm. gående från n. v. till s. ö.; flerstädes vidga
de sig till långsträckta men vanl. ej särdeles
breda dalslätter, mången gång till stor del
upptagna av sjöar. Dalgångarna äro bildade av de
större floderna, men dessa ha sedan istiden
flerstädes tagit sig nya lopp. Det småkuperade, rätt
smala kustlandet begränsas inåt mot
”Norrlands-terrängen” av en utpräglad brytning.
Dellen-sjöarnas slättbygd är en utlöpare från kustlandet.
Huvudfloden är Ljusnan, som från
Härjedalen inkommer i H. och vid Ljusdal kommer in i
den dalgång, vars övre del intages av Letån (från
Hennan m. fl. sjöar i n.), samt därefter under
loppet mot s. s. ö. genomflyter en rad sjöar, av
vilka märkas Tevsjön (113 m ö. h.), Örsjön,
Kyrksjön, Växsjön (84 m) och Varpen (51 m).
Älven mottager i Varpen från v. sin största
biflod, Voxnan. I sjön Bergviken (45 m) ändrar
den ånyo riktning och utfaller, sedan den
genomflutit sjön Marman (37 m), i Bottenhavet. N. ö.
delen av H. avvattnas av Harmångersån, som
genomflyter Hasselasjön, samt Delångersån (Svåga
älv) från H:s största sjöar, N. och S. Dellen (42
m ö. h.).
Kustlandet vid Bottenhavet är uppdelat av
korta fjärdar och vikar samt har, särskilt i s.,
704
skärgård; de största vikarna äro Söderhamns-,
Enångers- och Hudiksvallsfjärdarna. Den
sistnämnda begränsas i s. av Agön, i n. av den stora
halvön Hornslandet.
Geologi. I H. utgöres berggrunden i alltn. av
urberg, mest gnejs, övervägande grå
(granatgnejs), men inom ett stort område kring
Söderhamn, Bollnäs, Ljusdal och Hudiksvall överväga
röd gnejs och ögongnejs. Urgraniter
(gnejsgraniter) förekomma spridda i gnejsen, men yngre
graniter, mest av den röda Rätangranitens typ,
förekomma blott i H:s n. v. hörn. Där finnes
också urlerskifferfältet vid Loos med
kobolt-och vismutmineral. Leptit finnes endast
obetydligt, på kusten s. om Söderhamn. Dellenit
förekommer vid Dellensjöarna. Av de lösa jordlagren
har morängruset den största utbredningen. Vid
Bollnäs förekommer en interglacial
gyttjeavlag-ring av liknande slag som Härnögyttjan.
Rull-stensgrus finnes i väl utbildade åsar, som från
H:s v. delar med avbrott fortsätta vanl. i s. ö.
riktning till havet. Den sydligaste är
Ockelbo-åsen, som fortsättes i Enköpingsåsen; den
nordligaste är Gnarpsåsen. Betydande delar av H.
ligga nedanför den marina gränsen; högsta
iakttagna nivå för denna är 256 m i Gnarp. Den
senglaciala leran är i allm. kalkfri liksom
Lito-rinaleran, men från Litorinatiden finnas
skalgrusbankar i kustbältet från Enånger till
Harmånger. Torvmossar förekomma i hela H.
liksom myrmalmslager.
Klimatet är strängare än i Gästrikland.
Bjuråker vid Dellensjöarna har en årstemp. av 3%
en julitemp. av 15^9 och en jan.temp. av —6°s.
I n. v. H. blir årstemp. blott i°s; jan. har där
omkr. —ii°. Nederbörden är vid kusten omkr.
450 mm, inåt n. v. gränsen mer än 500 mm; där
ligger snötäcket också mer än 5 mån.
Växtvärld. Växttäcket består övervägande av
granskogar. I n. och n. v. finnes ett talrikt
örtbestånd av nordliga arter. På skyddade platser
i dalgångarna och på sydbergen finnas
reliktlokaler från värmetiden för lind, lönn och alm med
undervegetation av bl. a. olvon och akleja.
Djurvärld. H:s högre fauna utgöres till
största delen av de barrskogsdjur, som karakterisera
nordsvenska skogslandet. Intressant är
emellertid, att svarta råttan sannolikt fortfarande
förekommer i H. Av björnen har en mindre stam
efter 1936 uppehållit sig i landskapets nordliga
skogar. Lax förekommer i Ljusnan, och siken är
en viktig insjöfisk. Vid kusten fångas rikligt
med strömming.
Befolkning och bebyggelse. Den fasta
bosättningen är huvudsaki. koncentrerad till
dalgångarna nedanför högsta stranden, medan de stora
skogs- och moränområdena äro nästan obebodda.
Söderhamnsbygden har den största
befolkningstätheten på gr. av koncentrationen av de stora
skogsindustrierna till Ljusnans nedre lopp. — H.
har 3 städer: Hudiksvall (9,816 inv. 1952),
Söderhamn (11,588) och Bollnäs (5,397). Till
tätorterna höra även Ljusdals köping (4,000 inv.) och
Arbrå municipalsamhälle (1,269). Ljusne (613
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
