Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hälsingland - Konsthistoria - Litt. - Hälsingtuna - Hälsning - Hälsobrunn, Hälsokälla - Hälsoklass - Hälsokort - Hälsolära - Hälsovård - Hälsovårdsnämnd - Hälsovårdsstadgan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
709
Hälsingtuna—Hälsovårdsstadgan
710
S:t Olof. Trästaty från
Njutångers kyrka.
rande ornamentik
samt bonaden från
Skog, som i sin
berömda bildväv
skildrar
motsättningen mellan
hedendom och
kristendom. Av
1200-och 1300-talens
arkitektur är Trönö
kyrka ett väl
bevarat ex. Av
skulpturen äga vi några
vackra prov på
unggotikens konst,
främst en bild äv
S:t Olof från
Njutånger
(Enånger museum). Mot
medeltidens slut
byggdes flera nya
kyrkor i enkel
rektangulär form (t.
ex. Enånger).
Flera altarskåp av
betydande konstnärligt värde
importe
rades vid slutet av 1400-talet och början av
1500-talet. Mest anmärkningsvärt är det sällsynt vackra
Bollnässkåpet, som tillhör Tilmann
Riemenschnei-ders krets. Även den inhemska skulpturen
blomstrade under ledning av H :s specielle skulptör,
Haa-ken Gulleson. Bland kyrkomålarna märkas Eghil,
som målat valven i Enånger, och Måns Gad, av
vars målningar i Forsa m. fl. kyrkor dock intet
bevarats. — Under nyare tiden har konsten i H.
visat en viss livaktighet, dels under senare delen
av 1600-talet, dels vid mitten och slutet av
1700-talet.
Litt.: ”Svenska turistfören:s årsskr.”, 1923;
”Svenska turistfören:s resehandböcker”, 34
(1928) och ”Södra Norrland” (1948); M.
Sjö-beck, ”Gästrikland och H.” (1939); ”H.”, utg. av
A. Viksten (1944).
Hälsingtuna, socken i N. Hälsinglands
domsagas tingslags kustland, närmast n. och v. om
Hudiksvalls fjärden och Hudiksvall; 125,33 km2,
2,380 inv. (1951). Odlingsbygder främst i s. kring
Hudiksvall såsen. 1,911 har åker. Strax n. ö. om
Hudiksvall ligger villaförorten östanbräck.
Fiskläget Olmen har ett 1 o-tal yrkesfiskare.
H. är landskapets på fornminnen rikaste socken,
med bl. a. 500—600 j ärnåldersgravhögar; en
byg-deborg och två runstenar finnas. Kyrkan har
urspr. uppförts under äldre medeltiden. Restaur.
1946—47. Ingår i H., Högs och Ilsbo pastorat
i Ärkestiftet, Sundhede kontrakt; bildar tills, m.
Rogsta storkommunen Hälsingtuna; 341,73
km2, 4,081 inv. (1952).
Hälsning. Mil. Först på 1870-talet synes inom
svenska krigsmakten den nuv. formen för
honnör, med samtliga fingrar sträckta och
handfla-tan vänd nedåt, ha blivit införd. I övrigt hälsar
inom svenska försvaret den, som bär gevär, kör
el. bär börda, genom att vända huvudet mot den
hälsningsberättigade. Den som bär dragen sabel
hälsar med stor el. liten salut. Post verkställer
h. genom att intaga poststället, vakt genom att
träda under gevär. Trupp verkställer h. med ”giv
akt!” och personlig h. av vederbörande befäl. —
Var och en, som är klädd i uniform, hälsar på
konungen, drottningen, kronprinsen, blottad fana
samt örlogsflagga, som hissas el. nedhalas.
Krigsmän i uniform hälsa på varandra, varvid den, som
har lägre tjänstegrad, hälsar först. Meniga och
korpraler behöva dock ej hälsa på varandra, ej
heller behöver h. ske i mässar, matsalar, på
idrottsplatser m. fl. ställen. Nu nämnd
hälsnings-skyldighet föreligger dock ej på fritid. — På
örlogsfartyg hälsas som regel på morgonen samt
för flaggan, då fallrepet passeras. Vid flaggans
hissande och nedhalande göres honnör och
spelar musiken paradmarsch och nationalsången. H.
mellan fartyg, utom mellan; örlogsfartyg
inbördes, göres genom flaggans sänkande, då fartygen
passera varandra. Då örlogsfartyg passera
varandra, saluteras i vissa fall blåsande befälsteckem
Hälsobrunn, Hälsokälla, se Brunnsdrickning.
Hälsoklass, pedag., benämning på inom vissa
större skoldistrikt inrättade klasser för allmänt
klena barn.
Hälsokort, formulär för anteckningar om en
individs hälsotillstånd, sjukdomsdiagnoser m. m.
— 1) Medicinalstyrelsen beslöt 1947 utgivande
av ett ”h. för Sveriges barn och ungdom”,
avsett att genom landstingens och städernas
försorg utlämnas till föräldrarna redan vid ett barns
födelse och med plats för anteckningar om
födelsevikt, utveckling, sjukdomar under
uppväxtåren, vaccineringar m. m. — 2) Enl. k. k. 15A
1944 skall genom vederbörande skolstyrelses
försorg ett h. föras över varje lärjunge, som
åtnjuter statsunderstödd skolhälsovård. H. skall
föras enl. särskilt formulär och bl. a. uppta
uppgifter om lärjunges längd, vikt, allmänna
hälsotillstånd och svårare sjukdomar.
Hälsolära, kunskapen om det, som gagnar el.
skadar den enskildes hälsa, och de åtgärder till
hälsans bevarande och stärkande, som den
enskilde kan vidtaga. H. avser alltså närmast
enskild (personlig) hygien, medan hälsovård
s-1 ä r a främst avser allmän hygien. — Pedag., H.
är i flickskolorna sedan 1870-talet obligatoriskt
undervisningsämne, innefattande läran om
människokroppen. Sedan 1928 förekommer h. som
självständigt ämne endast i flickskolans näst
högsta klass och med tyngdpunkten lagd på allmän
hygien och ärftlighetslära. — I. lärov. ingår h. i
biologiundervisningen, medan h. i folkskolan
utgör ett moment i naturkunnighetsundervisningen.
Hälsovård, åtgärder för att höja
hälsotillståndet och söka förekomma sjukdomar. H. kan
avse såväl individen (enskild h.) som
samhället (allmän h.). Om enskild h. se t. ex.
Barnavård, Bostad, Diet och Födoämnen. Om allmän
h. i Sverige se Hälsovårdsstadgan.
Hälsovårdsnämnd, se Hälsovårdsstadgan.
Hälsovårdsstadgan, utfärdad av K. m:t 19
juni 1919 (med tillägg den 30 maj 1930 och 28
juni 1935) innehåller bl. a. följ.: Allmän
hälso
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
