Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Härmningsdrift - Härmästare - Härna - Härnevi - Härnö - Härnö klubb - Härnömässan - Härnön - Härnösand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
729
Härmästare—Härnösand
730
eftersom det är fråga om mimiska rörelser el.
vanliga kroppsrörelser.
Härmästare, se Tyska orden.
Härna, socken i Älvsborgs län, Ås härad, v.
n. v. om Ulricehamn; 17,87 km2, 298 inv. (1951).
Spridd bebyggelse på höjderna och i s. vid
Viskan, f. ö. skogs- och mossmarker. 391 har åker.
Kyrkan är en under 1700-talet ombyggd, tornlös
medeltidsbyggnad. Ingår i S. Vings, H.,
Fän-neslunda och Grovare pastorat i Skara stift, Ås
kontrakt; tillhör storkommunen Hökerum.
Härnevi, socken i v. Uppland, Torstuna härad,
Västmanlands län, på Mälarslätten, n. om
Enköping; 13,73 km2, 353 inv. (1951). Begränsas i
n. av örsundaån. 884 har åker. Egendom: St.
Härnevi. Kyrkan är en rektangulär byggnad av
gråsten från 1300-talets senare del. Tegelvalven,
från 1400-talets senare hälft, ha målningar av
Albert målare. Ingår i Torstuna, österunda, H.
och Nysätra pastorat i Ärkestiftet, Fjärdhundra
kontrakt; tillhör storkommunen Fjärdhundra.
Härnö, alkoholistanstalt vid Mariefred.
Härnö klubb, agafyr på Härnö ö. udde.
Härnömässan, se Norrlandsmässan.
Härnön, ö, del av Härnösands stad, 39,30 km2.
På H. finnes lotsplats med uppassning dels i
Härnösand, dels vid öns ö. udde (under hårt
väder vid Röudden på Lungö).
Härnösand, stapel-, residens- och stiftsstad i
Ångermanland, omfattar hela Härnön, den lilla
Mellanholmen och de på fastlandet liggande
stadsdelarna Gådeåstaden (inkorporerad 1891),
Kronholmen och Bondsj östaden (inkorporerad
1922) samt är beläget strax s. om det sydliga
inloppet till Ångermanälvens mynningsvik; 44,30
km2, 15,589 inv. (1953).
Härnön torde mycket tidigt ha varit en viktig
handelsplats; vid korsmässan 14/9 hölls där
marknad. Som ett led i vasakonungarnas kamp mot
s. k. landsköp påbjöd Johan III 1585, att
landsköpmän och hantverkare i Ångermanland skulle
flytta till Härnön och där anlägga en stad invid
den gamla marknadsplatsen. I slutet av
1600-talet torde H. ha varit föga mer än ett
fiskläge. 1710 och 1714 härjades staden av svåra
eldsvådor, och 28/s 1721 plundrades och brändes
den på två små hus när av ryssarna. När
bott-niska handelstvånget upphävdes och särsk. sedan
H. 1812 erhållit full stapelrätt, kommo bättre
tider för staden. Redan 1640 fick H.
trivialskola, som 1650 utökades med ett gymnasium,
och därmed lades en betydelsefull grund för
bildningsarbetet i övre Norrland. 1647 utbröts
Härnösands stift ur ärkestiftet. H. blev då säte
för en superintendent, vilken 1772 erhöll titeln
biskop. 1646—54 och sedan 1778 har H. varit
residensstad i Västernorrlands län. Sedan
1800-talets början har staden varit stadd i en jämn
utveckling; 1800 uppgick invånarantalet till 1,764,
1850 till 2,738 och 1900 till 7,890. När den
norrländska trävaruindustrien uppblomstrade vid
1800-talets mitt, kunde H. ej i samma grad som
t. ex. Sundsvall dra fördel därav på gr. av sitt
läge i förhållande till Ångermanälvens
mynningsvik, utan Kramfors har i stället blivit Ångerman-
Rädhusct.
lands största träindustriort. Först 1893 fick H.
järnvägsförbindelse med N. stambanan över
Sollefteå, och först 1927 blev Ostkustbanan färdig
i sin helhet.
Stora delar av staden ha bibehållit en
ålderdomlig prägel. H:s centrum ligger kring
Stortorget, Nybro- och Trädgårdsgatorna. Vid
Stortorget ligger länsresidenset, uppfört på 1790-talet
efter ritningar av O. Tempelman, som också är
arkitekt för det i hörnet av Nybrogatan och
Storgatan belägna, 1785—91 uppförda rådhuset. Det
gamla rådhuset, som låg vid n. sidan av
Stortorget, flyttades 1925 till friluftsmuseet på
Murberget. Domkyrkan (arkitekt L. Hawerman)
invigdes 1846 och är byggd i Karl Johans-stil.
Framför västfasaden uppsattes 1945 en byst av
biskop Lars Landgren, ö. om domkyrkan
sträcker sig Stadsträdgården med fontänen
”Fiska-fänget” och en byst av den i H. födde Elias
Sehlstedt samt Milles’ monument över Frans
Mikael Franzén (1910). Landsarkivet vid
Nybrogatan uppfördes 1935 efter ritningar av S.
Mar-kelius. Friluftsmuseet på Murberget ligger n.
om Bondsj östaden och är en anläggning av
imponerande mått. I Gådeåstaden ligga sjukhus
m. m. och i Bondsj östaden Folkets park med
en av Sveriges största friluftsteatrar. — 1950
sysselsatte 39 industriella arbetsställen 1,531
arbetare. Ab. Härnöverken, som grundades 1872
och 1944 erhöll sitt nuv. namn, omfattar
mekanisk verkstad, gjuteri och plåtslageri; det
tillverkar bl. a. olika slags motorer samt utför
allmänna maskinarbeten och järnkonstruktioner;
bolaget sysselsätter c:a 600 arbetare samt tillhör
Aseakoncernen. Torsviks sågverks ab. har
wall-board- och fanerfabrik i H. och sysselsätter vid
denna omkr. 400 arbetare. Även
Tobaksmono-polet har fabrik i H. Fisklägena Gånsvik och
Solumshamn-Kattan ha tills, ett 30-tal fiskare.
H:s hamn är väl skyddad mot Bottenhavet
av Härnön. Hamnanläggningarna äro
belägna vid N. sundet och ha 1,295 m kaj vid 8,2
—3,2 m djup. Sjöfarten pågår praktiskt taget
året runt. Reguljära ångbåtsförbindelser
upprätthållas av Sveabolagets båtar med övriga
norr-landshamnar och Stockholm. I H. sammanstråla
ett flertal busslinjer, och staden står genom
tra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
