Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Härnösand - Härnösands kustartilleridetachement - Härnösands-Sollefteå järnväg - Härnösands-Posten - Härnösands stift - Härnösands stifts domprosteri - Härold - Härordning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
731
Härnösands kustartilleridetachement—Härordning
732
fikbilar i förbindelse med den 43 km s. v. om
H., vid Indalsälvens mynning belägna
flygplatsen Sundsvall-H. på flyglinjen Stockholm—Luleå.
H. har högre allm. lärov., kommunal flickskola,
folkskoleseminarium, småskoleseminarium,
tekniskt gymnasium, teknisk skogs- och
sågverks-skola, sjöbefälsskola, dövstumsskola,
diakonissan-stalt (Värsta), folkhögsk. (tillhörande Svenska
missionsförbundet) och landsarkiv (för
Gävleborgs, Västernorrlands, Västerbottens och
Norrbottens län) samt är tingsställe för
Ångermanlands s. domsaga och förläggningsort för
kustart.-detachementet KA 4 H; länslasarett,
sinnessjukhus (Gådeå sjukhus), vanföreanstalt och
fångvårdsanstalt. I H. utgivas två dagliga tidn.,
Härnösands-Posten, Ångermanlands Nyheter och
Västernorrlands Allehanda. Rundradiostation.
Taxeringsvärdet å fastighetsskattepliktig
jordbruksfastighet var 1951 1,202,000 kr, å annan dyl.
fastighet 81,021,000 kr, varav 17,822,000 kr för
svenska aktiebolag; den till kommunal
inkomstskatt taxerade inkomsten uppgick s. å. för
fysiska personer m. fl. till 44,857,000 kr och för
svenska aktiebolag till 2,043,000 kr. H. bildar
ett pastorat i Domprosteriet av Härnösands stift.
— Litt.: G. Kallstenius, ”Blad ur H:s
historia” (1919); L. Nordström, ”Norrlands Athén”
(i ”Svenska turistfören:s årsskr.”, 1920); G.
Bucht, ”H:s historia”, 1—2 (1935—45; tiden 1585
—1809); T. Bohlin, ”Profiler” (1946). — L.
Nordström har i flera romaner och novellsaml.
skildrat H. (”öbacka”).
Härnösands kustartilleridetachement, KA 4
H, Härnösand, är ett enl. 1942 års
försvarsbeslut organiserat detachement ur Älvsborgs
kust-art.-reg., ingående i Hemsö kustart.-försvar.
Härnösand-Sollefteå järnväg, 102 km,
spårvidd 1,435 m, öppnades för trafik 1894 och gav
därmed Härnösand och industriorterna i Ådalen
järnvägsförbindelse med statsbanenätet i
Sollefteå. H. förstatligades 1932.
Härnösands-Posten, se Ångermanlands
Nyheter.
Härnösands stift omfattar Västernorrlands och
Jämtlands län. H. består av 13 kontrakt
(Domprosteriet, Ådalens, Ramsele, Sollefteå, Nätra,
örnsköldsviks, Sundsvalls, Ljunga, Ströms,
Östersunds, Ragunda, Härjedalens och Undersåkers
kontrakt), 90 pastorat och 129 församlingar
(därav 8 stadsförs.). H., varifrån Luleå stift
avskildes 1904, utbröts 1647 ur Uppsala ärkestift som
en superintendentia, från 1772 som biskopsstift.
Härnösands stifts domprosteri omfattar
Härnösands stad och en del av Ångermanlands s.
domsaga samt består av följ. 3 pastorat:
Härnösand; Säbrå och Häggdånger; Stigsjö och Viksjö.
Härold (av mlty. herolt, mlat. hera’ldus, av
germanskt ursprung; etymologiskt samma ord
som Harald), ämbetsman i medeltiden med
uppgift att vaka över att vid hovet och vid
ridderliga övningar höviskt skick och gammal sed
iakt-togos. Befattningen fanns redan på uoo-talet
och fick på 1300-talet namnet härold. H.
övervakade och ordnade tornerspelen, höllo
vapengranskning vid torneringar och bestämde vilka
som fingo deltaga. De skulle känna och
utarbeta reglerna för heraldiken. Sedermera hade de
även bestyret med ledningen av offentliga fester
samt uppgjorde och förbättrade adelns vapen.
Under nyare tiden blev h:s uppgift mera att vara
ceremonimästare och utropare av
krigsförklaringar etc. De hade häroldsdräkt med riksvapnet på
bröst och rygg och förde en kort häroldsstav.
Särskilt i England finns ännu kvar ett ganska
rikt utbildat häroldsväsen. I Sverige in- och
avblåstes ståndsriksdagarna av h. Vid de kungl.
svenska riddarordnarna äro förutom
rikshärolden, som är ordensofficiant vid K.m:ts
orden, två h. anställda. Rikshärolden bär ännu vid
riksdagens öppnande rikshäroldsstaven jämte ett
bandolär; honom tillkommer att ombesörja
sera-fimerringning samt upphängande av
serafimer-riddarnas vapen i Riddarholmskyrkan.
Härordning, det system, enl. vilket ett lands
lantmilitära styrkor erhålla sin personal. Förr
var h. oftast även sammanfattningen av de lagar
och bestämmelser, enl. vilka lantförsvaret var
organiserat (t. ex. 1901 års h.). Då numera ett
lands lantmilitära organisation måste bestämmas
samtidigt med marinens och flygvapnets
organisation, sker detta i form av en gemensam f ö
r-svarsordning. — Man kan skilja på tre
olika huvudsystem av h. Kadersystemet
innebär, att en kader av för fredstjänsten avsedd
personal är ständigt tjänstgörande. I fredstid
utbildas samtidig 1—3 åldersklasser värnpliktiga
(beroende på tjänstgöringstidens längd), varvid
de förband, som ha värnpliktiga, vilka
tjänstgjort minst 1 år, kunna anses användbara för
stridsuppgifter. Vid mobilisering bilda de
färdig-utbildade jämte de inkallade värnpliktiga armén,
varvid de yngsta åldersklasserna tillföras
fältförband och de äldre lokal försvars förband, lantvärn
el. dyl. — Liksom kadersystemet bygger även
milissystemet på värnplikt; såväl befäl
som manskap äro värnpliktiga, och endast ett
fåtal, för den trängre administrationen och högre
befälsföringen avsedd personal består av
yrkesmilitärer. Den grundläggande första
utbildningen är kort och kompletteras av ett stort antal
repetitionsövningar. Endast under en kort del
av året finns utbildad trupp i tjänst. — Inom
yrkessystemet anskaffas den militära
personalen på frivillighetens väg. Yrkessystemets
freds- och krigsorganisation äro ung. lika.
Yrkessystemet ger en väl övad krigsmakt och
vållar ringa personliga bördor; det är dyrbart,
varför en yrkeshärs numerär måste hållas relativt
låg. — De h., som tillämpas i de olika länderna,
äro ofta en blandning av ovan angivna system.
Stormakterna ha sålunda ofta både kader- och
yrkessystem. Renodlat kadersystem finns nu i
Sverige, milissystem finns i Schweiz, och
yrkessystemet fanns före 2:a världskriget i såväl
Storbritannien som U.S.A.
Kader- och milishärar förekommo hos
forntidens västasiatiska folk, särsk. hos perserna. Den
kartagiska hären bestod av soldenärer. De
forn-grekiska staterna uppsatte borgarmiliser med
tjänsteplikt för alla fria medborgare. Vid tiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
