- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 10. Hassle - Infektera /
733-734

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Härordning - Härryda - Härskning - Härslöv, Herslöf - Herstamningslära - Härtappning - Härva - Hässelby - Hässelbyholm - Hässelby villastad - Hässja

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

733

Härryda—Hässja

734

för peloponnesiska kriget uppsattes legotrupper,
och samtidigt togo greker främmande sold; den
makedoniska hären var en kaderhär. T Rom
till-lämpades värnplikt; under kejsardömet
omgestaltades h., varigenom en stående här av soldenärer
uppsattes. Hos germanerna rådde allmän
värnplikt för de fria männen. Under medeltiden
ersattes värnpliktens idé av principen, att jord
bortförlänades mot krigstjänstskyldighet, och sålunda
uppkom länsväsendet med sina vasallhärar, i
vilka riddarna utvecklade sig till ett särskilt stånd
av kvalitetskrigare. Under nyare tidens tidigare
skeden utkämpades krigen av soldenärer, vilka
före och under kriget anställdes genom
entreprenörer. Efter westfaliska freden behöllo en del
stater sina soldenärer i tjänst, och därmed
upp-stodo stående yrkeshärar. Franska revolutionen
1789 återupplivade den allmänna värnplikten, och
den franska arméns framgångar föranledde
flertalet fastlandsmakter att återinföra värnplikt i
form av kaderhärar el., t. ex. i Schweiz, milishär.
Den svenska h. var under större delen av
1800-talet en säregen blandning av yrkes- och
milissystem, varvid hären utgjordes av den indelta
stammen, en mindre del värvad trupp samt den
föga vapenövade beväringen. — Litt.: K. G.
Bildt, ”H.-frågor” (1922); G. V. Petri och B.
H. M. Svartling, ”Lärobok i härordningslära för
K. krigsskolan” (1926).

Härryda, socken i Västergötland, Sävedals
hd, Göteborgs och Bohus län, ö. om Göteborg;
80,60 km2, 1,449 inv- Ö951)- Omfattar den vackra,
i v. odlade H.-dalen och omgivande, i n. sjörika
skogsplatåer. 605 har åker. Den nuv. kyrkan är
från 1850. Ruin av gamla kyrkan. Ingår i
Landvetters och H. pastorat i Göteborgs stift,
Göteborgs ö. kontrakt; tillhör med en del
storkommunen Landvetter och med en del (7,92 km2, 214
inv., 1951) storkommunen Björketorp, Älvsborgs
län.

Härskning kallas den kemiska förändring ett
fett undergår, då i detsamma bildas flyktiga
ned-brytningsprodukter, som medföra oangenäm lukt
och smak. H. kan framkallas genom inverkan
av luft, ljus, enzymer (esteraser, lipaser),
fuktighet, värme, mikroorganismer el. genom en enda
av dessa orsaker. Endast följ, två arter av h.
kunna anses vara tillfredsställande klarlagda,
näml. 1) den s. k. oljesyrahärskningen,
vid vilken genom autoxidation av omättade
fettsyror — el. deras glycerider — bildas
karakteristiskt, ”härsket” luktande aldehyder, t. ex.
hep-tyl-, nonyl- och epihydrinaldehyd; 2) den s. k.
ketonhärskningen, vilken är en
bakterie-harskning, där mikroorganismer ur mättade
fettsyror el. glycerider frigöra karakteristiska
keto-ner. — Den h., som möter oss i det dagliga livet,
är vanl. sammansatt av båda de nämnda typerna.

Härslöv, H e r s 1 ö f, socken i Malmöhus län,
Rönnebergs härad, mellan Öresund (ö. om Ven)
och Kvistoftaån (omkr. 25 m ö. h.); 24,46 km2,
1,022 inv. (1951). Genomdrages av Hilleshögsåsen
(101 m ö. h.); småbackig odlingsbygd. 2,181 har
åker; egentlig skog saknas. Egendomar:
Hildes-borg, Hilleshög (Svenska sockerfabriks-ab :s),

Hässelbyholm. Foto M. Sjöbeck.

Rosenhäll, Hilleshögs boställe (statens), Eskatorp
och Brorstorp. Tegelbruk. Den romanska
absidkyrkan är från uoo-talet. Ingår i H:s, Säby,
Vadensjö och örja pastorat i Lunds stift,
Rönnebergs kontrakt; bildar tills, m. Glumslöv, Säby,
Vadensjö och örja storkommunen Härslöv;
57,51 km2, 3,442 inv. (1952); i Rönnebergs, Onsjö
och Har jagers domsaga.

Härstamningslära, se Utvecklingsläran.

Härtappning, se Slottstappning.

Härva, se Garn.

Hässelby, gods i Spånga förs, i Stockholm,
13 km v. n. v. om stadens centrum. Slottet,
uppfört av riksskattmästaren greve G. Bonde 1657,
är av sten i två våningar. Godset bildades på
1630-talet av riksrådet C. Bonde och hade nästan
oavbrutet tillhört dennes ätt, då det 1931 med
en areal av 973 har, varav 296 odlad jord, köptes
av Stockholms stad för blivande tomt- och
parkområden. På från H. tidigare avsöndrad mark
ligger Hässelby villastad.

Hässelbyholm, gods i Fogdö sn i
Södermanland, vid Mälaren 15 km n. v. om Strängnäs,
omfattar 691 har, därav 192 åker, med ett
taxeringsvärde av 242,200 kr. Slottet i renässansstil
i två våningar med fyra hörnpaviljonger
uppfördes på 1660-talet av riksamiralen G. O.
Stenbock, godsets egentlige grundare. 1747 gjort till
fideikommiss av grevinnan Kristina Piper,
förblev H. sådant till 1779, då fideikommissnaturen
av F. G. Gyllenkrok överflyttades på Björnstorp.
1796 på nytt fiedikommiss, nu inom ätten
Liljencrantz, stannade H. inom denna ätt till 1916,
då fideikommisset förvandlades till fri egendom.

Hässelby villastad, 1926—48 köping i
Sollentuna hd i Uppland, vid Lövstafjärden av
Mälaren 17 km v. n. v. om Stockholms centrum; 5,34
km2, 3,004 inv. (31/i2 1948). Sedan 1949 ingår H.
i Spånga förs, i Stockholm. På mark under
Hässelby gods började villabebyggelse uppstå här
1899. Talrika handelsträdgårdar. Kyrkan,
uppförd 1939 efter ritningar av F. Hjortzberg, har
i koret en kalkmålning av O. Hjortzberg.

Hässja, torkställning för hö och säd. H. äro
dels transportabla, ss. stång-, lin- och
patent-hässjor, dels fasta (för säd), vilka icke flyttas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:17:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffj/0455.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free