Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johan Henrik Hästesko af Målagård - Hästfibbla - Hästfiskar - Hästflugan - Hästholmen (Östergötland) - Hästholmen, Kvarnholmen (Nacka) - Hästholmen, Västra (Karlskrona) - Hästhov - Hästigel - Hästkastanj(e) - Hästkraft - Hästkrafttimme - Hästlatituderna, hästgraderna - Hästpolo - Hästpremiering - Hästraser - Hästräfsor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
745
Hästfibbla—Hästräfsor
746
Hästfibbla.
Hästfluga.
— Litt.: Biogr. av P. Nordmann i
”Krigsmän och krigsminnen” (1918).
Hästfibbla, A’rnica, släkte bland
de korgblommiga växterna, utmärkt
genom motsatta blad, de nedersta
i rosett, och stora korgar med
två-könade diskblommor. En art, A.
montana, växer på ängar i s. och
mell. Sverige. Blommor och
jordstam ha medicinsk användning
(ar-nikatinktur).
Hästfiskar, zool., se Sjöhästar.
Hästflugan, Hippobo’sca equina,
en knappt centimeterlång, brett
tillplattad, glänsande brun fluga. Den
lever av hudavsöndringar el. i sår
och oroar särsk. yngre djur genom
sitt krypande i ögonvrår och näsborrar. Ungarna
födas antingen som larver, vilka omedelbart
förpuppa sig, el. som puppor, vars utveckling
försiggår på marken.
Hästholmen, hamnplats och stationssamhälle i
V. Tollstads sn i Östergötland, vid Vättern strax
s. om Omberg samt vid statsbanelinjen Mjölby
—H. och Linköping—
V adstena—ödeshögs
järnväg; 293 inv. (1951).
H. är sedan gammalt
överfartsort till
Västergötland (Hjo). Hamnen
är 3—3,5 m djup och har
c:a 80 m kaj. Flygfält
på linj en Malmö—
Stockholm. Vid H.
finnas lämningar av ett
medeltida fäste.
Hästholmen,
Kvarnholmen, del
av Nacka stad.
Hästholmen, Västra, fort, se Karlskrona
befästningar.
Hästhov, Tussilägo fa’rf ara, en flerårig
korg-blommig ört med lång, krypande jordstam och
stora, brett hjärtlika, under gråludna blad. De
gula blommorna slå ut tidigt på våren, innan
bladen utvecklats. Kantblommorna äro tunglika
honblommor, diskblommorna rörformiga, med
ståndare och för befruktning oduglig pistill. H. växer
över nästan hela
Sverige och blir
ofta ett besvärligt
ogräs. Bladen äro
officinella och
nyttjas mot hosta i
”bröstkryddor”.
Hästigel, zool.,
se Iglar.
Hästkastanj (e),
Ae’sculus, släkte,
som ensamt bildar
den till
koripetaler-na hörande
hästkastanj familj en,
Hip-pocastanaceae, och
omfattar ett fåtal
Hästhov.
Blommande hästkastanj.
arter i n.
tempererade zonen, de
flesta i Nordamerika.
De äro träd el.
buskar med
motsatta, fingrade blad
och stora, snett
ensymmetriska blommor i upprätta
ställningar.
Fruktämnet är
3-rum-migt, frukten en
vanl. enfröig
kapsel. Den vanliga h.,
A. hippocastanum,
har 7-fingrade blad
och vita,
rödfläckiga blommor. Mera
sällan förekomma i
svenska parker
nordamerikanska
arter med 5-fingrade blad, t. ex. den gulblommiga
A. lutea och den rödblommiga A. pavia. Se även
Kastanj eträd.
Hästkraft (förk. hkr el. hk; eng. horse power,
förk. h. p.), en av James Watt uppfunnen och
inom tekniken allmänt använd enhet för
mekanisk effekt, t. ex. motoreffekt. I länder, som
använda metersystemet, definieras 1 h. som en
arbetsförmåga av 75 kpm/sek och är sålunda
ekvivalent med 0,736 kW. Med effektiva h.
förstås den nettoeffekt i h., som kan uttagas från
en drivkälla, med indikerade h., förk. ihk,
den maskineffekt i h., som man med kännedom
om varvtalet kan beräkna ur ytan av ett
indikatordiagram för en förbränningsmotor el.
ångmaskin av kolvtyp. Antalet effektiva h.
(axelhästkrafter) utgör skillnaden mellan indikerade h.
och maskinens mekaniska förluster.
Hästkrafttimme (förk. hkh el. hkt), fys., i
tekniken använd energi- el. arbetsenhet. Energien
i hkh utvecklas per timme, om effekten är 1
hästkraft = 75 kpm per sek. 1 hkh är således =
270,000 kpm.
Hästlatituderna, hästgraderna, de
breddgrader i Atlanten på gränsområdet mellan
nordöst- och sydöstpassaderna intill n.
vändkretsen, där stiltje ofta förekommer alla tider på
året. Namnet kommer av de stora förluster av
djur, som segelfartyg med hästtransporter från
Europa till Amerika i regel plägade lida inom
detta bälte.
Hästpolo, se Polo.
Hästpremiering, se Hästavel.
Hästraser, se Hästen.
Hästräfsor, jordbruksredskap för hopräfsning
av på marken liggande sädesstrån och gräs.
S 1 ä p r ä f s a, ett gammalt svenskt redskap,
består av en med alnslånga pinnar besatt räfskam,
som av en dragare släpas över marken. Hos
hjulräfsor uppbäres kammen av två hjul,
och pinnarna äro långa, fjädrande klor av
rund-järn, vilka upplyftas för räfsans tömning genom
kammens vridning medelst en handhävstång el.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
