Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hästräfsor - Hästsko - Hästskobåge - Hästskomagnet - Hästskonäsor - Hästskotrafiken - Hästskötsel - Hästsport - Häststyng - Hästuttagning - Hästveda - Hästö - Hättebröder - Häuser, Häusser, Elias David - Hävd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
747
Hästsko—Hävd
748
Självavläggande hästräfsa.
numera vanl. genom att den fastkopplas vid
hjul-navet. Jfr Skördemaskiner.
Hästsko, se Hovbeslag.
Hästskobåge, se Båge.
Hästskomagnet, en i form av en hästsko böjd
magnetiserad stålstav. Formen ger en större
koncentration av fältet än hos en rak magnetstav
med samma massa.
Hästskonäsor, zool., se Fladdermöss.
Hästskotrafiken, gängse benämning på den
transitering av tysk militärpersonal i Norge, som
under 2:a världskriget ägde rum från Storlien
till Riksgränsen samt i väsentligt mindre
omfattning i omvänd riktning.
Hästskötsel omfattar hästens utfodring, rykt,
skoning och användning samt stallarnas lämpliga
anordning. De vanligaste fodermedlen för
hästar äro havre, hö och halm, men dessutom
nyttjas en hel mängd andra, t. ex. baljväxtgröpe,
vetekli, maltgroddar och majs ävensom foderkakor
och rotfrukter. Utfodringen bör ske 3 ggr dagl.
Vid strängare arbete ges ett mellanmål på
för-och eftermiddagen och fodret fördelas i smärre
portioner. Vattningen bör ske minst 3 ggr dagl.,
och i medeltal beräknas 20—30 1 vatten om dagen.
Rykten avser antingen endast hudens
renhållning eller att tillika åstadkomma en förstärkt
hudverksamhet genom att öka blodtilloppet till
huden. Om skötseln av hästens hovar och
skoning se Hov och Hovbeslag.
Stallutrymmet beräknas för medelstor
häst: spiltans längd 2,8—3 m och bredd 1,8—2,2
m; höjden i taket för ett antal intill 12 st. 3 m,
för 12—30 st. 4 m och för större antal 5 m.
Lämplig temperatur för arbetshästar är 12—150
samt för ädlare hästar och moderston med föl
16—18°.
Hästsport. De olika grenarna av h. äro:
kapp- (galopp-) och travlöpningar,
voltige, jaktridning, tolkning och
h ä s t p o 1 o samt terrängritt, p r i s r i
d-ning, fälttävlan och hoppning. Den
moderna h. hade i antiken sin motsvarighet i
kappkörningar med hästar och i medeltiden av
tornerspelen och parforcejakterna. På 1600- och
1700-tal en hade ryttarspelen (karusellen) sin
glansperiod, och mot slutet av 1700-talet fick
kapplöpningssporten sin moderna utformning i
England. Travtävlingarna datera sig från
1800-talet, och först vid början av 1900-talet fördes
ridsporten in på de nya, nu gängse banorna.
Häststyng, zool., se Styngflugor.
Hästuttagning, milit., i fredstid vidtagna
åtgärder för att underlätta den rekvisition av
hästar, som erfordras för att vid mobilisering täcka
arméns behov. Landet är indelat i
hästuttag-ningsområden. Hästbesiktningsman (veterinär) besiktigar hästarna och gör upp
förslag till h., vilken förrättas av
Arméförvaltningens intendenturavd. Inom varje kommun
finns en hästuttagningsnämnd, som
skall närvara vid besiktningen. Hästägare är
skyldig lämna uppgifter på honom tillhöriga hästar.
Endast hästar, som äro mellan 5 och 16 år och
som ej äro avelsdjur, uttagas. Ägare till häst,
som uttagits, erhåller uppgift härom,
uttag-ningsbesked. Vid mobilisering rekvireras
uttagna hästar av de militära myndigheterna,
varvid ersättning utgår enl. gällande taxor.
Hästveda. 1) Socken i Kristianstads län, ö.
Göinge härad, n. ö. om Hässleholm; 58,48 km2,
2,000 inv. (1951). Småbackig, omväxlande
skogs-och odlingsbygd; i s. ö. sjön Tydingen, i s. v.
Lursjön. 1,445 har åker. Den i H.2) belägna
kyrkan av gråsten är en romansk absidanläggning
med brett västtorn från u oo-talets slut. Ingår
i H. och Farstorps pastorat i Lunds stift, Ö.
Göinge kontrakt; bildar tills, m. Farstorp
storkommunen Hästveda; 133,65 km2, 3,182 inv.
(1952); i ö. Göinge domsaga.
2) Municipalsamhälle (sedan 1887) i H.i), 17
km n. ö. om Hässleholm; 5,05 km2, 1,242 inv.
(1952). H. är en betydande handelsort och
knutpunkt på S. stambanan för statsbanelinjen till
Kristianstad. Möbelfabriker, tunnbinderier o. a.
träförädling, musteri och torvströfabrik.
Taxeringsvärde å fastighetsskattepliktig fastighet
4,092,000 kr, till kommunal inkomstskatt taxerad
inkomst 2,033,000 kr (1951).
Hästö, förort till Karlskrona, inkorporerad
1934-
Hättebröder, se Vitalianer.
Häuser, Häusser [håi’-], Elias David,
mest i Danmark verksam tyskfödd arkitekt (1687
—1745). H. kom 1711 till Köpenhamn, där han
1738—41 var generalbyggmästare och där han
uppförde den 1794 nedbrunna huvudbyggnaden på
Christiansborg.
Hävd, ett allmänt förekommande rättsinstitut,
som avser att, då en person i god tro förvärvat
något från obehörig fångesman, bereda
rättsskydd åt förvärvet, sedan förvärvaren under viss
längre tid haft saken i sin besittning. I svensk
rätt gäller h. blott för fast egendom. Nu
gällande svensk rätt innefattas i förordn. om
tjugoårig h. 22 april 1881, som för h. uppställer
villkoren: 1) åtkomst av fast egendom i god tro;
2) vunnen lagfart; 3) besittning som ägare
(anteckning som ägare i mantalslängd m. m.) utan
avbrott under tjugo år; i denna tid får dock
under vissa förbehåll även fångesmannens
besittning inräknas. Verkan av h. anges så, att
klan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
