Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Höganäs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
759
Höganäs
760
För publicering godkänd i rikets allmänna kartverk ,ahs 1952.
nom tillkomsten av H.—Kattarp—Åstorpsbanan
1885 och anläggandet av en ordentlig hamn 1887
utvecklades H. och fick ett mångsidigare
näringsliv, och 1890 bildades H. municipalsamhälle för
fiskläget och en del andra bebyggelseområden
utanför bruksförs. Municipalsamhället utvidgades
1908 med större delen av bruksförs. 1910
öppnades järnvägen H.—Mölle; i:a världskriget
medförde en stark utveckling av H:s industri och
befolkning. När H. förs. 1919 utvidgades och
reglerades till sin nuv. omfattning, nådde den
6,855 inv. och när den 1936 blev stad, var
invånarantalet 6,915. Handeln, som på gr. av
närheten till Hälsingborg är relativt liten, har dock
utvecklats, sedan H. blivit en ej obetydlig
bussknut med linjer i 6 å 7 riktningar.
Industrien i H. omfattade 1950 29 fabriker med en
arbetarpersonal på 1,736 personer; H. är
Skånes mest utpräglade industristad. Utöver
Höga-näs-Billesholms ab. (se d. o.) märkas
damkonfektionsfabriken och konstsilkesväveriet Arnbergs
fabriks ab. och keramikfabriken Andersson &
Johansson. H. är beläget inom Kullabygdens gamla
rederidistrikt, och medan H:s hamn trots
Höga-näsbolagets stora rörelse blott är Skånes 10 :e,
är H:s handelsflotta om 12 fartyg å 15,296
bruttoton (1948) provinsens 4:e och landets 9:e.
Hamnen, som är 5 å 6 m djup, har en kaj längd av
600 m. H:s största rederier äro Rederi ab.
Höganäs, Carl Norrthon samt Rederi ab.
Kulla
berg jämte övriga Sjöstenska rederier. H. består
fortfarande av två skilda huvuddelar, den gamla
gruvarbetarbebyggelsen i H. (övre; Ryd) med
stadshuset och H:s museum, vilken dock ej når
ända fram till det nuv. schaktet, Prins Gustaf
Adolf, samt affärscentrum, hamn- och
fiskläges-bebyggelsen kring H. nedre, som även inrymmer
Höganäsbolagets huvudkontor, dess
centrallaboratorium (uppfört 1947), de stora
lervarufabri-kerna och dess övriga industrianläggningar.
Mel-lanpartiet mellan de båda samhällshälfterna har
dock börjat fyllas av H:s nya centrum med en
rad hyreshus, den 1919 ibruktagna
centralstationen, den nya Himmelsfärdskyrkan från 1934
samt den Arnbergska korsettfabriken.
Stadsbebyggelsen övergår oförmedlat i Lerbergsvägens
och Väsby kyrkbys förortsbebyggelse samt i den
mera badortspräglade Strandbaden-bebyggelsen,
medan det gamla fiskläget Lerberget i s. ännu
ej helt sammansmält med stadsbebyggelsen. —
H., som lyder under landsrätt, har samrealskola,
provinsialläkare, distriktsveterinär och
landsfiskalskontor. I H. utkommer den under
Nordvästra Skånes tidningar i Ängelholm
sorterande dagliga tidn. Höganäs Tidning. —
Taxeringsvärdet å fastighetsskattepliktig jordbruksfastighet
var 1951 725,000 kr och å annan dyl. fastighet
43,830,000 kr, varav ej mindre än 17,456,000 för
svenska aktiebolag; den till kommunal
inkomstskatt taxerade inkomsten uppgick s. å. för
svens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
