- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 10. Hassle - Infektera /
779-780

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Högtalare - Högtalartelefon - Högtryck

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

779

Högtalartelefon—Högtryck

780

ett i axiell riktning rörligt, uppstyvat
membran D (av t. ex. impregnerad väv el.
kartong). Spolen hålles svävande i luftgapet
medelst en fjädrande styrskiva S. När spolen
ge-nomflytes av växelström, kommer densamma att
oscillera i axiell riktning, varvid rörelseenergien
fortplantas till membranet och omsättes i
ljudenergi. Vanl. använder man numera ej
likströmsmatning för magnetfältet utan alstrar detta
medelst en permanentmagnet av alnico el. liknande
material (”permanentdynamisk h.”). — Principen
för den dynamiska h. angavs redan 1885 av W.
v. Siemens och, oberoende av denne, av O. Lodge
(1893). Som en av dess pionjärer under
1920-ta-lets vidareutveckling räknas amerikanen C. W.
Rice (1925).

Bland förutsättningarna för att en h. skall
erhålla ett för örat acceptabelt frekvensomfång
gäller, dels att det rörliga systemets massa är liten i
förh. till den effektiva luftmassa, som belastar
membranet, dels att grundsvängningstalet är lågt,
helst under 100 hz. — Då avsevärd ljudstyrka
eftersträvas och man sålunda har att använda
h. med stor membrandiameter, uppstå
svårigheter att återge toner i det övre registret. Ett
vanligt botemedel är härvid att låta två h.
samarbeta, en större för basregistret och en mindre
(”tweeter”) för diskanttonerna. Dessa h. måste
då dels vara avstämda mot varandra, så att den
totala återgivningskurvan blir så jämn som
möjligt, dels vara kopplade så, att de arbeta i fas
med varandra. Slutl. måste utgångskretsarna av
lätt insedda skäl vara mer el. mindre skilda från
varandra medelst t. ex. spärrfilter. En vanlig
anordning är, att tweeter-h. placeras inuti
bas-h:s öppning. Den elektro-akustiska
verkningsgraden hos h. av vanlig radiotyp ligger i regel
mellan 4 och 8 °/o; h. för offentliga lokaler och för
bruk i det fria äro vanl. beräknade för och
sammanbyggda med en kort och grov s. k.
direktions-tratt och ge verkningsgrader från 7 till 20%.
Ur såväl verkningsgrad som återgivningssynpunkt
gynnsammast ställa sig större s. k. projektor-h
(fig. 2), ofta utförda som cell-h.; här kan man
erhålla verkningsgrader upp till 30 Vo. Dessa
h.-ty-per användas företrädesvis i biografer o. a. större
lokaler. Den höga effektiviteten ernås dels genom
laminering av fältmagneten invid talspolen (för

Fig. 2. Konstruktion av dynamisk projektorhögtalare.

Fig. 3. Större
kombinationshög-talare (höjd 4 m, vikt c:a 1,000
kg) av Siemens’ fabrikat.
Frekvensområde 30—10,000 Hz;
ineffekt c:a 15 W.
Diskanthög-talarna upptill äro av celltyp.

nedbringande av [-virvelströmsförlus-terna),-]
{+virvelströmsförlus-
terna),+} dels genom
den höga och
jämna belastning per
ytenhet av
membranet, som ernås
genom välberäknad
dimensionering av
ljuddosa och
ljudtratt. Ej ens de
största h. av
denna typ utföras
numera i regel för
högre ineffekt än
15 W. I de fall
ljudstyrkan härvid
blir otillräcklig,
föredrar man att
sammankoppla
flera aggregat. —
Litt.: A. E.
Green-lees, ”The
amplifi-cation and
distribution of sound”
(1939).

[-Högtalartelefon,-]

{+Högtalartele-
fon,+} en till vanliga
telefonapparater
anslutningsbar
till

satsanordning, bestående av bordmikrofon och
högtalare jämte tillhörande förstärkare. Medelst
h. kunna telefonsamtal föras utan användande av
handtelefonen, varigenom den telefonerande ej
blir bunden till någon bestämd plats i rummet.

Högtryck. 1) Fys.-tekn., begrepp av relativ och
därför skiftande innebörd. Inom ångpanne- och
turbintekniken brukar man räkna trycket 30 at.
som undre gräns för h., vilket ej hindrar, att en
ångmotor för t. ex. 20 at. kan vara uppdelad i
en hög- och en lågtrycksdel. Inom fläkttekniken
äro fordringarna på h. självfallet lägre. Medan
man för tekniskt bruk (frånsett sprängämnes- och
vapentekniken) ej gärna använder gastryck högre
än c:a 500 at. (t. ex. vid hydrering o. a.
syntesförfaranden) och sällan över 1,000 at. (vid
hydrauliska formgivningsoperationer), arbeta
fysikerna med långt högre tryck.

2) Meteor. H., anticyklon,
barometermaximum, ett område, inom vilket
lufttrycket är högre än i omgivningen, i regel räknat från
760 mm (1,013 millibar) och uppåt.
Luftcirkulationen sker utåt och medsols, därav namnet
anticyklon. Vindstyrkan är i det inre av h. alltid
svag, i utkanterna starkare. H. röra sig
långsammare än lågtryck och medföra stadigt och
vackert väder. Enär luften strömmar utåt vid
jordytan, tvingas den sålunda i de inre delarna
av h. att sjunka nedåt och uppvärmes därför
adiabatiskt. Härigenom minskas den relativa
fuktigheten, och förefintliga moln upplösas. Därför
blir vädret klart men dessutom om sommaren
varmt, om vintern kallt. Eftermiddagsskurar och
värmeåskväder uppträda dock i h. om sommaren.
Särsk. under hösten men tidvis även under
vin

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:17:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffj/0484.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free