Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Höjer, 3. Axel - Höjer, 4. Karl - Höjer, 5. Torvald - Höijer, Björn-Erik - Höijer, Ernst - Höja - Höjd - Höjdcirkel el. vertikalcirkel - Höjdhopp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
783
Höijer—Höjdhopp
784
tid som chef för
Medicinalstyrelsen ha
betydelsefulla socialmedicinska reformer
genomförts, ss.
mödra-kontroll och
mödra-hjälp, spädbarnskon-troll, folktandvård
m. m. H. var även
den huvudansvarige
för ett av
Medicinalstyrelsen 1948 avgivet
betänkande rörande
omorganisationen av
den öppna sjukvården
i riket. H. har utg. bl. a. ”Hälsovård -och
läkarvård i går — i dag — i morgon” (1949).
4) Karl Johan Höjer, den föreg:s bror,
socialpolitiker (f. 1894 24/ia). H. blev efter fil.
lic.-examen 1928 aktuarie i Pensionsstyrelsen.
1936 blev han dir. för Svenska fattigvårds- och
barnavårds förbundet, vars tidskr. han redan
tidigare redigerat. 1940—45 uppehöll H.
befattningen som generaldir. i Socialstyrelsen under den ord.
innehavarens statsrådstid. Efter sin avgång från
denna tjänst fick H. generaldir:s titel och
tjänstgör sedan 1945 som lärare i sociallagstiftning vid
Socialinst. i Stockholm. H. har nedlagt ett
betydande arbete på den moderna svenska
socialpolitikens utformning, dels i sina olika
befattningar, dels som led. av 1938 års
socialvårds-kommitté. Bland H:s skrifter märkas ”En svensk
medborgares trygghet mot nöd” (1937, 4:e uppl.
1948), ”Samhället och barnen” (1940, 2:a uppl.
1946) och ”Den svenska socialpolitiken” (1947,
2:a uppl. 1948).
5) Tor vald Alrik Magnus T:son Höjer,
son till H.2), historiker (f. 1906 W2), fil. dr i
Uppsala 1936, doc. i historia där 1935, lektor vid
Djursholms samskola 1945, prof, vid Stockholms
högsk. 1950; vårdare av Bernadotteska familj
e-arkivet sedan 1944, medl. av 1945 års
universitets-beredning, red. för Historisk Tidskrift 1949. H.
disputerade på avh. ”Carl Johan i den stora
koalitionen mot Napoleon” (1935) och har utg. en
rad andra större och mindre arbeten om Karl
XIV Johan och hans tid, främst ”Carl Johan och
Bourbonerna” (1936), ”Carl XIV Johan. Den
franska tiden” (1939) och ”Carl XIV Johan.
Kronprinstiden” (1943). I ”Folkens historia
genom tiderna” har han behandlat Napoleonstiden
(1939), i ”Sveriges historia genom tiderna” Karl
Johans-tiden (1948). Bland hans övriga arbeten
märkas ”Bismarck, Decazes och den europeiska
krisen 1875” (1940) samt ”England, Ryssland och
den centralasiatiska frågan 1869—85” (1944).
Höijer, Björn-Er i k, författare (f. 1907
14/s). H. är född i Malmberget och blev efter
läroverksstudier, grovarbeten och kurser på Nääs
slöjdlärare i födelsebygden. Det norrländska
gruvsamhället och dess människor ha också alltid
förblivit hans viktigaste motiv. H:s första bok är
novellsaml. ”Grått berg” (1940), följd av
”Stjärnklart” (1943). Klassmotsättningarna äro
grundtemat i romanen ”Bergfinken” (1944), men de ha
sublimerats till ett psykologiskt och etiskt motiv,
en process, som också mer el. mindre tydligt
spåras i de närmast följande romanerna:
”Parenta-tion” (1945), ”Se din bild” (1946) och ”Komedi
i norr” (1947). Efter novellsaml. ”Johan Blom
håller ut” (1948) kommo romanerna ”Trettio
silverpenningar” (1949), ”Martin går i gräset”
(1950) och ”Innan änkorna kom” (1951). Säker
uppbyggnad utmärker H:s dramer: ”De
hjälplösa” (1944), ”Rekviem” (1946), ”Dans på
bryggan” (1948), ”Blod på snön” (1949) och ”Det
lyser i kåken” (1950), samtliga byggda på sociala
konflikter och suggestiva yttre och inre
stämningar.
Höijer, Ernst Jonas, statistiker (f. 1884
8/i2), fil. dr 1919, e. o. tjänsteman i Statistiska
centralbyrån 1906, byråchef där 1918, t.f. överdir.
1935, överdir. 1941—49; sekr. i
Egnahemskommit-tén 1912—14, föreståndare för
Folkhushållnings-kommissionens statistiska avd. 1916—19,
sakkunnig i Finansdep. ang. fastighetstaxeringarna 1928,
1932 och 1938. — H. har utg. ett flertal skrifter,
främst rörande jordbruksstatistiska frågor, bl. a.
”Utredning ang. det svenska jordbrukets
produktion samt saluöverskott av spannmål” (1921),
”Sveriges jordbruk” (1924, 3:e uppl. 1946), ”Den
animaliska produktionens storlek” (1925—31)
samt åtskilliga tidskr.-uppsatser.
Höja, socken i Kristianstads län, S. Åbo
härad, på Ängelholmsslätten, s. om Ängelholm; 24,03
km2, 1,392 inv. (1951). 2,245 har åker; eg. skog
saknas. Skörpinge, s. förortsamhälle till
Ängelholm, har 738 inv. Egendomar, Rönnesfält och
Åvarp. Kyrkan i ”nygotik” byggdes 1882. Ingår
i H. och Starby pastorat, Lunds stift, S. Åsbo
kontrakt; tillhör Ängelholms stads storkommun.
Höjd. En himlakropps h. kallar man dess
vinkelavstånd från horisonten, mätt längs höj dcirkeln
genom himlakroppen. — Om h. mätes från
sjöhorisonten, måste den observerade h.
korrigeras för dalning, varefter den apparenta h.
erhålles. Vid användande av artificiell horisont
erhålles direkt apparent h. Korrigeras denna för
refraktion, fås sann lokal h.; korrigeras
denna i sin ordning för höjdparallax erhålles sann
geocentrisk h. En himlakropps h.
bestämmes medelst vertikalcirkel (el.
universalinstrument) el. med användning av reflexionsinstrument
(sextant, prismacirkel). — Att vara på höjden av
en ort är att befinna sig på samma latitud som
orten.
Höjdcirkel el. vertikalcirkel, astr.,
benämning på varje mot horisonten vinkelrätt
storcirkel på himmelsfären. Samtliga h. gå genom
zenit och nadir.
Höjdhopp över ett redskap (hinder) utföres
med sats av endera el. båda fotterna. Det
idrottsliga h. utföres antingen som stående
h. med ena sidan vänd mot redskapet el. som h.
med anlopp, där anloppsriktningen och formen är
valfri och där man söker passera ribban med
kroppens tyngdpunkt så nära denna som möjligt.
Nu gällande bestämmelsen för h. med anlopp
föreskriver endast, att upphoppet skall ske på en
fot. Ribban är 3-kantig med 3 cm sida samt vilar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
