Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Höpken, 2. Anders Johan von - Höpken, 3. Carl Fredrik von - Höppener, Pehr Johan - Hör - Hörapparater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
797
Höppener—Hörapparater
798
regeringsarbetet, särskilt på det finansiella och
näringspolitiska området. Då spänningen mellan
det framväxande hovpartiet och rådet 1752
föranledde Tessin att avgå som kanslipresident,
utsågs H. utan medtävlare till hans efterträdare.
Som regeringschef hävdade han med formell
talang och en viss moderation råds- och
ständer-väldets principer gentemot kungaparets
strävanden till maktutvidgning. Frågan om Sveriges
ställningstagande i sjuåriga kriget ställde H.
inför ett svårt avgörande. Då rådets flertal ivrade
för militär aktion, spjärnade han i det längsta
emot men ägde ej tillräcklig viljekraft för att taga
ledningen utan lät
förmå sig att medverka
till krigspolitiken.
Inför de stigande
militära och finansiella
svårigheterna samt den
partipolitiska krisen
förlorade H. alltmer
greppet kring styrelse
och partiledning.
Genom en hemlig
uppgörelse mellan Fersen
och Pechlin utsågs han
till syndabock inför
1760—62 års
riksdag. H. slapp dock
undan med att på egen begäran och med
hedersbetygelser taga avsked (1761). Han understödde
därefter en tid mössorna i deras angrepp mot hans
vedersakare Pechlin, vilket ledde till hans
återkallande i rådet, men då H. tvekade att taga steget
över till motpartiet fullt ut, tog han ej inträde
i rådet utan avgick ånyo 1761. Han blev greve
1762. Under frihetstidens slutskede var H. helt
borta ur det offentliga livet och betraktade
tidsutvecklingen med stigande misstro. Efter
stats-välvningen 1772 nödgade Gustav III honom att
återinträda i rådet. H. gjorde där
förtjänstfulla insatser, särskilt i arbetet på
statshushållningens upphjälpande. I viss mån främmande
för den nya tiden, vann han dock aldrig
monarkens öra och avgick 1780.
Jämsides med politiken hade H. vittfamnande
kulturintressen. Han hade stor andel i Vet.-akad:s
instiftande (1739) och var dess förste sekr. samt
utarbetade stadgarna för Vitt.-akad. I Svenska
akad. blev han förste innehavare av stolen n:r r.
I de lärda och vittra samfundens tjänst utvecklade
han en lysande vältalighet samt ett omfattande
och stilfulländat författarskap. Hans akademital
”Tal om yppighets nytta” (1740) är ett av de
yppersta uttrycken för den merkantilistiska
tidsandan. Ett urval av H:s ”Skrifter” utgavs av
C. Silfverstolpe i 2 bd 1890—93. — Litt.: L. De
Geer, ”Minne af ... A. J. v. H.” (i ”Sv. akad:s
handl.”, d. 57, 1882).
3) Carl Fredrik von H., den föreg:s bror,
frih., politiker (1713—78). H. inträdde 1729 i
Kommerskollegium och sändes 1732 jämte E.
Car-leson till Främre Orienten för att söka främja
Sveriges levantinska handelsförbindelser.
Missionen fick från 1734 storpolitisk räckvidd, då åt
de båda utsända även uppdrogs att underhandla
om ett mot Ryssland riktat svensk-turkiskt
förbund, vilket också åvägabragtes 1739. H. blev
1744 svensk minister i Köpenhamn, 1747 sekr. i
Krigsexp., var 1757—67 president i
Kommerskollegium. I det politiska livet spelade han från 1751
en viktig roll som en av hattarnas ledare. 1771
var han en av sitt partis representanter vid
förhandlingarna om ”kompositionen”.
Höppener, Pehr Johan, publicist (1726—
1802), tjänsteman i Riksarkivet 1750, avsked 1761
med assessors titel. H. verkade sedan som
sakförare och publicist; särsk. betydelsefull blev
”Förteckning uppå alla Kongl. placater” (1754),
som redovisar alla 1522—1750 tryckta kungl.
förordningar. Under frihetstiden tillhörde H.
mösspartiet men gick 1772 i Gustav HI:s sold och
invecklades 1774 i en ryktbar tryckfrihetsprocess,
där han möjl. handlade på konungens uppdrag.
Senare kom han i opposition till monarken. Trots
alla politiska frontförändringar, vilkas motiv ej
voro de ädlaste, framstår H. som en konsekvent
förkämpe för de ofrälse samhällsklasserna mot
aristokratien; särsk. ivrade han för bondeståndets
höjande. — Litt.: Biogr. av O. Sylwan i ”Från
stångpiskans dagar” (1901).
Hör, kommuner i Skåne, se Höör.
Hörapparater, apparater, avsedda för
personer med nedsatt hörsel. Äldst och enklast av dyl.
apparater är hörluren, som numera kan
erhållas i lätta och föga skrymmande
konstruktioner av celluloid. Den förstärkningseffekt, som
erhålles, beror på resonansegenskaperna hos
ljudkanalen och sammanhänger med den
riktnings-verkan, som ljudtratten ger. En förhöjd
förstärkningseffekt erhålles medelst en hörtelefon i
kombination med en kolkornsmikrofon, matad med
ett batteri för 3 å 4,5 V. Bärbara apparater av
denna typ voro de enda, som stodo till buds fram
till omkr. 1935. Härefter har utvecklingen, i
samband med tillkomsten av de moderna miniatyr
-radiorören, tagit ett stort steg framåt. Dyl. rör
äro klenare än en blyertspenna och endast ett par
cm långa. Moderna h. utföras i regel som
3-stegs-förstärkare och äro utrustade med en i
apparathöljet inbyggd kristallmikrofon. Från apparaten
leder en tunn kabel till en miniatyrtelefon, ofta
av kristalltyp. Bästa ljudstyrka och ljudkvalitet
erhålles dock med elektromagnetiska telefoner.
Telefonen är anordnad antingen som ett
öronstycke för ”luftledning” el. utförd av
benlednings-typ. Av dessa föredrar man vanl. öronstycket,
eftersom detta även har en viss benledningseffekt.
— Den elektriska energien till h. tas dels från ett
A-batteri för 1 V2 V, dels från ett B-batteri om
22,5 30, 33 el. 45 V. Apparat och batterier voro
förr skilda men sammanbyggas numera till en
enhet, så att totalvikten kan hållas så låg som
150—200 g. ”Bränntiden” är vid de medeltunga
apparaterna 20—40 tim. för A-batteriet och 100
—200 tim för B-batteriet. I marknaden finnas
numera åtm. ett 1 o-tal olika fabrikat och ett
20-tal typer av h. enl. nu beskrivna system, de
flesta av amerikanskt ursprung. Samtliga äro för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
