Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hörnell, Per Gustaf - Hörner, Nils - Hörningsholm - Hörningsholmsbefästningarna - Hörningsnäs villastad - Hörnsjö - Hörnsjöfors - Hörnätt - Hör oss Svea - Hörröd - Hörselben - Hörselfrämjandet - Hörselnerven - Hörselorgan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
803
Hömer—Hörselorgan
804
ab. Vattenbyggnadsbyrån. Som chef för
Stockholms stadsplanekontors generalplansavd. 1925—
28 utarbetade H. ett genomgripande förslag till
central trafikled mellan stadens n. och s. delar
(”centralbron”). Han var prof, i
vägbyggnads-och kommunikationsteknik vid Tekniska högsk.
1926—29. — H. var en internationellt känd och i
många länder anlitad
tekniker, led. av N. F :s
trafikkommission i
Paris 1920 och av
förbundets Oderkommis-sion, utarbetade
hamnplaner för bl. a. Åbo,
Viborg, Leningrad,
Danzig och Shanghai
samt medverkade vid
kraftstations- och
dammbyggnaderna vid
Kegum (Lettland),
Volchov (Ryssland),
Burrinjuck
(Australien) m. fl. Utom avh. i
fackpressen utg. H. (tills, m. F. Jonsson)
samlingsverket ”Samfärdsel” (i serien ”De tekniska
vetenskaperna”, 1929).
Hörner, Nils Gustaf, kvartärgeolog (1896—
1950), fil. dr 1927, doc. i geologi vid Uppsala univ.
1932, laborator i kvartärgeologi där 1947. För
geologiska arbeten har H. företagit ett flertal
utländska resor, bl. a. till U.S.A., Hawaii och
Östasien 1927—28, U.S.A. 1933 och som medl. av
Sven Hedins expedition till Centralasien 1929—33.
H. har arbetat med ett flertal problem av
kvar-tärgeologisk och allmängeologisk natur. I
”Bratt-forsheden, ett värmländskt randdeltekomplex och
dess dyner” (dr-avh., i ”SGU”, ser. C, 342, 1927)
framlade han viktiga resultat betr, isavsmältning,
glacifluvial sedimentation och periglacial
dynbild-ning i Värmland. H:s asiatiska undersökningar
ha bl. a. gällt den vandrande sjön Lop-nor och
kartläggning av dess sista läge samt dynbildning,
öken fenomen, glaciation och postglaciala
klimatväxlingar i Centralasien. Sina resor i Asien har
H. skildrat i populär form i ”Resa till Lop”
(1936).
Hörningsholm, fideikommissegendom,
omfattande större delen av Mörkö socken, Söderman-
Hörningsholm.
lands län; 4,631 har, därav 1,512 åker; tax.-värde
2,503,200 kr. Slottet ligger på Mörköns n. del,
på en klippa, fordom kringfluten av vatten. H.
tillhörde i äldsta tider Folkungaätten. Omkr. 1480
—1616 tillhörde H. Sturesläkten och kom 1658
till ätten Banér. Slottet brändes 1719 av
ryssarna. Detta äldre slott utgjordes av en samling
längor och torn på en trekantig klipphöjd.. Greve
Nils Bonde af Björnö inköpte 1746 H. och
gjorde det till fideikommiss. Gamla slottets
huvudflygel omdanades 1748—52 av Hårleman till det
nuv. slottet. Detta restaurerades 1920 av Ivar
Tengbom och fick, efter en senare brand, ny
inredning.
Hörningsholmsbefästningarna. Den viktiga
inseglingsleden till Södertälje genom sundet ö. om
Hörningsholm försågs redan 1623 med
befästningar på båda sidor om sundet. Skansarna ha
sedermera vid olika krigstillfällen iståndsatts. 1719
kunde de dock ej hindra, att Södertälje brändes
av ryssarna. I början av 1900-talet utfördes nya
anläggningar, Hörningsholms kustposition, vilka
vid 1 :a världskrigets utbrott utvidgades, och ett
kustart.-detachement förlädes där.
Anläggningarna, som 1915 fingo namnet Hörningsholms
fästning, nedlades 1927.
Hörningsnäs villastad, municipalsamhälle i
Huddinge sn i Södermanland 1914—46, varefter
det uppgick i Huddinge municipalsamhälle.
Hörnsjö, samhälle i Nordmalings sn i
Västerbotten.
Hömsjöfors, se Västerfärnebo.
Hörnätt, samhälle i Själevads sn i
Ångermanland.
Hör oss Svea, fosterländsk manskör av
Gunnar Wennerberg, diktad och komponerad 1853.
Hörröd, socken i Kristianstads län, Gärds
härad, på Linderödsåsen och dess s. ö. sluttningar;
26,87 km2, 537 inv. (1951). Rullstensåsar och
vacker bokskog i v., odlingsbygd vid kyrkbyn och.
Gädderöd i ö. 724 har åker. Hembygdsgård. Nuv.
kyrkan uppfördes 1856—58. Ingår i Maglehems
och H:s pastorat i Lunds stift, Gärds kontrakt;
tillhör storkommunen Degeberga. — Litt.: A.
Hedvall, ”Boken om H.” (1922).
Hörselben, se Hörselorgan.
Hörselfrämjandet, till 1947 benämnt
Svenska föreningen för dövas väl, är en
sammanslutning, grundad i Stockholm 1921 i
syfte att bl. a. hjälpa lomhörda och döva att så vitt
möjligt bli oberoende av hörselnedsättningen.
Hörselnerven, anat., se Hjärnnerver.
Hörselorgan. 1) (Anat.). Örat består av
in-neröra, som i sig innesluter
hörselmottagningsap-paraten, samt mellanöra och ytteröra, vilka båda
äro hjälpapparater i hörselns tjänst. —
Inner-ö r a t hos människan består av
hinnlabyrinten, inlagrad i ett hålrum i tinningbenets
klipputskott, b e n 1 a b y r i n t e n (fig. 1). Mellanrummet
mellan ben- och hinnlabyrint, det pe r i ly m
fa-t i s k a rummet, är fyllt av en vätska,
perilym-fa, som står i direkt kommunikation med
cerebro-spinalvätskan i hj ärnhinnorna. Hinnlabyrinten, som
på fosterstadiet avsnöres från ektodermet i form
av en blåsa, labyrintblåsan el. hörsel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
