Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Illinium - Illinois - Illipe - Illis quorum meruere labores - Illitterat - Illojal - Illojal konkurrens - Illudera - Illuminater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
851
Illinois—Illuminater
852
atomn:r 61, som troddes upptäckt 1924—26 och
då kallades i. Element 61 påvisades emellertid
definitivt först 1947 bland urans klyvningsprodukter
och gavs namnet prometheum, som nu är
fastställt.
Illinois [ilinåi’(z)], förk. Ill., stat i mell.
Förenta staterna, mellan Lake Michigan och
Wa-bash River i ö. och Mississippi i v.; 146,756 km2,
8,712,176 inv. (1950). I. är ett slättland.
Berggrunden består av i allm. flackt liggande
pa-leozoiska lager. Hela I. har varit nedisat utom
nordvästligaste hörnet. Den i ö.-v. riktning
gående Ozark Ridge (högsta punkt 325 m ö. h.),
en ö. utlöpare av Ozarkplatån, bildade
inlandsisens sydgräns. Nästan hela I. tillhör
Mississippis dräneringsområde. I. har ett kontinentalt
klimat med varma somrar och kalla vintrar. C:a
50—60 °/o av nederbörden faller under
vegetationsperioden (april—sept.). Medeltemp. är i
Rockford för jan. —6°i, för juli 23°3, i Chicago
—4°e, resp. 22°4. Den icke-vita befolkningen
ökades från 393,000 pers. 1940 till 628,000 1950,
delvis beroende på invandring av arb. från söder. Av
den utlandsfödda vita befolkningen voro (1940)
79,906 födda i Sverige. I. är f. n. den stat i
U.S.A. som har det största antalet
svenskamerikaner. De äro bosatta huvudsaki. i trakterna
kring Chicago, Rockford och Rock Island.
Huvudstad är Springfield (81,628 inv.). Största stad
är Chicago (3,620,962 inv.). I. har 6 univ., därav
3 större med 9,000—15,000 studerande, näml.
Univ. of I. (stats-univ., i Urbana), Univ. of
Chicago och North-Western Univ. (Evanston
resp. Chicago). — 1940 funnos i I. 213,439
farmer med en sammanlagd areal av 124,130 km2,
varav 80,788 (55,0 °/o av landarealen) voro
besådda. Majs upptog c:a 41 % av den besådda
arealen, havre 16%, vete 8%. Husdj ursstocken
räknade 1949 212,000 hästar, 41,000 mulåsnor,
3,069,000 nötkreatur, därav 1,021,000 mjölkkor,
574,000 får och 5,714,000 svin. — I. är näst
Pennsylvania och West Virginia den största
kolproducenten i U.S.A. De kol- och oljeförande
lagren från stenkolsperioden uppta 66 % av I :s
hela areal, och kolproduktionen uppgick 1947 till
68,3 mill. ton, petroleumproduktionen till 66,4 mill.
barrels. S. å. funnos 15,988 industriella
anläggningar med 954,415 arbetare och ett sammanlagt
produktionsvärde av 6,680 mill $. De största
industrierna äro: slakterier och
charkuterivarufabri-ker, fabriker för tillverkning av elektriska
maskiner, järn- och stålverk, fabriker för
tillverkning av järnvägsvagnar, jordbruksmaskiner,
auto-mobiler m. m. Chicago International Airport är
U.S.A :s största. — 1809 organiserades I. som
territorium men omfattade då även Wisconsin samt
delar av Minnesota och Michigan. 1818 upptogs
I. i union med sina nuv. gränser.
Statslegislatu-ren består av en senat med 51 medl. och ett
representanternas hus med 153 medl. Till
unions-kongressen sänder I. 2 senatorer och 26
representanter. — Litt.: E. F. Dunne, ”1.: The heart of
the nation” (5 bd, 1933).
Illipe, bot., se Sapotaceae.
Ellis quörum meruére laböres, lat., se Medalj.
Illitterät, ej (fack-)vetenskapligt bildad;
ostuderad. Jfr Rådman.
Illojal, lagkränkande; ohederlig, otillbörlig.
Illojal konkurrens, av näringsidkare i el. med
avseende på hans verksamhet i strid med god
affärssed och till men för andra näringsidkare
vidtagna åtgärder, ägnade att bereda honom själv
obehörig fördel. — Särskild lag mot i. kom till
stånd 1931, och 1942 utvidgades reglerna mot i.
ytterligare. Följ, former av i. äro enl. lagen
förbjudna: a) illojal reklam, d. v. s. att i
utövning av näringsverksamhet genom för ett
större antal personer avsett meddelande (skylt,
annons, cirkulär el. dyl.) i uppenbar strid mot
god affärssed ang. verksamheten el. däri utbjudna
varor el. prestationer lämna oriktig uppgift,
ägnad att framkalla uppfattningen om att varor el.
prestationer hos näringsidkaren kunna erhållas
fördelaktigare än hos andra; straffet, dagsböter
el. vid synnerligen försvårande omständigheter
fängelse, drabbar näringsidkaren el. den, som för
honom självständigt bedriver reklam, b) U
t-nyttjande av allmänhetens
godtrogenhet genom att i detaljhandel mot ringa el.
ingen ersättning lämna el. erbjuda viss vara
(present) el. i varor (alltså ej endast i penningar)
in-lösbart rabattmärke, under villkor att annat slags
vara köpes; straffet är dagsböter, c)
Obehörigt yppande från i näringsverksamhet
anställd persons sida av fabrikationssätt, anordning
el. affärsförhållande, som den anställde vet vara
näringsidkarens yrkeshemlighet, el. ock
begagnande av sådan hemlighet, som annan obehörigen
yppat; straffet är dagsböter el. fängelse. Samma
straff drabbar obehörigt användande av mönster,
modell el. annan teknisk anordning, som tillhör
annan och blivit i affärsändamål anförtrodd den
skyldige, d) B e s t i c k n i n g, d. v. s. att i
samband med varuköp el. dyl. åt hos köparen anställd
giva el. som anställd hos köparen mottaga gåva
el. annan förmån för beredande av obehörigt
företräde åt den, som lämnar gåvan el. förmånen;
straffet är dagsböter el. fängelse, och mutan el.
dess värde tillfaller Kronan, e) Illojal
användning av kännetecken, d. v. s. att
i utövning av näringsverksamhet använda namn,
firma, varumärke, utstyrsel el. annat
kännetecken, som lätt kan förväxlas med förut här i
riket inarbetat kännetecken för annans
näringsverksamhet el. däri utbjudna varor och prestationer,
och att därvid handla med uppsåt att framkalla
sådan förväxling; straffet är dagsböter el. vid
synnerligen försvårande omständigheter fängelse.
Härtill knyter sig en särskild regel till skydd
för boktitlar o. d. samt pseudonymer. — Utom
straff kan i samtliga fall även skadestånd
inträda.
Illudèra, kringgå (en lag), göra betydelselös;
ge sken av.
Illuminater (lat. illuminäti, ”de upplysta”),
medlemmar av den 1776 av jur. prof, i
Ingol-stadt Adam Weishaupt (d. 1830) stiftade
illuminatorden. Weishaupt tillhörde urspr.
jesuitorden men blev senare ivrig motståndare till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
