Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Illuminater - Illumination - Illuminator - Illusion - Illusionist - Illusorisk - Illuster - Illustrated London News - Illustration - Illustration, L’ - Illustrera - Illustrerad Tidning - Illustrirte Zeitung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Illumination—Illustrirte Zeitung
853
denna. Efter jesuitiska förebilder skapade han
så en motorganisation i illuminatorden. Denna
var från början en med hemliga och excentriska
orden sceremonier utrustad sammanslutning, där
man sökte utbreda antiklerikalism och
encyklope-distisk filosofi. För att vinna större anslutning
trädde orden i förbindelse med frimurarkretsar
och modifierade därför sedermera sin agitation
i mindre radikal riktning. Efter en tids
blomst-ring råkade orden i misskredit. 1785 utfärdade
bayerska regeringen strängt förbud mot orden.
1906 grundades en ny illuminatorden i Tyskland,
som utgav sig för att vara en forts, av den
gamla, utan att dock några verkliga föreningsband
dem emellan finnas.
Illumination, festlig ljusanordning;
bokmålning. — Verb: Illuminera.
Illuminätor, konstnär, som utför illumination
(se d. o.) av handskrifter el. tryckta böcker.
Illusion (av lat. illüdere, gäcka, bedraga),
falsk föreställning, bländverk, synvilla,
sinnes-villa.
1) (Filos.) En föreställning, som tillägges men
saknar all objektiv giltighet och som med ett
slags tvingande makt gör sig gällande inom
själslivet, oftast i samband med våra innersta
önskningar och begär. I. är ett verk av
inbillnings-kraften, löst från förståndets prövning och lagar.
2) (Psykiatr.) En sinnesvilla, som innebär en
falsk uppfattning av ett verkligt föremål, i
motsats till hallucination, som är en rent subjektiv
sinnesbild utan yttre motsvarighet. I. förekomma
såväl hos friska som sjuka. De uppstå lätt, när
en starkare sinnesrörelse behärskar medvetandet
och berövar iakttagelsen dess objektiva skärpa,
varigenom yttre intryck omgestaltas till
fantasiprodukter. Vissa affekttillstånd, ss. väntan, rädsla
m. fl., äro välkända inre orsaker till i. Hos
psykiskt sjuka äro i. mycket vanliga symtom och
ägnade att väcka och vidmakthålla vissa falska
föreställningar.
3) (Estet.) En fantasiskapelses övertygande
sken av att vara verklighet.
Illusioni’st, trollkonstnär.
Illusorisk, som ger (full) illusion; skenbar.
Illu’ster, lysande, berömd.
Illustrated London News [idastréitid la’ndn
njö’z], en av Englands äldsta och främsta
illustrerade veckotidningar, uppsattes 1842 av H.
Ingram.
Illustration, belysande exempel, förklaring;
bild till text.
Bruket att i bild förtydliga en skrifts
innehåll är urgammalt. Mycket tidiga prov på i.
finnas i inskrifter från Babylonien och Egypten och
i egyptiska papyrusskrifter. Hos de antika
kulturfolken omtalas illustrerade handskrifter. En
tradition från antikens illustrationskonst levde
kvar under den äldsta medeltiden i de livfulla
teckningarna till vissa bysantinska och av
bysantinsk konst påverkade handskrifter.
Illustrations-konsten under medeltiden sammanfaller med
bokmåleriet, tills det för massreproduktion
tjänliga träsnittet under 1400-talet togs i bruk, först
854
för s. k. trätaveltryck, sedan för verkligt
boktryck. Vid sidan av jämförelsevis enkla
hantverksarbeten presterades under 1400-talets senare
del och 1500-talets början i. i träsnitt också av
tidens bästa konstnärer, särskilt i Tyskland.
Mästerliga träsnittsillustrationer utfördes också i
Italien. Under 1400-talet voro träsnitten oftast
avsedda att koloreras och utgjorde sålunda en billig
ersättning för bokmålningarna; vid århundradets
slut fann träsnittskonsten egna, rent grafiska
uttryckssätt. Under 1500-talet utträngdes det
illustrativa träsnittet av kopparsticket, som
nästan ensamt behärskade 1600-talets
illustrationskonst och vid sidan av andra, närbesläktade
grafiska metoder brukades intill 1800-talets
början. Kopparsticksillustrationerna bli planscher,
ofta i mycket stort format. 1700-talets grafiska
bokplanscher äro i regel mindre, sirligare, bättre
avpassade till bokens format och texttryck.
Färggravyr anlitas stundom; handkolorering av i.
återupptages. Under 1800-talets förra del
nyttjades litografien i täml. stor utsträckning
till bokillustrationer. Litografien kan emellertid
lika litet som kopparsticket tryckas tills, m.
vanligt boktryck. Detta blev möjligt först genom
återgång till träsnittet. Under 1700-talets senare
del hade Th. Bewick uppfunnit trästicket.
Därur utvecklades tonträsnittet, som
nådde sin högsta fullkomning under 1800-talets
senare hälft. Träsnittet tillåter infärgning och
tryckning av alldeles samma slag som det typografiska
trycket; med denna teknik blev det alltså ånyo
möjligt att trycka text och bild tillsammans. Nu
uppstod den illustrerade periodiska pressen
(enstaka publikationer redan på 1830-talet), och
såväl litterära som vetenskapliga arbeten kunde
förena goda i. med billigt pris. T. o. m. dagspressen
illustrerades, om också i ringa utsträckning, med
träsnitt. Under 1800-talets sista år undanträngdes
tonträsnittet av fototypien och autotypien, som
tilläto ännu snabbare och billigare arbete. Andra
fotomekaniska reproduktionsförfaranden
framträdde under 1900-talet.
Se vidare Bok och Grafisk konst.
Illustration, L’ [lilystrasjå’] fransk
illustrerad veckotidn., grundad i Paris 1843 av J. B. A.
Paulin, var länge Frankrikes största publikation
av detta slag. I. upphörde under den tyska
ockupationen under 2 :a världskriget men ersattes efter
befrielsen 1944 av France-Illustration.
Illustrera (av lat. illustrare), eg. upplysa,
belysa; ge glans åt; förse en handskriven el. tryckt
text med bilder.
Illustrerad Tidning, veckotidning i Stockholm
1855—67. Innehöll litterära och politiska bidrag,
vitterhet, musik o. dyl. och illustrerades med
stentryck och träsnitt. Av redaktörerna märktes
August Blanche 1857—63 och J. G. Carlén 1864
—66, bland medarbetarna Edvard Bergh, Emilie
Flygare-Carlén, J. F. Höckert, E. Sehlstedt,
”Lea” och ”Talis Qualis”.
Illustrirte Zeitung [ilostri’rta tsäiTog], tysk
veckotidning, utg. 1843—1944 av J. J. Webers
förlag i Leipzig. I. var den första mera
betydande illustrerade tidn. i Tyskland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
