Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Immunitetsenhet - Immunkropp - Immunserum - IMO-industri, ab. - Imola - Imopump, imoskruv - Impala - Impastera - Impatiens - Impeachment - Impedans - Impediment - Impennes - Imperativ - Imperativt mandat - Imperator
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
865
Immunitetsenhet—Imperator
866
Immunitetsenhet, förk. I. E., en storhet, som
införts för bestämning och standardisering av
immunvärdet hos difteriserum o. a. immunsera.
Immunkropp, se Immunitet, sp. 863.
Immunserum, blodserum, som innehåller
antikroppar. Jfr Immunitet, sp. 863.
IMO-industri, ab., Stockholm, grundades 1931
för exploatering av en serie uppfinningar, gjorda
av civilingenjör Carl Montelius (f. 1881),
avseende skruvpumpar (se Imopump). Bolagets
aktiekapital är 1,250,000 kr, arbetarantal c:a 100.
Huvudverkstaden är belägen i Stockholm; dessutom
tillverkas marina IMO-pumpar på licens vid ab.
de Lavals ångturbin, Sickla. — Litt.:
”IMO-handbok” (1946).
I’mola, stad i ital. prov. Bologna, 33 km s. ö.
om staden Bologna; som kommun 42,000 inv.
Katedral från 1187.
Imopump, i m o s k r u v, deplacementpump,
vars element utgöras av två el. tre med varandra
samarbetande och mot varandra tätande skruvar
med stor stigning och speciell gängprofil. I. ha
fått vidsträckt användning även som vätskemätare
och hydrauliska motorer och användas i sistn.
syfte som drivorgan, bl. a. vid duo-valsverk. —
Jfr ab. IMO-industri.
Impäla, Aepy’ceros mela’mpus, art av
under-fam. äkta antiloper. — Se bild 3 å pl. vid
An-tiloper.
Impastéra, konsttekn., att vid målning med
oljefärg anbringa färgerna i tjocka lager, vilket
ofta sker direkt ur tuben el. med tillhjälp av
palettkniven. — I m p a’s t o, impastering.
Impa’tiens, artrikt växtsläkte av fam.
balsaminväxter. Det ettåriga, ända till 70 cm höga
springkornet, I. noli tangere, med hängande,
gula blommor, växer här
och där massvis i
lunddäl-der i s. och mellersta
Sverige. I trädgårdar odlas
bl. a. den likaledes
ettåriga, rödblommiga, ofta
manshöga I. glanduligera,
j ättebalsamin, och
den mångformiga, urspr.
rödblommiga I.
balsamina, trädgårdsbalsa-m i n, i boningsrum den
sistnämnda och den
rik-blommigare I. Sultani
(”Flitiga Lisa”).
Impeachment [impFtfmant], en i Egnland och
U.S.A. förekommande benämning på den
rätts-procedur, enl. vilken i det förra landet
underhuset, i det senare representanthuset instämmer
den anklagade inför den övre kammaren som
domstol.
Impeda’ns (av lat. impedire, hindra), fys.,
växelströmsmotstånd i en strömkrets. Om en
seriekrets innehåller en resistans R (ohm), en
induktans L (henry) samt en kapacitans C
(farad) och om den påtryckta växelspänningens
vinkelfrekvens äro <0 (æ = 2 n . f, där f =
period-NF X — 28
Impatiens noli
tangere. Se även fig. 3 vid
Frukt- och
fröspridning.
talet), blir i. (tecknas Z)
Z = / R2+ (vL A)2 ohm,
F ojC
som övergår till
Z —\/R2 + oAL2 ohm,
om någon kapacitans ej ingår i kretsen. För
andra typer av kretsar gälla andra uttryck. All-
mänt kallas coL och
induktiv, resp, kapacitiv
reaktans. — Impedansanpassning
innebär sådant val av belastningsimpedans, att bästa
effektöverfiöring erhålles. I radiomottagare
användes för detta ändamål en transformator mellan
slutrör och högtalare.
Impedime’nt (lat. impedimc’ntum, hinder)
kallas mark, åt vilken, till följd av dess odugliga
beskaffenhet, icke tillerkännes något värde vid
ägogradering och som därför även enl. 1866 års
skiftesstadga skulle uteslutas från beräkningen vid
bestämmandet av in- och avrösningsj ordens areal.
Enl. 1926 års lag om delning av jord på landet
får icke någon mark anses som i.
Impe’nnes, zool., se Pingviner.
I’mperativ (av lat. imperäre, befalla,
förbjuda), befallning. 1) (Filos.) Ett filosofiskt begrepp,
som fått sin mest konsekventa utformning i Kants
lära om plikten som ett kategoriskt
imperativ (se Kant).
2) (Lat. imperativus, underförstått mo’dus).
Verbform, som uttrycker befallning, uppmaning
o. dyl., t. ex. läs! I många verb sammanfaller i.
med infinitiven (t. ex. gå! kalla!). I. utbyts i sv.
ofta mot indikativ (du stannar!), infinitiv (sova
gott!) el. förkortning utan verb: framåt marsch!
bort med tassarna! Andra pers. plur. (läsen!)
och första pers. plur. (låtom!) sammanfalla
formellt med presens indikativ. Den gamla andra
pers. plur. (t. ex. tager och äter!.) är numera
obruklig.
Imperativt mandat, en representants skyldighet
att handla i enlighet med av hans valmän givna
instruktioner. I äldre tider, då representationen
närmast hade att företräda vissa
samhällsgruppers eller orters intressen, var det vanligt, att
valmännen ansågos behöriga att meddela föreskrifter
om utövningen av representantkallet. Numera
anses däremot representationen och varje
enskild representant principiellt såsom företrädare
för hela folket, och representantens
självständighet gentemot sina valmän erkännes. I Sverige
blev denna uppfattning av representantuppdraget
fastslagen redan under frihetstiden, då under den
s. k. principalatsstriden försök gjorts att få
representanterna förklarade ansvariga inför
väljarna såsom deras principaler. Såväl i 1810 som i
1866 års R. O. § 1 har stadgats, att
riksdagsmännen i utövningen av sin befattning icke kunna
bindas av andra föreskrifter än rikets grundlagar.
Jämväl andra länders nutida statsförfattningar
intaga i allm. samma ståndpunkt som den svenska.
Imperätor, lat. Titeln imperator
tilldelades inom den romerska republiken innehavaren
av militärt överbefäl efter vunnen seger genom
tillrop (acklamation) av soldaterna och under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
