- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 10. Hassle - Infektera /
885-886

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Indianer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

885

Indianer

886

folkningens huvudmassa utgöres i Mexico och
Mellanamerika av i., och i Sydamerikas v.
höglandsområde leva c:a 4 mill. Stammar på 20,000
—25,000 i. äro ej ovanliga (jivaro, goajiro,
chi-riguano o. a.). Många i. äro ännu oberoende, och
strider med de vita förekomma i Brasilien,
Colombia och Venezuela. I. förekomma på alla
kulturstadier. Lägst stå botokuder o. a.
gèsstam-mar i Brasilien, siriono i Bolivia, eldsländarna i
sydligaste Sydamerika, seri i Mexico och vissa
stammar i Kalifornien.

De flesta av Amerikas i. leva och levde vid
tiden för Amerikas upptäckt av jordbruk. De
viktigaste områdena, som först i större skala
odlats av de vita, äro Kalifornien, Argentinas
pampas och Nordamerikas prärier, vilka
sistnämnda för sin uppodling krävde helt andra
jordbruksverktyg och sädesslag än dem, som stodo
till i:s förfogande. I v. Amerika ha i. drivit
intensivt jordbruk med bevattningssystem.
Särskilt i inkariket hade i. grävt och byggt
betydande bevattningskanaler. I urskogarna är
odlingen främst svedjebruk. Odlingsredskapen voro
urspr. mycket enkla, i Nordamerika och v.
Sydamerika hackor och spadar, i de tropiska
urskogarna enkla grävkäppar.

För de i., som ha tillgång till fiskevatten,
spelar fisket en stor roll. För apacher, navajo
och zuni i Nordamerika är fisk dock tabu.
Prä-rieindianerna och patagonierna lära ej fiska. För
de stammar, som tillhöra den s. k.
nordvästkulturen i Nordamerika, är fiske huvudnäring. I
Amasonflodsområdet och i Gran Chaco är
fisket av större betydelse än jakten. Fiskredskapen
äro krok, ljuster, harpun, pil och båge, gift, not,
håvar, mjärdar etc. I:s huvudnäring i
Nordamerika s. om odlingsgränsen var jakten på de
stora prärierna. De viktigaste jaktdjuren i
Nordamerika voro buffel, vildren och hjort, i
Amasonflodsområdet apor, hjort och navelsvin. Det
viktigaste jaktvapnet är alltjämt pil och båge,
som dock saknas inom betydande områden på
Anderna och i övre Amasonflodsområdet, där det
ersättes av kastträet. I n. Sydamerika och i
Mellanamerika brukas även biåsrör.

Före Amerikas upptäckt hade i. endast få
husdjur. Det enda, som förekom nästan överallt, var
hunden. F. ö. hade man lama, alpacka och
marsvin i Peru samt kalkon i Mexico och
Mellanamerika. Av mycket stor betydelse för i. på
Argentinas pampas och Nordamerikas prärier var
införandet från Europa av hästen. Där boende
i. blevo på kort tid oförvägna ryttarfolk.

De flesta i. gjorde el. göra eld genom att
borra med en träpinne i en annan. Blott
eldsländarna och en del i. i nordligaste Nordamerika
ha gjort el. göra eld genom att slå svavelkis mot
flinta. De flesta i. koka sin föda i lerkärl. I
Sydamerika finnas några stammar, som ej ha
dylika, ss. eldsländare och botokuder. I hela n.
och v. Nordamerika, där keramik är okänd, koka
i. genom att upphetta vatten med glödgade stenar;
till kokkärl användas då korgar, lädersäckar och
träkärl. Mjölberedning förekommer överallt bland
i., även bland dem, som ej ha odling. Mjölet ma-

les på stenkvarnar el. i trämortlar. — Det är som
bekant från i. man urspr. fått tobak. Vid tiden
för Amerikas upptäckt var tobaksrökning mera
allmän i Nord- än i Sydamerika. Kokabusken, av
vilken växt man får kokain, odlas i v.
Sydamerika. Bladen tuggas liksom betel. I Sydamerika
beredes ett slags öl av majs el. maniok; i
Mellanamerika och Mexico använder man en av
aga-vesaft beredd dryck, pulque.

De allra flesta i. ha, där de ha tillgång på
segelbara vatten, kanoter, flottar el. dyl., vilka
paddlas el. stakas fram. Kanoter av urholkade
trädstammar förekomma inom de flesta
skogsområden, kanoter av bark i Guayana och
Brasilien, hos eldsländarna och i n. Nordamerika.

Bostäderna äro hos sådana stammar som
botokuder, eldsländare, siriono och seri ytterst
primitiva vind- och regnskydd av grenar och
blad. F. ö. märkes en oerhörd omväxling av
hydd-typer. Inom kulturområdena byggde man och
bygger ännu av sten el. soltorkade tegel, ”adobe”,
men även av trä. I Amasonflodsområdet hade och
ha i. hyddor av trä, i regel täckta med palmblad.
Prärieindianerna hade ibland tält, ”tipi”, till
formen rätt lika lapparnas. I n. v. Nordamerika ha
i. ståtliga hyddor av plankor. Pålbyggnader
förekomma framför allt i n. Sydamerika. De flesta
indianhus sakna fönstergluggar och dörrar;
golvet utgöres av den tilltrampade marken, rum
förekomma sällan. I större delen av det tropiska
Sydamerika sova i. i hängmattor.

Materialet till klädedräkten är i en stor
del av Nordamerika och i sydligaste Sydamerika
skinn el. ogarvat läder. Blott i n. Nordamerika
ha kläderna varit tillskurna av olika stycken,
vilka hopsytts såsom våra kläder, så att de passat
efter kroppen. I sydligaste Sydamerika ha i. varit
el. äro klädda i stora skinnmantlar; liknande
mantlar hade förr prärieindianerna. Inom en del
av Amasonflodsområdet och i Mellanamerika ha
i. kläder av barktyg. I det tropiska Amerika är
den ursprungliga klädedräkten mycket obetydlig.
Få stammar ha dock gått alldeles nakna. Som
fotbeklädnad användas i Nordamerika mockasiner
och sandaler, i Mellanamerika och v. Sydamerika
sandaler, i sydligaste Sydamerika mycket primitiva
mockasiner.

Tatuering har stor utbredning i Amerika.
I det tropiska Amerika använder man allmänt
i st. f. tatuering en blå, kausticerande färg.
Kra-niedeformering förekom förr i v. Sydamerika, i
Mellanamerika, hos pueblos samt i n. v. och s. ö.
Nordamerika. Numera finnes detta egendomliga
bruk blott vid Rio Ucayali i Peru och möjl. på
n. v. kusten av Nordamerika. Genomborrning av
öronsnibbarna, av skiljeväggen i näsan,
underläppen etc. har stor utbredning och var ej minst
bruklig hos de högt stående mayas.

Flertalet indianstammar levde vid den tid, då
de upptäcktes, i stenålder. Några stammar, ss
botokuder och siriono, hade icke ens verktyg av
sten utan uteslutande sådana av trä och ben.
Kännedomen om metaller var vid tiden för
Amerikas upptäckt rätt utbredd, huvudsaki. inom
kulturområdena. Många indianstammar ha varit och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:17:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffj/0541.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free