Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Indien - Politisk indelning - Mått - Mynt - Finanser - Bankväsen - Näringsliv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
895
Indien
896
äro muhammedansk, 12,9% hinduistisk och 0,7%
kristen.
Indiska unionen (ansluten till Brittiska
samväldet) är enl. den nya konstitutionen avsedd
att omfatta 27 stater, indelade i 3 grupper: A)
9 stater, administrerade av guvernörer; B) 8
stater, för vilka i spetsen stå furstar med titeln
rajpramukh (president); C) 10 stater,
administrerade av var sin chief commissioner; härtill
komma D) 2 territorier, administrerade av chief
com-missioners. Omståenle tab. upptar de viktigaste
rubrikerna enl. census Vs 1951.
Mått. Av de indiska måtten kunna
framhållas: 1 hath = V2 yard = 0,4572 m, 1 guz el. gaz
i Bengalen = 1 yard, i Bombay = 1 V2 hath; 1
biggah i Kalkutta = 0,134 har. Två viktsystem äro
särsk. framträdande: basarvikten med 1 maund
= 37,324 kg och den bengaliska faktorivikten med
1 maund = 33,86 kg.
Mynt. Ett likformigt myntsystem infördes 1835
av engelsmännen, då 1 Company-rupee gjordes till
enhet. Nuv. rupee indelas i 16 annas å 4 pices
å 3 pies och har en paritet av 1 shilling 6
pence. 1 lakh = 100,000 rupees. 1 mohur =15
rupees. 1 crore = 100 lakhs =10 mill. rupees.
Den tidigare gällande guldmyntfoten
suspenderades 1931.
Finanser. Det indiska skattesystemet är ej
enhetligt utan är av ålder olika i skilda delar
av I. Sedan gammalt ha uttagits delvis ganska
tryckande jordskatter samt höga
konsumtions-skatter, bl. a. på salt och opium. Tullen på
så
väl import som export samt
stämplar och
omsättningsskatter på förmögenhet ge
betydande belopp. Under senare år
ha efter engelskt mönster
tillkommit skatt på inkomst j
äm-te tilläggsskatt på större
inkomster och aktiebolagsskatt.
Det primitiva ekonomiska
systemet gör dock, att den
direkta beskattningen trots
upprepade skärpningar blott
ger en mindre del av den
totala skatteinkomsten.
Bankväsen. Finansieringen
av I: s handel har av ålder
legat i händerna på
bankkasten, vars medl. under olika
benämningar (Vaiqyas,
Kath-ri, Arora m. m.) antingen
endast lånade ut penningar el.
själva bedrevo
affärsverksamhet. Under 1800-talet gick
deras betydelse tillbaka, men
deras verksamhet bildar
alltjämt grundvalen för det
na-tionalindiska bankväsendet. —
På 1700-talet grundades av
engelsmännen i Kalkutta
s. k. agency houses för att
underlätta handelsutbytet och
ett av dessa handelshus
bildade 1770 den första
affärs
banken under europeisk ledning, Bank of
Hindustan, vilken upphörde 1832. Även andra
handelshus grundade på samma sätt banker, men
de flesta av dessa försvunno, då handelshusen
omkr. 1830 utplånades av en affärskris. Under
resten av 1800-talet följde en långsam
nygrund-ning av inhemska aktiebanker. Flera av dessa
ha upphört, men många ha utvecklats, och f. n.
räknar man ett 30-tal större inst. Sedelbehovet
tillgodosågs tidigare av centralregeringens avd.
för myntväsendet. Genom lag av 1934
grundades emellertid en centralbank, R e s e r v e
Bank of India, Bombay, som startade 1935.
Denna bank är ensam sedelutgivande. Ledande
affärsbank är Imperial Bank of India,
Kalkutta, bildad 1920.
Näringsliv. I. är ett utpräglat jordbruksland;
nära 70 Vo av befolkningen äro direkt
sysselsatta i jordbruket. Andra yrkesgrupper spela
en förbluffande liten roll.
Jordbruk. De enskilda brukningsdelarna
äro mycket små, från 0,5 till 5,3 har i medeltal.
Blott 27 % av bönderna äga själva sin jord,
34% äro arrendatorer, 32% lantarbetare och
7 Vo godsägare. I de forna brittiska
provinserna utgör den besådda arealen 864,000 km2,
vartill kommer 190,000 km2 träda, tillsammans 1 mill.
km2 el. något mindre än hälften av
provinsernas hela areal. I:s skördar kunna indelas i
sommarskörd och vinterskörd. Sommarskörden består
av ris, majs, bomull, te och olika oljeväxter,
vinterskörden av vete, korn, lin, raps, senap och
INDIEN
OCH
PAKISTAN
• Europeiska besittningar: 1 Diu, 2
Damåo, 3 Göa (Portugal): 4 Mahé,
5 Karikal, 6 Pondichéry, 7 Yanaon,
8 Chandernagor (Frankrike).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
