Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Indien - Näringsliv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
897
Indien
898
tobak. Sommargrödan sås
strax före regntiden och
skördas på hösten, medan
vintergrödan sås om hösten och
skördas strax innan
monsu-nen återkommer. I s. I.
bortfaller skillnaden mellan de
två skördarna. I. är det land
i världen, där
konstbevattningen har den
största utbredningen; c:a V4 av
all konstbevattnad jord finns
här. 20^/0 av all odlad jord
är bevattnad, och
bevattningen sker dels från kanaler,
dels från dammar och dels
från brunnar. I prov. Sind
äro 77 °/o av den odlade
jorden bevattnade, nästan
uteslutande från kanaler
liksom i Punjab, medan
bevattningen från dammar
dominerar i prov. Madras,
Bengalen, Bihar och Orissa. —
Odlade växter (statistiken omfattar blott de forna
brittiska provinserna el. c:a 55% av I:s hela
areal): 1947 utgjorde den med ris odlade arealen
326,000 km2, och utbytet var 41,8 mill. ton.
Risodlingen har sin största utbredning i ö. delen av I.,
där nederbörden överstiger 1,000 mm, men i övrigt
bedrives den nästan överallt, där det nödvändiga
vattnet kan anskaffas. Man får i regel två
skördar om året, men likväl är odlingen icke
tillräcklig för landets behov. Vetearealen
utgjorde s. å. 138,000 km2, och utbytet var 8,1 mill.
ton. I mots. till riset föredrar vetet de torra
trakterna i v., och gränsen mellan vete- och
risodling går ung. vid 80 :e längdgraden. Flera
olika slag av hirs spela stor roll, dels som
män-niskoföda, dels som kreatursfoder. Näst efter
vete är korn den viktigaste vintergrödan.
Balj-växter, ss. ärtor, bönor och vicker, ha stor
utbredning, och genom dem få indierna det
nödvändiga tillskottet av äggviteämnen. Intill 2:a
världskriget var I. världens största
sockerproducent men har därefter överflyglats av Cuba.
Sockerskörden uppgick 1947 till blott 2,3 mill. ton.
Sockerröret odlas på det nordindiska låglandet
vid foten av Himalaja ända från Punjab till
Ganges’ delta. I. är världens till storleken 3:e
producent av bomull. Odlingen försiggår dels
på den förvittrade lavajorden i n. v. Dekkan,
där inhemska, kortfibriga sorter odlas, och dels
i de konstbevattnade områdena i Punjab, Sind
och v. Rajputana, där långfibriga, amerikanska
sorter ha införts. I. har praktiskt taget monopol
på juteodlingen. Den är koncentrerad till trakten
kring nedre Ganges och Brahmaputra, där den på
sina håll intar 20—25% av den odlade arealen.
Tobak odlas nästan överallt och exporteras även.
Tebusken växer vild i Assams skogar, där det
viktigaste odlingsområdet också ligger;
Brahma-putra-dalen levererar c:a 40% av hela teskörden.
Andra viktiga teområden äro trakten av
Darjee-ling vid Himalaja samt Travancores och Nilgiris
NF X — 29
Mantgangruva i s. Indien.
bergstrakter i s. I. 1950 skördades 275,000 ton,
och te är I;s näst viktigaste exportartikel. Vidare
odlas ett stort antal oljeväxter, ss. jordnötter, raps,
senap, lin, ricinus, kopra och bomullsfrö.
Boskapsskötsel. I. är världens
krea-tursrikaste land. 1946 funnos i I. 159 mill. kor,
men då kon är ett heligt djur, som icke får
slaktas och vars kött icke får ätas, spelar den ingen
större roll. Viktigare husdjur är buffeln el.
vattenbuffeln, som användes som dragdjur och som
är oumbärlig på risfälten. 1946 fanns det i I.
15,1 mill. bufflar. Långt mindre är antalet hästar
(2,2 mill.), vilka endast användas som dragare
framför små vagnar och icke i arbetet på fälten.
I s. I. beta stora flockar av får (bestånd 1946 29,5
mill.), men de indiska fårraserna utmärka sig
varken för god ull el. kött; långt värdefullare
äro getterna (c:a 50 mill.), som täcka nästan hela
behovet av mjölk. I bergen brukas mulor och
åsnor som last- och riddjur, och på buskstäpperna
kameler.
Skogsbruk. Engelsmännen ha inlagt
betydande förtjänster om det indiska skogsbruket,
som nu bedrives rationellt i de av staten
förvaltade skogarna, vilka inta huvudmassan av
skogsarealen. Exporten omfattar teak och
diverse prydnadsvirken (ebenholts, rosenträ, sandelträ).
Bergsbruk. Malmrikedomen i I. är
betydande. Kol finns flerstädes; viktigast är ett stråk
v. om Kalkutta, där 4/s av produktionen komma
från gränsen mellan Bengalen och Bihar. De
största järnmalmslagren finnas i Bihar och
Orissa. Den årliga produktionen är c:a 4,5 mill. ton.
I. är näst Sovjetunionen världens största
producent av manganmalm (386,000 ton 1950).
Fyndigheterna ligga i Centralindien i Nagpurs
omgivning och vid Bellary i prov. Madras. Största
delen exporteras i form av malm. Koppar brytes
i Chota Nagpur. Olja förekommer dels i Assam
i anslutning till fyndigheterna i Burma, dels i
Punjab. I. är världens huvudleverantör av glim-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
