Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Indien - Författning och förvaltning - Rättskipning - Vapen och flagga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
903
Indien
904
varo ytterligare i år. Hans lagstiftningsmakt är
betydande. Alla lagförslag måste erhålla hans
gillande för att införas i författningssamlingen,
och han är uttryckligen bemyndigad att neka
sådant samtycke. Han kan också återförvisa en
bill, dock ej en money-bill, för förnyat
övervägande och förbättring. Om presidenten anser
omständigheterna kräva omedelbar handling, kan
han alltid, när parlamentet icke är i session,
utfärda sådana förordningar (ordinance s), som
han finner påkallade. Alla sina befogenheter
utövar presidenten i ett ministerråd el. kabinett,
som är gemensamt ansvarigt inför det folkvalda
huset. Premiärministern utses av presidenten,
varefter den förre låter den senare veta, vilka
han ytterligare vill se som medl. av kabinettet.
Unionsparlamentet består av presidenten och
en lagstiftande församling på två kamrar,
staternas råd och folkets hus. Det senare, som
består av högst 500 medl., utses direkt genom
allmän rösträtt; bakom varje medl. stå 500,000
till 750,000 medborgare. Det förra, som består
av högst 250 medl., utses med undantag av de
12, som presidenten med hänsyn till särsk.
ådagalagda förtjänster själv utnämner, av
statslegis-laturerna. Vartannat år avgår % av dess medl.
Upplösas kan det icke. Lika litet som det
engelska överhuset har det makt över en bill, som
av kammaren betecknats som en money-bill. I
andra lagstiftningsfrågor äro husen jämställda.
Med hänsyn till Indiska unionens karaktär av
förbundsstat innehåller författningen detaljerade
listor över vilka frågor som höra till unionen,
vilka till delstaterna och vilka som kunna
handläggas lika väl av den ena som av de andra.
Vad som icke särsk. omnämnts, tillhör unionen.
I händelse av kompetenstvister är presumtionen
för unionen.
Den konstitutionella garantien mot missbruk av
den unionen tillerkända lagstiftningsmakten
ligger i inrättandet av en högsta domstol efter
amerikanskt mönster. Den består av en högsta
domare och minst 7 andra domare, alla utsedda
av presidenten. Domstolen dömer i första och
sista instans i varje konstitutionell tvist mellan
union och stater såväl som mellan staterna själva.
Den utgör också appellationsdomstol, så snart en
viktig lagfråga är före, som står i samband med
frågan om hur författningen skall tolkas.
Författningen innehåller också en förklaring
om mänskliga och medborgerliga rättigheter, ss.
likhet inför lagen, yttrande- och
församlingsfrihet, barns skydd mot exploatering samt
religionsfrihet. Alla särrättigheter på gr. av ras,
religion el. kön avskaffas. Undervisningen i
statens skolor skall vara konfessionslös. Därjämte
proklamerar författningen vissa sociala principer
till ledning för lagstiftaren. Diskriminering av
de kastlösa (parias) förbjudes uttryckligen och
skall straffas enl. lag. Kastväsendet i en närmare
angiven omfattning skall dock under en period
av 10 år bibehållas och därefter regleras genom
ny lag.
De stater, som svara mot hittillsvarande
gover-nors’ provinces, ha var sin guvernör, som
an
tingen utses genom folkval el. utnämnes av
presidenten, i båda fallen för 5 år.
Statslegislatu-rerna bestå av guvernören jämte en kammare,
assembly, el. i några stater två kamrar, assembly
och council. Den förra fungerar i 5 år, såvida
den icke dessförinnan upplöses. Den senare
förnyas med V3 vart 3:e år och kan icke upplösas.
Guvernörens exekutivmakt omfattar alla de
områden, inom vilka provinslegislaturen stiftar lag.
Han biträdes av ett ministerråd. Också i flera
av de indiska furstestaterna hade sedan längre
el. kortare tid tillbaka funnits icke blott
exekutiva råd utan också folkrepresentationer på en
el. två kamrar, över huvud kommer i det
följande staternas styrelsesätt att i det väsentligaste
anpassas efter unionens.
I början av 1940-talet funnos 764
stadskommu-ner, municipalities, med funktionärer till ett
antal av över 12,000, av vilka nästan alla voro
lekmän. De bestämma om vägars underhåll och
belysning, vattenförsörjning, hälsovård och
undervisning. De pålägga skatter och utfärda
förordningar under provinsialregeringens överinseende.
Genom Local Self-Government Acts av 1883—
84 har valprincipen införts i större el. mindre
utsträckning över hela I. och sedan ytterligare
utvidgats. Kvinnlig valrätt, aktiv såväl som
passiv, förekommer. På landsbygden funnos vid
angiven tidpunkt 382 distrikts- el.
underdistrikts-nämnder, vilkas medl. till större delen utsetts
genom val. De ha att sörja för vägunderhåll,
skolor, marknadsplatser, hälsovård o. dyl.
Ang. Pakistans författning och
förvaltning se Pakistan.
Rättskipning. Enl. 1949 års författning bilda
alla Indiska unionens domstolar ett fullt
samordnat system med unionens högsta domstol
(Supreme C our t) i toppen. Närmast under
densamma lyda de olika staternas High Courts, som
i sin tur ha underordnade domstolar. Varje
domstol skipar rättvisa på grundval av landets alla
gällande lagar, såväl de av unionsparlamentet
som de av statslegislaturerna antagna. I sin
egenskap av appellationsdomstol har högsta
domstolen i stort sett samma jurisdiktion, som Privy
Council i England utövade i fråga om I. före
ikraftträdandet av India Independence Act 1947.
För civilmål och brottmål finnas särskilda
domstolar och särskild instansordning. För
brottmål finnas polisdomstolar av 3 olika grader, över
dem courts of sessions. Tvistemålen handläggas
olika i skilda delstater. Mest utbrett är systemet
med distriktsdomare och deras underdomare.
Talrika specialdomstolar finnas för slitande av
bagatellmål, bl. a. skattefrågor.
Vapen och flagga. Efter självständighetens
uppnående ha vapen och flagga fastställts för
Indiska unionen. Tidigare brukades som
flagga Storbritanniens blue ensign med den fria
ändan belagd med kommendörsstj ärnan av
Indiska stjärnans orden. Vapnet el. rättare
statsemblemet är en bild av en av konung Asoka
i Samrath upprest pelare, visande fyra lejon,
stående i kors och med huvudena framvända (på
emblemet synas blott tre, två i profil och ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
