Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Indisk konst - Bildkonst - Indisk religion - Indiskret - Indiskt gult, piuri, puree - Indisponerad - Indium, In - Individ - Individualbegrepp - Individualisera - Individualism - Individualitet - Individualpsykologi - Individuell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
925
Indisk religion—Individuell
926
Rajputana-miniatyr från 1700-talet.
stark hellenistisk påverkan. Den samtida och
senare indiska skulpturen med motiv ur de
buddistiska myterna och ur den bramanska guda- och
demonkretsen präglas av en orgiastiskt rik
fantasi; dess för europeiska ögon groteska
formsammansättningar bero på det starkt symboliska
innehållet. Under Guptaperioden och följ,
århundraden stod den buddistiska skulpturen, ännu
påverkad av Gandharakonsten, på höjden av
klarhet och monumentalitet.
Det buddistiska måleriet, som torde ha tagit
starka intryck av Gandharas nu okända
målarkonst, representeras främst av de rika
freskcyklerna i Ajanta. Under starkt inflytande av den
persiska miniatyrkonst, som i nyare tid infördes
till de muhammedanska härskarnas hov,
behandlades också motiv ur den bramanska
föreställ-ningskretsen i miniatyr målningar, främst i
Raj-putana. — Se vidare Muhammedansk konst. —
Litt.: J. Burgess, ”The ancient monuments,
temples and sculptures of India” (2 bd, 1897—
1910); A. Foucher, ”L’art gréco-bouddhique du
Gandhåra” (2 bd, 1905—22); J. Fergusson,
”His-tory of Indian and Eastem architecture” (1910);
V. A. Smith, ”History of fine art in India and
Ceylon” (1911); A. K. Coomaraswamy, ”History
of Indian and Indonesian art” (1927); E. B.
Havell, ”Indian sculpture and painting” (2:a
uppl. 1928).
Indisk religion, se Indien, religiösa
förhållanden.
Indiskret, ogrannlaga; lösmynt; taktlös. —
Subst.: Indiskretion.
Indiskt gult, p i u r i, p u r e e, ett
färgämne, som erhålles i Bengalen av urin från kor,
utfodrade med mangoblad. I. nyttjas huvudsaki.
som akvarellfärg och utgöres av kalcium- och
magnesiumsalterna av euxantinsyran. Denna syra
hydrolyseras vid kokning i glykuronsyra, CHO.
(CHOH)4. CO2H, och euxanton, dioxixanton,
C13H8O4.
Indisponerad, ohågad, opasslig, ej ”i god
form”. — Subst.: Indisposition.
1’ndium, I n, mycket sällsynt metall, som
av R e i c h och R i c h t e r 1863 upptäcktes
i ett zinkblände från Freiberg på grund av
karakteristiska spektrallinjer i blått och violett.
Atomvikt 114,8; atomnummer 49. Metallen är
silvervit och liknar i mekaniskt hänseende bly.
Spec. v. 7,31 smpt 156°. Vid upphettning till
rödglödning förbrinner metallen i luft med
blåviolett låga till ljusgul, svårsmält oxid, InaOs.
Oxiderande syror lösa metallen lätt, icke
oxiderande långsamt under vätgasutveckling.
Indium-hydroxid In(OH)s fälles ur lösningar av
indium-salter av ammoniak och alkalihydrat samt löses
i överskott av alkali. I. användes i lagermetaller
för ökning av dessas korrosionsmotstånd och till
lod (legerat med bly) för lödning av glas vid
glas el. metall.
Individ (lat. indivi’duum, av nekande in och
divi’dere, dela), eg. något, som ej kan delas (i
arter), en enda, viss person; en enskild varelse,
ett exemplar. — Individualitet,
egenskapen att vara en i.; personliga egenskaper,
egendomligt skaplynne. — Begreppet individ brukar
inom filosofien bestämmas såsom det, som aldrig
kan vara predikat i omdömen, och det ställes
då emot det allmänna. — Individualisera,
framhäva det för en pers. el. sak säregna, noga
bestämma, utprägla.
Individuälbegrepp, begrepp om något
individuellt, något som blott förekommer i ett ex.
Individualisera, se Individ.
Individuali’sm, i allm. den åsikt el. strävan,
som vill hävda den (el. det) enskildas rätt och
betydelse gentemot det allmännas. Inom
filosofien är i. den världsåskådning, som tillerkänner
endast de enskilda varelserna självständighet och
verkligt värde (gentemot panteismen, som i dem
ser blott tillfälliga och förgängliga uppenbarelser
av ett allmänt). På det etiska och socialpolitiska
området vill i. göra gällande, att individen är
självändamål, att allting skall gå ut på den
enskilda personlighetens lycka och allsidigt fria
utveckling, medan alla samhällslivets former,
familj, korporation, stat, äro att anse blott som
medel att tjäna nämnda ändamål.
Individualitet, se Individ.
Individuälpsykologi, i vidare mening dels den
gren av psykologien, som behandlar individens
själsliv (i motsättning till socialpsykologi och
folkpsykologi), och dels den, som utforskar de
individuella differenserna i själsligt avseende (i
motsättning till allmän psykologi); i inskränkt
betydelse den psykologiska forskningsriktning, till
vilken A. Adler (se d. o.) givit upphov.
Individue’ll, som utmärker en individ till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
