Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Indol - Indolens - Indolog - Indonesien, Indonesiens förenta stater - Indonesiska språk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
929
Indol—Indonesiska språk
930
Indol [-å’l], CsHtN, ett heterocykliskt ämne,
bestående av en bensenring, förenad med en
pyrrolring. — I. bildas genom reduktion av
in-digoblått och genom spjälkning el. förruttnelse
av äggviteämnen. Det förekommer bl. a. i
jasmin- och orangeblomolja. Skatol (metylindol)
bildas i tarmkanalen och har en vidrig lukt.
Indole’ns, tröghet, oföretagsamhet, slapphet.
—• Adj.: Indol e’n t.
Indolog [-lä’g], forskare i Indiens språk och
litteratur.
Indonesien, Indonesiens förenta
stater, förbundsstat, omfattande förutv.
Nederländska Indien, d. v. s. Stora Sundaöarna (utom
Brittiska Borneo), Små Sundaöarna (utom
Portugisiska Timor), Moluckerna o. a. småöar samt
v. (holländska) Nya Guinea; 1,904,340 km2, 78
mill. inv. Huvudstad: Jakarta (Batavia). Ett
60-tal språk talas, främst javanska, sundanesiska
och maduriska. Av religionerna dominerar
islam; ung. 2,5 mill. äro kristna, 1,25 mill.
brama-nister och 1 mill. buddister. Ang. de geografiska
förhållandena f. ö. se Ostindiska öarna och
artiklar om de olika öarna. — Under ledning av
Achmed Soekarno utropades på Java i aug.
1945 efter Japans kapitulation Indonesiska
republiken. Under 6 veckor rådde på ön
ett akut revolutionärt tillstånd med massakrer
och plundringar. I okt. s.å. upprättades i
Indonesiska republiken en folkförsamling och en
provisorisk regering under ledning av den
moderate nationalisten och socialisten Soetan
Sjahrir. Regeringen i Haag vägrade att
erkänna dessa myndigheter men kunde icke
förhindra, att de utsträckte sitt inflytande på Java
och till Madoera och Sumatra. Även på de
övriga öarna uppstodo frihetsrörelser, som dock
voro lugnare och vänskapligt stämda mot de
gamla makthavarna, och i juli 1946 förhandlade
nederländske generalguvernören H. J. van Mook
med representanter för yttre Indonesien om
bildande av ett indonesiskt statssystem inom
ramen av ett nederländskt samvälde. I nov. s.å.
ingicks det s. k. Linggadjati-avtalet. Därigenom
erkändes republikens myndigheter som de facto
maktägande på Java, Madoera och Sumatra
utom i de av holländarna besatta områdena,
hu-vudsakl. v. Java och 5 mindre kustremsor.
Vidare överenskoms preliminärt att upprätta I
n-do ne s i en s förenta stater, som skulle
bestå av Indonesiska republiken, östindonesien
(Bali, Celebes, Moluckerna och Nederländska
Timor) samt Borneo och övriga territorier. Hela
I. skulle inordnas i en union med Nederländerna.
Linggadjati-avtalet godkändes med vissa
reservationer av Generalstaterna i Haag i dec. s. å.
och undertecknades formellt i Batavia i mars
1947. Dess förverkligande stötte på stora
svårigheter. Betydande holländska truppstyrkor
utsändes successivt till I. Samtidigt fingo
ex-tremister överhand i Indonesiska republiken;
Sjahrir tvangs att avgå i juni s. å., och
Soekarno upprättade i Djokj akarta en ny regering
under den radikale socialisten Amir Sjarifoeddin.
Holländarna inledde i juli s. å. militära
opera-NF X —30
tioner och besatte hastigt stora delar av Java
och Sumatra. Aktionen avbröts efter ingripande
av FN :s säkerhetsråd, som tillsatte en
med-lingskommission. I jan. 1948 ingingo parterna
ett nytt avtal, som bekräftade tidigare
överenskommelser, och i mars s. å. bildades i Batavia
en provisorisk all-indonesisk regering med både
holländskt och indonesiskt inslag. Nya
statsbildningar hade under tiden tagit form, bl. a. i
ö. I. och på Borneo. På Java hade läget
komplicerats. Sundaneserna hade bildat en västjavansk
stat Pasoendan. På Sumatra krävde flera folk
särskild status. I sept. 1948 utbröt på ö. Java
en kommunistrevolt mot republikens regering.
Den leddes av en i Moskva utbildad kommunist
Muso och av Sjarifoeddin, som i jan. s. å.
hade avsatts i Djokj akarta och ef ter trätts som
statsminister av den moderate v. presidenten
Muhammed Hatta. Upproret nedslogs av
republikens armé, varvid Muso och flera andra
kommunistiska ledare dödades. Konflikten med
holländarna blev i dec. s. å. åter akut;
Djok-j akarta besattes genom ett blixtanfall av
luft-landsättningstrupper, och republikens ledande
män tillfångatogos av holländarna. FN:s
säkerhetsråd ingrep ånyo, och i samverkan med
FN-kommissionen slöts i maj 1949 ett avtal,
enl. vilket Indonesiska republikens regering
återupprättades i Djokj akarta under president
Soekarno och Muhammed Hatta. I aug. s. å.
inträdde vapenstillestånd på Java och Sumatra,
och 2 veckor senare inleddes i Haag en
runda-bordskonferens mellan nederländska regeringen
och indonesiska delegater för närmare
utformande av den nederländsk-indonesiska unionen.
Dessförinnan hade de indonesiska staterna och
områdena vid en konferens i Djokjakarta inbördes
principiellt enats om en författning, en
för-bundsregering och ett gemensamt parlament med
federativ senat för L, som officiellt fick
namnet Repoeblik Indonesia Serikat
(Republiken Indonesiens förenta stater).
Runda-bordskonferensen i Haag avslutades 2/n 1949,
varvid Nederländerna erkände I. I dec. s. å.
proklamerades republiken, och Soekarno valdes
till president. Enl. författningen av 1950 utgör
I. en enhetsstat, bestående av 10 provinser.
Förbundsstaten har antagit den javanesiska
republikanska frihetsrörelsens rödvita flagga, som
jämte parollen ”Merdeka!” (oberoende) utgjorde
samlingstecken under striderna.
Unionen mellan I. och Nederländerna är lös.
I spetsen för densamma står Nederländernas
monark, men I:s republikanska statsskick
erkän-nes uttryckligen, och det är icke fråga om en
personalunion. Unionen har ett permanent
sekretariat. I. och Nederländerna tillsätta vardera
3 led. i en unionsdomstol, över vilken indonesiska
och holländska domare skola presidera
omväxlande. — Litt.: T. Elster, ”Sydostasien” (1947); R.
Payne, ”The revolt of Asia” (s. å.; sv. övers.
1949); G. Bringmark, ’T:s frigörelse” (i
Utrikespolitiska institutets broschyrserie, 1950).
Indonesiska språk, sammanfattande
beteckning för de till den malajiska grenen av den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
