Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Infusion - Infusionsdjur, infusorier - Infusoriejord - Införsel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7
Infusion—Inf örsel
8
Infusion (av lat. infu’ndere, ingjuta,
övergjuta), en medikamentsform, som erhålles genom
ut-lakning av de verksamma ämnena i en drog
medelst hett vatten utan användande av kokning
(i motsats till dekokt, se d. o.).
Infusionsdjur, infusörier, Infusöria el.
Ciliäta, en klass av prov, urdjur (se Protozoer),
omfattande de högst organiserade bland dessa. De
utmärkas framför allt av att cellkroppen i större
el. mindre utsträckning är beklädd med
flimmerhår (cilier; se fig. z). I motsats till många andra
urdjur äga de bestämd kroppsform, emedan
pro-toplasmans yttre lager, p e 11 i k u 1 a n, är j
äm-förelsevis fast. En öppning i pellikulan, ledande
till den mjuka innerplasman, tjänstgör som mun.
I bottnen av denna bildas i mån av behov
hålig-heter, näringsvakuoler, i protoplasman, i vilka
födans smältning och uppsugning äga rum.
Osmältbara delar uttömmas på ett bestämt ställe
av cellen. Flimmerhåren stå dels i
ställförflytt-ningens, dels i näringsupptagandets tjänst; genom
att framkalla strömningar i vattnet framskaffa
de näringspartiklar till munnen. I regel finnas
åtm. två cellkärnor, därav en större och en
mindre. Den senare kallas lill- el. könskärnan.
I. föröka sig genom delning. Härvid delar sig
först lillkäman genom indirekt kärndelning (se
Cell), därpå storkäman genom direkt delning,
varefter slutligen cellkroppen snöres itu. Hos alla
i. avbrytes detta fortplantningssätt efter någon
tid av s. k. konjugation, varvid två djur
lägga sig intill varandra och delvis
sammansmälta, varefter ett utbyte av lillkärnsubstans äger
rum. Därpå skiljas de åter. Storkärnan går
under vid denna process, varefter en ny bildas av
lillkäman. Konjugationen anses spela samma roll
som befruktningen hos de högre djuren. — Så
gott som alla i. äro mikroskopiska, och endast
få nå en storlek av i mm. De flesta leva i sött
vatten, men många arter finnas även i havet, och
åtskilliga äro parasiter. Många livnära sig hu-
Fig. i. Toffeldjur, Paramaecium caudatum. — Fig. 2.
Trumpetdjur, Stentor roeselii. — Fig. 3. Carchesium,
tre individer av en koloni.
N storkärna, Ni lillkärna, O munöppning, Pv
kontraktil vakuol, 5 skaft med skaftmuskel (SM), Tr
tricho-cyster.
Fig. 4. Stylonychia mytilus,
gående på ett underlag.
Fig. 5. Acineta (Podophrya)
gemmipara.
vudsakligen av
bakterier. Vid
intorkning el.
dyl. inkapsla sig
i. inom ett fast
hölje. De kunna
sedan föras
omkring med
damm för att
vid
gynnsammare förhålanden
åter vakna till
liv. En
”infusion” av hö el.
dyl. i vatten,
som får stå
någon tid,
kommer därför att
vimla av
bakterier och i. —
De viktigaste formerna äro följ.: Ordn.
Ho-lotricha med likformigt flimmerklädd cellkropp.
Hit höra toffledjuren {Paramaecium; fig.
z), som äro allmänna i sött vatten, och O
patina ranarum, som lever parasitiskt i grodans
ändtarm. Till ordn. Heterotricha höra de största
av alla i., trumpetdjuren {Stentor-, fig. 2).
Parasitiskt lever Balantidium. I. av ordn.
Pe-ritricha äga som fullvuxna i regel flimmerhår
endast kring munöppningen; de flesta äro
fastsittande. Klockdjuren (Porticella och
Carchesium-, fig. 3), med klockliknande cellkropp,
äro fastvuxna vid algtrådar o dyl. med en lång
stjälk. Hypotricha bära på undersidan grova
borst, med vilka de förflytta sig springande.
Hit hör musseldjuret {Stylonychia
mytilus-, fig. 4), som är allmänt i sött vatten.
Suctoria slutligen äro vanl. fastsittande och
avvika från övriga i. genom att de som vuxna
helt sakna flimmerhår; till dessa s u g i n f u s
o-r i e r, så kallade, emedan de suga upp sin föda
genom rörliknande tentakler, hör släktet Acineta
(fig. 5). Andra arter leva parasitiskt, vissa i
andra infusionsdjur.
Infusöriejord, se Bergmjöl.
Införsel, i) Jur., en form av utmätning. I.
innefattar numera beslut av utmätningsman om
innehållande vid utbetalning av förfallen lön,
pension el. livränta av visst belopp, i regel
periodiskt återkommande, till fullgörande av
familje-rättslig underhållsskyldighet, t. ex. åt frånskild
make el. bam utom äktenskap, el. till indrivande
av oguldna krono- el. kommunalutskylder, så ock
av böter och viten, som upptagits i saköreslängd
och icke godvilligt erläggas. För erhållande av
i. måste nämnda privaträttsliga bidrag ha
fastställts genom domstols beslut el. skriftligt,
bevittnat avtal. Ansökan om i. göres hos
utmätningsman, vilken bestämmer införselbeloppet och
underrättar vederbörande arbetsgivare el.
löneut-betalare. Denne åligger, vid risk av eget
betalningsansvar, att innehålla och till utmätningsman
redovisa införselbeloppen. — Förr var i. även
beteckning för en art pantsättning av fast
egendom till säkerhet för fordran. Genom inteck-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
