Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inrikesdepartementet - Inrikesminister - Inringningstaktik - Inryckning - Inrösningsjord - Insania - Ins Blaue (hinein) - Inschallah - Insectivora - Insektblommor - Insekter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
47
Inrikesminister—Insekter
48
koholister och lösdrivare, lantregeringen och
rikets administrativa indelning samt kommunala
frågor, i den mån dessa ej tillhöra annat dep.,
polisväsendet samt flertalet ärenden rörande
allmän ordning och säkerhet, ävensom
civilförsvaret och brandväsendet. I. handlägger också
lagstiftningsärenden i frågor, som tillhöra dess
förvaltningsområde, utom vad rör val till riksdagen
och utlännings rätt att vistas i riket, alltså främst
kommunal-, polis-, livsmedels-, sjukhus- och
sjukvårdslagstiftningen samt ordnings- och
hälso-vårdsstadgef öreskrifterna.
I., vars chef i dagligt tal kallas
inrikesminister, är uppdelat på två huvudavd.,
statssekreterarens och expeditionschefens avd. Under
den förra lyder lagbyrån, under den senare
lands-statsavd. och medicinalbyrån. — Till I. höra bl. a.
följ, centrala ämbetsverk: medicinalstyrelsen,
nä-ringsrådet, statens bakteriologiska laboratorium,
staten rättskemiska laboratorium, statens
farma-cevtiska laboratorium, sinnessjuknämnden,
centrala sjukvårdsberedningen, statens institut för
folkhälsan, statens kriminaltekniska anstalt, statens
polisskola, statspolisen, statens
utlänningskommis-sion, civilförsvarsstyrelsen, statens
brandinspektion och statens brandskola.
Anslagen till I. äro i riksstaten uppförda under
11 :e huvudtiteln.
Inrikesminister kallas i många länder den led,
av ministären, som handhar de ärenden, som
höra till vad som i Sverige sedan gammalt
betecknats som ”lantregeringen”, d. v. s. den inre
civila förvaltningen och därunder särsk. frågor
om allmän ordning och säkerhet, men vidare
också andra inrikes angelägenheter, i den mån
de icke överlämnats till annat fackbetonat
departement el. ministerium. I Sverige har i. länge
närmast motsvarats av civil-, senare
socialministern. Fr. o. m. 1947 har emellertid inrättats
ett särsk. inrikesdep.
Inringningstaktik, krigsv., taktik, som syftar
till att efter inringning förinta fienden. När det
rör sig om större styrkor och operationerna gå
fram över större områden (t. ex. i Polen 1939),
kan man tala om inringningsstrategi.
Under 2:a världskriget sökte främst tyskarna och
de västallierade tillämpa i. Inringning kan nås,
om gränsernas el. fronternas sträckning direkt
möjliggör en sådan. Därest så ej är förhållandet,
erfordras, att fronten genombrytes (jfr
Genombrytning).
Inryckning, krigsv. 1) Värnpliktigas samling
till tjänstgöringsplats för fullgörande av
lagstad-gad tjänstgöring. — 2) Hornsignal under övning
för att till chefen kalla de särskilda underavd.
Användes sällan numera.
Inrösningsjord, se Avrösningsjord.
Insänia, lat. (av nekande in och sänus, frisk),
sjukligt själstillstånd, sinnessjukdom.
Ins Blaue (h i n e i n) [blåu’a hinäi’n], ty., ”i
det blå”; i vädret.
Inschalläh (arab. ’in sä’a—lläh, ”om Gud så
vill”), den rättrogne muhammedanens tillägg till
varje uttalande om framtida förhållanden,
påbjudet i koranen.
Fig. 1. Översikt över de viktigaste yttre delarna av
kroppen hos en skalbagge (jordlöpare) med huvudet,
de 3 mellankroppsringarna och bakkroppen isärlagda.
I huvudet, II prothorax, III mesothorax, IV metathorax,
V bakkroppen. — i antenn, 2 mandibel, 3 maxillarpalp,
4 skutell, 5—12 ryggplåtar på bakkroppssegmenten, 13
andhål på sidorna av segmenten. — a höftled å benen,
b lårring, c lår, d skenben, e fot (tarsus"). •— A
fram-vingar (elytra’), B bakvingar.
Insectfvora, zool., se Insektätare.
Insektblommor, se Pollination.
Insekter, Inse’cta, tidigare kallade Hexa’poda,
en klass av leddjuren. Från övriga leddjur skiljas
i. därigenom, att kroppens leder äro
sammansmälta till tre avd., huvud (ca’put),
mellan-kropp {thorax) och bakkropp (abdömen),
Fig. 2. Olika typer av mundelar.
1—3. Bitande mundelar av mullvadssyrsa: 1 huvud med
överkäkar och överläpp, 2 underkäkar, 3 underläpp.
4. Sugande mundelar; huvud av fjäril (v. överkäken
och v. läppalpen borttagna). 5—6. Sugande och
stickande mundelar: 5 skinnbagge, niundelarna åtskilda,
6 mygga, mundelarna åtskilda.
a antenn (i I antennfäste), c käkled, h hypopharynx, i
inre tugglob, k underkäke, m överkäke, o överläpp, oc
sidoöga, oc’ punktöga, pi käkpalp, pz läppalp, 5
underkäkens skaftdel, u underläpp, y yttre tugglob.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
