Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Interferometer - Interfoliera - Interglaciala bildningar - Interim - Interimsbevis - Interisregering - Interiör - Interjektioner - Interkolumnier - Interkostalnerver - Interlaken - Interlokutör - Interudium - Intermediär bastard - Intermediära bergarter - Intermezzo - Intermittent - Intern - Internat - International
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
81
Interfoliera—International
82
luftplatta, som bildas mellan två glasplattor, på
vilka de mot varandra vända ytorna äro
halvgenomskinligt försilvrade. Lummer och Gehrcke
använde för samma ändamål en möjligast exakt
planparallell glasplatta (L u m m e r-G e h r c k
e-p lat ta). De tre nämnda i. ha användning
inom interferensspektroskopien för undersökning
av spektrallinj ers homogenitet och finstruktur
samt för noggranna våglängdsbestämningar. Inom
astrofysiken användas i. för mätning av
avståndet mellan dubbelstjärnor och av diametrarna av
större stjärnor. — En i. av annan typ är den av
Jamin konstruerade s. k.
interferential-refraktometern, som användes vid
studium av framför allt gasernas dispersion.
Interfoliera, inhäfta blad att skriva på
mellan bladen i en tryckt bok; inflika.
Interglaciäla bildningar, sådana av morän el.
andra glaciala sediment över- och underlagrade
bildningar, vilkas flora och fauna antyda ett
varmt el. tempererat klimat, varunder landisen till
större delen måste ha försvunnit. Utbildningen av
i. kan vara mycket olika: terrestrisk, telmatisk,
limnisk, fluviatil el. marin facies. Även om i. en
gång ha avsatts inom nedisningens centrala
områden, ha de oftast genom senare landisars
erosion bortsopats. I Sverige finnas sålunda t. v.
inga säkra i., även om den s. k. härnögyttjan och
ett fynd av gyttja vid Bollnäs måhända skulle
kunna anses som sådana. I morän och isälvsgrus
ha anträffats ben av vildhäst, tänder av mammut
etc., som dock antyda interglaciala skeden för
Sverige. I de perifera nedisningsområdena äro
emellertid i. ganska vanliga.
I’nterim, lat., under tiden, tills vidare; i
sammansättningar (interimsstyrelse m. fl.) för kort
mellantid, provisorisk. — Adj.:
Interimistisk. — Ordet i. brukas särskilt om den 1548
i Augsburg för Tysklands protestanter uppsatta
provisoriska undantagslag, som skulle reglera och
utjämna skiljaktigheterna mellan protestanter och
katoliker (se Augsburger-interim). Andra
urkunder med liknande syfte äro
Regensburger-interim av 1541 och Leipzigerinterim
av 1548.
Interimsbevis (i aktiebolag), bevis om
verkställd inbetalning å aktie, vilket utges, innan
aktiebrev utfärdas.
Interimsregering kallas i Sverige den
regering, som fungerar, när konungen befinner sig
på utrikes resa el. på gr. av svårare sjukdom är
urståndsatt att styra riket. I. utgöres i dessa fall
av den till tronföljden närmast berättigade
myndige prinsen som regent jämte statsrådet men
skall utgöras av statsrådet ensamt, ifall någon
till tronföljden berättigad, myndig prins ej
finnes. I det förra fallet intager statsrådet i
förhållande till regenten samma ställning som till
konungen, i senare fallet är statsrådet ej längre
rådgivande utan ”regerande statsråd”, d. v. s.
fatta formliga beslut genom omröstning under
statsministerns ordf.-skap. I vissa andra, av
grundlagen förutsedda fall skall statsrådet
ensamt vara i., t. ex. när vid konungs död
tron
följare ej nått myndighetsålder el. när hela
kungahuset utgått på manssidan. I dessa fall
utgör statsrådet i., till dess förmyndarstyrelse,
resp, ny konung utsetts och tillträtt regeringen. I.
styr med ”all konungslig makt och myndighet”,
dock med vissa inskränkningar, varjämte
förtroendeämbeten endast ”tillsvidare” kunna förvaltas
av dem, som i. därtill förordnar.
Interiör, det inre, invändiga (av ett hus
m. m.); bild, skildring o. dyl. av inre
förhållanden (”interiörer”).
Interjektiöner, utropsord, klass av oböjliga
ord, som ge omedelbart uttryck åt känslor och
intryck el. äro mer el. mindre känslobetonade
tillrop. I tal finnas oräkneliga i., de flesta omöjliga
att exakt återge i skriften, som blott upptar ett
litet, stiliserat urval ( ah! ha! pang! vips! sch!
brr! pst! ptro! o. s. v.). Interjektionellt brukas
även vanliga ord (gud! fan! ve!) och
ordförbindelser (ve henne! hell dej!’, i dessa båda fall
styra i. de andra orden i objektskasus).
Interkolu’mnier, mellanrum el. öppningar
mellan kolonner i en kolonnräcka.
Interkostälnerver (av lat. i’nter, emellan, och
co’sta, revben), de nerver, som från ryggmärgen
löpa ut på båda sidor av bröstkorgen mellan
revbenen till mittlinjen på bålens framsida.
I’nterlaken (av lat. i’nter la’cus, mellan
sjöarna), turist- och kurort i schweiz. kant. Bern,
vid Aar, mellan Brienz- och Thunsjön; 4,500 inv.
Praktfull utsikt mot Jungfrau. Från I. leda
bergbanor till Jungfrau, Grindelwald,
Lauterbrun-nen m. fl.
Interlokutör (fem. -t ris), samtalare, den man
talar med.
Interlüdium, lat., mellanspel, i synnerhet på
orgeln i koraler.
Intermediär bastard, se Bastard, sp. 460.
Intermediära bergarter, se Bergart.
Intermezzo [-mä’dzå], it., mellanspel, avbrott.
Särskilt var i. namn på de mellanspel, som
under 1600- och 1700-talen plägade inläggas som
lustspel mellan akterna i en allvarlig opera. —
I. är även benämning på ett kort musikstycke
(för piano el. andra instrument) av friare
karaktär samt titeln på en opera av Richard Strauss.
Intermitte’nt (av lat. intermi’ttere, lämna ett
mellanrum; motsats: permane’nt, ständig),
uppträdande med avbrott, stötvis, ojämn (t. ex.
om pulsen), återkommande efter vissa
mellantider.
Inte’rn [äv. -ä’rn], inre, invärtes.
Internät, se Internatskola.
International, mellanfolkligt, internationellt
förbund, världsförbund; benämning på ett antal
politiska och fackliga sammanslutningar mellan
arbetarpartier i skilda länder och vid skilda
tider. Särsk. tre av dem ha haft historisk
betydelse.
Första internationalen bildades i
London 28/9 1864 av socialister och revolutionära
republikaner under namnet International Working
Men’s Association (Internationella
arbe tara s s ociat i on e n). Redan under 1840-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
