- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 11. Infektion - Karkkila /
91-92

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Internationella byråer - Internationella byrån mot alkoholism - Internationella civiltjänstorganisationen - Internationella domstolar - Internationella domstolen, Mellanfolkliga domstolen - Internationella fjärrförbindelseunionen (ITU)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

91 Internationella byrån mot alkoholism—Internationella fjärrförbindelseunionen 92

Internationella
handelsorganisa-t i o nen, eng. International Trade Organisation
(ITO), med huvudkontor i Genève.

Bland de utanför FN stående byråerna må
följ. nämnas: Internationella
fredsbyrån, fr. Bureau International permanent de la
paix, i Genève, stiftad 1892. — Byrån till
skydd för industriell äganderätt,
fr. Bureau International pour la protection de la
propriété industrielle, upprättad i Bern 1883.
—-Byrån till skydd för litterär och
konstnärlig äganderätt, fr. Bureau
International pour la protection des oeuvres
litté-raires et artistiques, upprättad i Bern 1886. —
Internationella byrån för
handelsstatistik, fr. Bureau International de
statisti que commerciale, upprättad i Bryssel 1913
genom ett avtal mellan flera stater, bl. a. Sverige.
— Internationella hydrografiska
byrån, fr. Bureau International
hydrographi-que, i Monaco (1921), upprätthåller förbindelse
med hydrografiska inst. i de anslutna länderna
(i Sverige Sj ökarteverket) och utger
månadsskriften The Hydrographic Bulletin. Konferenser
hållas vart 5:e år. — Internationella
havsforskningsbyrån i Köpenhamn
(1902), fr. Bureau du conseil pour 1’exploration
de la mer, organ för Internationella rådet för
havsforskning. — Internationella byrån
för vikt och mått, fr. Bureau
International des poids et mesures, i Sèvres, upprättades
1875 genom Convention diplomatique du mètre,
till vilken anslöto sig 18 stater, och har bl. a. till
uppgift att förfärdiga och fördela de
internationella och nationella prototyperna. —
Internationella byrån mot alkoholism, fr.
Bureau International contre 1’alcoolisme, i
Lau-sanne (1907). — Internationella
byrån för undertryckande av
handel med kvinnor och barn, eng.
International Bureau for the Suppression of
Traf-fic in Women and Children, i London (1899),
har nationella kommittéer i ett stort antal
länder och samverkar numera med FN:s
ekonomiska och sociala råd. — I n t er na.t i o ne II a
permanenta byrån för fattigvård
och välgörenhet, fr. Bureau
internatio-nal d’assistance publique et de bienfaisance
pri-vée, i Paris, bildad på initiativ av
internationella fattigvårdskongressen i Paris 1900, var
från 1921 underställd N. F.
Internationella byrån för uppfostran, fr.
Bureau International d’éducation, i Genève (1925),
arbetar för upplysning och vetenskaplig
forskning rörande uppfostran med särskild tyngdpunkt
på att befrämja fredstanken. — Byrån
för internationella studier, fr.
Bureau d’études internationales, i Genève (1924),
anordnade under en följd av år årliga
sommarkurser i Genève för studium av internationella
problem, spec. N. F.

Internationella byrån mot alkoholism (fr.
Bureau International contre 1’alcoolisme)
upprättades enl. beslut av n:e internationella
antialko-holkongressen i Stockholm 1907. L, som hittills

varit förlagd till Lausanne i Schweiz, har till
uppgift att samla internationell statistik rörande
alkoholförbrukning och därav uppkomna
skadeverkningar, att samla resultat av vetenskaplig
forskning i alkoholfrågan, att upprätthålla ett
centralbibi, över alkoholfrågan, att sprida
kunskaper om viktigare fakta inom sitt
verksamhetsområde samt att medverka vid organiserandet av
de internationella antialkoholkongresserna. Byrån
står under ledning av en internationell styrelse,
vars ordf, under flera årtionden varit prof. Johan
Bergman och nu är minister T. Voionmaa. I:s
ledare har sedan grundandet varit dr R. Hercod.
Dess tidskr. är La Question de 1’alcool.

Internationella civiltjänstorganisationen, se
Fredsrörelsen, sp. 159.

Internationella domstolar. Härmed avses i
regel domstolar, vilkas kompetensområde är
begränsat till tvister av internationell karaktär. De
viktigaste äro:

1) Internationella
skiljedomstolen i Haag (Permanenta skiljedomstolen), fr.
Cour permanente d’arbitrage.

2) Internationella domstolen
(Mel-lanfolkliga domstolen), fr. Cour Internationale de
justice.

3) Blandade skiljedomstolar, (fr.
tribunaux arbitraux mixtes. Enl. bestämmelser i
fredsfördragen tillkommo efter 1 :a världskriget
ett stort antal s. k. blandade domstolar med
uppgift att döma i ett flertal tvistefrågor, som
uppkommit på gr. av kriget.

Internationella domstolen, M e 11 a n f o 1
k-liga domstolen (fr. Cour Internationale de
justice, eng. International Court of lustice), FN:s
främsta rättskipande organ. — 1899 skapades
genom 1 :a Haagkonferensen Internationella
skiljedomstolen i Haag (Permanenta skiljedomstolen).
Redan vid 2:a Haagkonferensen 1907 hade
föreslagits inrättandet av en verklig internationell
domstol. Tanken realiserades genom N. F:s akt,
och 1922 började Fasta mellanfolkliga
domstolen (Cour permanente de justice
Internationale) sin verksamhet i fredspalatset i
Haag. Domstolen blev ett viktigt instrument för
folkrättens utveckling. Under 2:a världskriget låg
verksamheten nere. Men i de grundlinjer för en
framtida internationell organisation, som hösten
1944 drogos upp genom den s. k. Dumbarton
Oaks-planen, ingick som ett huvudorgan även en
ny internationell domstol, avsedd att ersätta men
också i huvudsak bygga på sin föregångare. 26/b
1945 undertecknades i San Francisco i
anknytning till FN:s stadga en stadga för denna
domstol. Se vidare Förenta nationerna, sp. 465.

Internationella fjärrförbindelseunionen (eng.
International Telecommunication Union, förk.
ITU, fr. Union Internationale des
télécommunica-tions, förk. UIT), sammanslutning av de 78
stater, som i Atlantic City 1947 undertecknat I
n-ternationella fjärrförbindelsekonventionen (Convention Internationale
des télécommunications), jämte de stater, som
senare anslutit sig el. vunnit anslutning till
densamma. Fjärrförbindelsekonventionen är I:s

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:17:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffk/0058.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free